Louise, trygghetssamordnare

Som barn älskade hon kluriga pussel och krimhistorier som Lill-Kitty eller Dalslandsdeckarna. Nu trivs hon som trygghetssamordnare för tre kommuner med bas i Tomelilla.

Egentligen var det ju krimreporter hon skulle bli, Louise Hellwig.

– Därför började jag på samhälls-och mediaprogrammet på gymnasiet, berättar Louise. Men så omprövade jag allt. Jag förstod att mitt jobb kunde leda till att enskilda människor, kanske i sina livs svåraste stunder, skulle exponeras och må dåligt över det. Det var inget jag ville.

Dags för kursändring alltså, och nu mot polisyrket i stället. Men hälsan sätter stopp för de nya planerna. Återigen får Louise tänka om. Intresset för att lösa gåtor och att lägga det större pusslet leder in på en annan bana – rymdens mysterier. Innan hon kan söka till utbildning som rymdingenjör, krävs ett tekniskt basår. Men ett halvårs väntan inför en sådan kursstart är inget för Louise.

– Jag behövde göra något av den tiden, så jag sökte en kurs i kriminologi på Malmö universitet. Det kändes direkt helt rätt, lite som att ”detta är jag ämnad att göra”.

Hon plockar på sig fler universitetskurser och gör sitt eget breda kriminologiprogram. Hon inser också att det kommer krävas erfarenhet för att få jobb inom fältet. Under studierna gör hon volontärinsatser inom en kvinno-jour. Efter studierna får hon fast jobb där under ett år.

Via en praktikkurs i rättssociologi hamnar Louise i Klippans kommun och därefter som utredare i Örkelljunga. En framtid som civil utredare inom polisen hägrar och att ha utredarerfarenhet på CV:t känns som ett viktigt steg.

– Min studiebakgrund gjorde att jag också fick ansvar för de brottsförebyggande frågorna i kommunen.

2023 träder lagen om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete i kraft. Den innebär bland annat att kommunen ska kartlägga hur brottsligheten ser ut, analysera och göra en lägesbild. Utifrån detta ska sedan det brottsförebyggande arbetet prioriteras.

Med metodstöd från länsstyrelsen jobbar Örkelljunga kommun enligt lagstiftningen redan innan den gäller. Louise ansvarar för planering och implementering.

– Med detta arbetssätt gick vi från ”vad tror vi att vi vet” till ”vad vet vi”, säger Louise

När Tomelilla kommun utlyser tjänsten som trygghetssamordnare med ansvar för de brottsförebyggande frågorna, ser Louise chansen att få ägna sig åt området på heltid. Tjänsten innebär arbete också i Simrishamn och Sjöbo, eftersom de tre kommunerna har en gemensam säkerhets- och beredskapsfunktion.

Sedan starten 2023 har hon tagit fram en styrmodell för det brottsförebyggande arbetet och skapat nya arbetssätt, aktiviteter och samverkansformer. Med målet i sikte har hon en fast förankring i forskning och empiriskt vetande tillsammans med ett konkret genomförande. Man skulle kunna kalla henne en strategisk doer.

Och att få jobba i nära samarbete med polisen, såsom arbetet innebär, passar henne mer än utmärkt.

Louise säger att hon inte upplever något som står i vägen för henne att kunna ta det ansvar jobbet innebär. Hon är tacksam för det förtroende som hon upplever att den lokala politiken har till förvaltningen.

– Hinder som resursbrist kan man hantera genom att prioritera, men hinder i form av bristande tillit eller okunskap gör det svårare. Det finns inte i Tomelilla.

Hon berättar målande om hur arbetskulturen ser ut i kommunen.

– Om jag vill göra något och känner att jag klarar det: ”gör det då!”

Som exempel nämner hon hur trygghetstelefonen kom till. Hon besökte det lokala pensionärsrådet för att prata trygghetsfrågor och berättade om tjänsten digital trygghetsvandring. Då uttrycktes behovet av att också kunna ringa och berätta om platser eller företeelser som upplevs otrygga.

– Jag tänkte att då ska de äldre få det. Jag kom tillbaka till kommunhuset, pratade med tre personer och sedan var det klart. Ingen behövde förankra i en massa chefsled eller liknande. ”Vi provar helt enkelt!”

Nu är trygghetstelefonen på plats i kontaktcentret Tomelilla direkt, med avsatt tid varje vardag. Kanske är den i sin enkelhet unik i kommun-Sverige och en pusselbit till ökad trygghet.

Louise nämner hur veckomötena inom avdelningen alltid inleds med en skrytpunkt. Då tar alla upp något man är stolt över, antingen kopplat till en själv eller en kollega.

– Det skapar en värme och tillit som sprider sig i organisationen.

Och så tänker Louise generellt om trygghet i samhället. Det är lätt att känna sig uppgiven över hur den grova brottsligheten ökat, hur snabba lösningar utan effekt ibland prioriteras före de långsiktiga med effekt. Vad kan man som enskild göra?

– Jag tänker att varje människa har ett ansvar. Ett hej eller leende till en medmänniska skapar samhörighet och trygghet. Trygga människor vågar säga ifrån när någon far illa, de kontaktar polisen vid brott. Mänskligheten har upplevt och överlevt många kriser genom tiderna. Jag tror på att det kommer att gå nu också. Man får inte glömma att de flesta inte vill ha ett samhälle med brott.