Visselblåsarfunktion

Visselblåsarfunktionen finns till för att du som medarbetare eller annan person, ska kunna anmäla oegentligheter som du upptäcker i organisationen utan att behöva berätta vem du är.

Arbetsgivaren får enligt lag inte efterforska vem som lämnat in visselblåsningen eller utsätta en visselblåsare för repressalier. Alla kommuner ska ha en visselblåsarfunktion enligt lagen om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden.

Vem kan visselblåsa?

• personer som arbetar i organisationen
• personer som frågar om eller söker arbete
• personer som söker eller utför praktik eller volontärarbete
• företagare som söker eller utför uppdrag åt kommunen
• personer som har tillhört någon av kategorierna ovan och har fått informationen under sin tid i verksamheten.

När ska visselblåsning användas?

Visselblåsarsystemet är till för rapportering av faktiska eller misstänkta missförhållanden som exempelvis:

• oegentligheter som rör kommunens vitala intressen eller enskildas liv och hälsa
• brister i säkerheten på arbetsplatsen
• diskriminering och trakasserier
• korruption och mutor
• bokföringsbrott eller annan ekonomisk brottslighet
• försök till att dölja någon av ovanstående punkter.

För att göra en visselblåsning behövs inte konkreta bevis för påståendet, du måste dock uppfatta att det kan vara såsom du tror. Det ska också finnas ett allmänintresse av att missförhållandena kommer fram.

När ska visselblåsning inte användas?

Funktionen är inte till för allmänna synpunkter på ledarskap, arbetsmiljö, verksamhetsplanering med mera. Den är inte heller lämplig för att rapportera känsliga personalfrågor som är kopplade till enstaka individer. Visselblåsarfunktionen använder du när du vill rapportera om missförhållanden som nämns i punkterna ovan och du vill kunna vara anonym. I andra fall vänder du dig till din chef eller fackliga företrädare.

Hur fungerar anonymiteten?

Det är möjligt för dig att vara anonym, men om du vill ha återkoppling måste du lämna någon slags kontaktuppgift. Det kan då exempelvis vara en e-postadress som inte avslöjar ditt namn.

Skulle du lämna dina personuppgifter, till exempel genom att använda din jobbmejl, får alltså den som tagit del av det ändå inte berätta vem du är.

Är anmälan en allmän handling?

Ja – men en sekretessprövning görs i enlighet med offentlighets- och sekretesslagens bestämmelser.

Vad händer när utredningen är klar?

Utredningen kommer att presenteras för kommunens bedömningsgrupp som beslutar om nästa steg utifrån utredningens resultat.

Om det finns en kontaktväg till visselblåsaren kommer en kortfattad information skickas till visselblåsaren inom tre månader från bekräftelsen att anmälan var mottagen.

Externa rapporteringskanaler

Om du som anställd vill rapportera om ett missförhållande externt, kan du vända dig direkt till de behöriga myndigheter som regeringen har utsett. Du behöver inte först rapportera internt till kommunen.

Dessa myndigheter tar emot och hanterar visselblåsarärenden inom sina respektive ansvarsområden.

Exempel på sådana myndigheter är:

• Arbetsmiljöverket
• Skatteverket
• Integritetsskyddsmyndigheten
• Konkurrensverket
• Finansinspektionen
• Upphandlingsmyndigheten

I förordningen om skydd för personer som rapporterar missförhållanden, listas alla aktuella behöriga myndigheter i en bilaga.

Förordning (2021:949) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden på regeringen.se

Rapportera till EU:s institutioner

I vissa fall kan du även rapportera direkt till EU:s institutioner, organ eller byråer – till exempel om rapporten rör områden där EU har tillsyn eller kontrollfunktioner.

Länk till OLAF, EUs byrå för bedrägeribekämpning.

Meddelarfrihet

Det finns en skillnad mellan din grundlagsskyddade meddelarfrihet och den så kallade visselblåsarlagen.

Oavsett om du väljer att använda dig av Visselblåsarlagens bestämmelser eller inte, omfattas du ändå av bestämmelserna i grundlagarna tryckfrihetsförordningen (1949:105) och yttrandefrihetsgrundlagen (1991:1469).

Skyddet som ges en person som rapporterar om missförhållanden enligt någon av våra grundlagar kallas sammantaget för meddelarskyddet.

Meddelarskyddet består av:

• meddelarfrihet
• anskaffarfrihet
• rätten till anonymitet

Tre bestämmelser skyddar rättigheterna i meddelarskyddet:

• tystnadsplikt (källskydd)
• efterforskningsförbud
• repressalieförbud

Meddelarfrihet betyder att alla får lämna uppgifter om vilket ämne som helst för publicering i ett medium som skyddas av grundlagen. Undantag finns bara om det står i tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen.

Anskaffarfrihet betyder att alla har rätt att samla in information i vilket ämne som helst för att kunna publicera den i ett grundlagsskyddat medium eller för att lämna uppgifter enligt reglerna om meddelarfrihet. Undantag finns bara om det står i tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen.

Den som lämnar uppgifter för publicering har rätt att vara anonym. De som arbetar med att ta fram, ge ut eller sprida material som publiceras eller ska publiceras i ett grundlagsskyddat medium har tystnadsplikt och får inte avslöja vem uppgiftslämnaren är.

Efterforskningsförbudet innebär att myndigheter och andra offentliga organ inte får försöka ta reda på vem som är den anonyma författaren, upphovspersonen eller utgivaren, vem som lämnat uppgifterna för publicering eller vem som tillhandahållit materialet.

Repressalieförbudet innebär att myndigheter inte får straffa eller behandla någon negativt för att personen har använt sin meddelarfrihet.