Kommungåvan

Här i Tomelilla hyllar vi vår mattradition och lokala hantverk genom en alldeles särskild gåva: ett äggakakefat i keramik.

Kommungåvan är en representationsgåva som huvudsakligen delas ut till föreläsare, samarbetspartner och andra gäster som på olika sätt bidrar till kommunens utveckling. Gåvan representera kommunens och vision.

Äggakakefat – från jord till bord

I Tomelilla kommun lyfter vi gärna fram maten som en viktig del av vår lokala kultur. Här finns råvaran, förädlingen, produktionen, försäljningen och restaurangerna – från jord till bord på en och samma plats. Här välkomnas såväl innovationerna som traditionerna.

Skånska lerfat är vanliga allmogeföremål från förr. En del benämns ”äggakakefat” och anger därmed sin användning. För det fungerar ett lite större fat bäst – en äggakaka ska kunna mätta många och behöver sin plats.

Recept på äggakaka, framtaget av kockarna på Kastanjeskolan

Leran som material har också den en lång historisk anknytning till Tomelillabygden med fyndigheter i exempelvis Fyledalen.

Till detta uppdrag har två lokala keramiker, Eva Troedson och Thomas Alexandersson, gjort sina egna, unika tolkningar. Deras uttryck skiljer sig åt, men gemensamt är hantverkets närvaro och respekten för materialet.

Keramikerna

Eva Troedson

Eva Troedson från Keramika Fantasia är en av de kreativa krafterna bakom äggakakefaten. Från föräldrahemmet utanför Kristanstad, via sydöstra Småland och Västmanland, hittade hon hem på gården vid Bollerup. År 1992 möttes de – platsen och Eva.

– Jag vet inte om det var platsen som valde mig eller jag som valde platsen.

Här har Eva satsat och landat, både som människa och keramiker. Fast egentligen vill hon hellre kalla sig ”keramisk kreatör”.

En kvällskurs för många år sedan väckte hennes kreativitet och presenterade leran som uttryck. Där, mitt i livet, blev vägen tydlig. Lärandet fortsatte på Capellagården, Öland.

Elementen betyder mycket för Eva som också har ett stort engagemang för natur och miljö.

– Leran består av vatten och jord. Genom luft och eld förvandlas den till keramik.

Det älskade landskapet hemmavid har inspirerat till äggakakefaten. Jorden, åkerfårorna, den höga himlen. Färgerna är mustiga, glansen hög och formen oregelbunden.

– Faten är ett stycke jord, säger Eva.

Eva Troedson, en kvinna med vitt hår, röda fyrkantiga glasögon och iklädd blå tröja, håller upp ett orange och ett rött keramikfat

Eva Troedson

Thomas Alexanderson

Den andra keramikern bakom äggakakefaten är Thomas Alexanderson. Efter utbildning på Östra Grevies folkhögskola startade han år 1976 sin första keramikverkstad.

Han har varit verksam i Malmö i ett par omgångar och i Genarp, innan sommarvistet utanför Onslunda blev det permanenta boendet med ateljé 2004. Här driver han tillsammans med hustrun Lena Viredius, Ateljé Brännorna.

Drejningen har Thomas genom åren utvecklat till fullo. Hans estetik är ren, färgerna gärna milda och formen stark.

– Jag vill inte att mina grejer ska kännas som vilken maskintillverkad sak som helst, säger Thomas.

Det taktila är viktigt. Känslan av hantverket ska finnas i formen, ytan och känslan. Fyra olika glasyrer återkommer i svart, grönt, blått och vitt. Trots att Thomas hållit på länge med keramiken, är driften att hålla på med utövandet stark.

– Jag har en livslång förälskelse i leran – det är ett privilegium att få arbeta med något man aldrig tröttnar på, säger han.

Thomas Alexanderson, en man med vitt hår, runda glasögon och iklädd en mörkgrön cardigan, håller ett ljusgrönt och ett vitt fat. Ett blått fat ligger på bordet framför honom.

Thomas Alexanderson

Om äggakaka

Vad vore Skånes matkultur utan äggakakan med sina tillbehör? Len och mäktig, med sälta från fläsket och ett uns av både sött och beskt från lingonsylten, är den en gastronomisk upplevelse. Blandningen av både smaker och texturer gör rätten komplett och lite som Skåne självt.

I äggakakans historia finns en förklaring till den rika äggförekomsten i receptet. För Skånes mer rika bönder var inkomst från äggförsäljning försumbar och incitamenten att spara på äggen därför få.

Man kan också förstå hur väl den energirika äggakakan mättade i det kroppsarbetande lantbruket – god även kall och lätt att ta med i matsäck.

Lingon till är obligatoriskt. Säkert har andra typer av sylter också använts baserade på mer lokalt förekommande bär eller frukt, men i äldre tid var Skåne en viktig marknad för handeln med småländska lingon, ”kröser”.

Recept på äggakaka

Det finns många olika recept på äggakaka. Här kommer ett från kockarna på Kastanjeskolans skolrestaurang i Tomelilla.

9 ägg
7 ½ dl kaffegrädde
4 ½ dl vetemjöl
1 dl sirap
1 ½ tsk salt
50 g smör till stekning

Blanda ihop alla ingredienser till en jämn smet. Stek på medelhög värme i gjutjärnspanna. Rör in smeten mot mitten av stekjärnet under tillagningen.

När den är nästan helt fast, ta ett fat som är större än stekjärnet och vänd på äggakakan. Stjälp därefter tillbaka den i stekjärnet och stek andra sidan tills den är färdig.

Servera med rimmat fläsk eller ett vegetariskt alternativ där sälta ingår. Och så lingon till, helst rårörda, som adderar det ”besksöta”. Smaklig spis!