Miljö- och naturpris till jordbrukare för biologisk mångfald

Fler fåglar i häckarna, fler insekter i markerna – och ett jordbruk som visar vägen. Nu prisas Magnus Bengtsson för sitt arbete med att förena effektiv odling med rikare biologisk mångfald på Valterslunds gård utanför Bollerup.

Magnus Bengtsson växte upp Valterslunds gård utanför Bollerup. Familjen har alltid haft ett stort naturintresse och mycket av fritiden kretsade kring jakt och viltvård. Gårdens marker omfattar 165 hektar, och på mellan fem och tio av dessa har Magnus skapat biotoper för att gynna floran och faunan i landskapet. För detta tilldelas han Årets miljö- och naturpris för 2025 av Tomelilla kommun och Naturskyddsföreningen. Här delar han med sig av lite tankar kring hans sätt att bedriva jordbruk.

Hur föddes ditt intresse och engagemang för att arbeta med biologisk mångfald på gården?

– Eftersom familjen i flera generationer har haft ett stort naturintresse så fanns redan märgelgravar och andra ”odlingshinder” kvar för mig att bygga vidare på, berättar Magnus Bengtsson som driver Valterslunds gård sedan två decennier.

Hur länge har du arbetat med olika sorters insatser och biotoper för biologisk mångfald?

– Jag var med och planterade de första lähäckarna som min pappa satte på 1990-talet. Mina första egna projekt var i samband med att jag började driva växtodlingen 2006.

Tillsammans skyddar åtgärderna på vintern och minskar uttorkning på sommaren.

Kan du beskriva hur du jobbat med häckplanteringar, restaurerade märgelgravar, blommande kantzoner, viltskydd, med mera, och hur det förändrat gårdens marker?

– Arbetet med biologisk mångfald måste vara långsiktigt, samtidigt som jag inte vill skapa framtida problem eller begränsningar för ett rationellt jordbruk. Märgelgravarna har blivit tillgängligare genom att göra mjukare slänter i stället för de tidigare branta kanterna. Vi har skapat ordentliga skyddszoner mot den odlade marken. Vi planterar parallella häckar, med jämna såmaskinsbredder däremellan, så att fälten kan odlas rationellt, förklarar Magnus och berättar varför:

– Tanken är att det skall finnas föda, skydd och vatten någonstans på fastigheten året runt. Utmaningen är att skapa biologisk mångfald som går att kombinera med intensiv odling. Effekterna jag tycker mig kunna se är många; fler nyttoinsekter och småfåglar, lä för grödorna och vackrare landskapsbild som bonus. Tillsammans skyddar åtgärderna på vintern och minskar uttorkning på sommaren.

– Vårt fokus har med åren flyttats från att gynna några specifika arter till att försöka skapa förutsättningar för så många arter som möjligt, och samtidigt också skapa så mycket biomassa som möjligt.

Vilka djur, arter växter har du sett gynnas av era initiativ? Hur skiljer sig Valterslunds gård nu jämfört med tidigare, innan ni började med olika insatser för biologisk mångfald?

– Att jobba med biologisk mångfald ger jättemycket och man kan se ganska snabba resultat. Samtidigt jobbar vi i det lilla och kan inte påverka populationernas fluktuation, alltså variationer i beståndens antal, i det stora. Är det ett år med få harar över lag så är inte harpopulationen större hos oss. Att grågässen har ökat och att några par häckar i våra dammar är ju inte min förtjänst. Däremot är det ju så att den flora och fauna som finns i området gynnas av att vi försöker skapa bra förutsättningar lokalt, påpekar Magnus.

Den stora utmaningen för jordbruksnäringen är att hitta motivering och tid ...

– De biomarkörer som finns är ju de djur som inte flyttar längre sträckor, eller de som häckar och får ungar på markerna. Där kan vi se tendenser mellan olika år, som häckande rapphöns, näktergal och koltrast. Flera insektsarter gynnas av att ha övervintringsplatser här. Häckarna skapar skydd för insekter och djur som förflyttar sig i området, förklarar Magnus och fortsätter:

– Största skillnaden jämfört med förr är att häckarna nu delar upp jordbruksfastigheten i flera mindre delar. Tidigare bestod den bara av två stora odlingsblock. Mångfaldsarbetet har i övrigt bidragit till att förändringen inte blivit lika stor hos oss som den blivit på andra ställen där de storleksrationaliserar.

– Jag försöker alltså inte motverka rationalisering och effektivitet. I stället försöker jag genomföra nödvändiga förändringar ur ett biologiskt mångfaldsperspektiv för att minska den negativa påverkan på flora och fauna.

Vilka är de största utmaningarna med att kombinera effektivt lantbruk med ett uttalat ansvar för natur och biologisk mångfald?

– Man måste vara uppmärksam på ogräsen som lätt kan få fäste i fältkanterna och se till att man inte introducerar problematiskt ogräs. Åkermarken behöver vara väl dränerad och odlingsduglig för att kunna behålla sin bördighet, påpekar Magnus.

– Rent generellt tror jag att den stora utmaningen för jordbruksnäringen är att hitta motivering och tid till det merarbete som insatserna för biologisk mångfald kräver.

Utöver växt- och djurlivet, finns där andra vinster eller belöningar med att kombinera effektivt lantbruk med ett uttalat ansvar för natur och biologisk mångfald?

– Åtgärderna skapar lä och bryter av i landskapsbilden. De gör fastigheten mer intressant och skapar mervärden, menar Magnus och tycker att gården blivit en attraktiv plats att bo på även för den som inte är odlingsintresserad. Träden skuggar och öppna vattenytor svalkar under heta sommardagar.

– Jag tror att natur och biologisk mångfald i odlingslandskapet kan minska och jämna ut påverkan av exempelvis extremväder och insektsangrepp, om än väldigt lokalt. Min erfarenhet är också att ett varierat landskap, med både naturlig vegetation och odlad mark, minskar viltskadorna på de odlade grödorna.

Vilka är dina favoriter i den flora och fauna som frodas på Valterslunds marker?

– Blommande och bärande träd och buskar, rapphöns, gräsänder, humlor, näktergal, koltrast, rådjur …