Varje gata bär på en historia

Gator är mer än bara vägar att färdas på. De bär på en unik berättelse om människor, händelser och platser som format samhället. Nu har åtta sådana historier fått egna skyltar – för att ge invånare och besökare en chans att resa tillbaka i tiden och få perspektiv under sina promenader.

Historiskt har gatunamn inte varit självklara. Fram till 1700-talet rådde stor oordning kring gatunamn i Sverige. Många gator saknade helt officiella namn, eller hade flera olika namn i folkmun. Först 1763, när Stockholm satte upp de första gatuskyltarna, började kravet på tydliga gatunamn ta form. Under 1800-talet utvecklades både städer och postväsende, och behovet av tydliga och unika adresser blev allt viktigare för att breven skulle nå fram.

När järnvägen nådde Tomelilla 1865 blev den lilla byn en knutpunkt, och ett samhälle började växa fram där nya yrken och personligheter satte sina spår på kartan. Men att hitta ursprungen till dessa spår har sina utmaningar.

– Det svåraste var att finna de politiska besluten för när namnen antogs, berättar kommunens arkivarie, Carl-Henrik Andersson, som har grävt djupt i arkiv och kyrkböcker för att hitta berättelserna bakom gatornas namn.

”Ekelin hade ’hoed’ och Persson pengarna.”

Torparsonen från Torrlösa näst rikast i Tomelilla

En person som lämnat avtryck i Tomelilla är Anders Persson, torparsonen från Torrlösa, som avancerade till att bli näst rikast i dåtidens Tomelilla, i varje fall 1915. Allra mest det året tjänade hans kompanjon, Gustaf Ekelin, även han bokhållare precis som Persson själv. Tillsammans tog de över Brüdigams handelsgård 1893 och blev grosshandlare.

– Här i trakten sa man att ”Ekelin hade ’hoed’ och Persson pengarna”. Men det är uppenbart att Persson, som tidigare avancerat från dräng till bokhållare i sin hemtrakt, måste haft ”hoe” [huvud] han också, påpekar Carl-Henrik med ett stort leende och förtydligar:

– Ekelin var kanske en mer slipad affärsman, men Persson kan inte ha varit någon dumskalle han heller. Måhända var han kanske lite för snäll, för han beskrivs som vänlig och tillbakadragen. Det funkar ju som bokhållare men kanske inte alltid som affärsman.

Enligt ett rykte ska Anders Persson ha vunnit på lotteri, vilket Carl-Henrik varken kan bekräfta eller dementera. Oavsett behövde Persson inga lotteripengar för att kunna göra sina stora donationer till samhället, som möjliggjorde både Skogsbacken och Stadsparken.

Om denna exceptionella skånelänga legat lite längre norrut hade den kanske funnits kvar i dag

Bondeslottet som revs

En annan gata som fascinerat Carl-Henrik är Nybogatan. Den fick sitt namn redan 1887 och tillhör de allra första gator som döptes i Tomelilla. Bakom namnet figurerar Lars Persson, som 1860 byggde sitt fyrlängade ”bondeslott” Nybo, som drygt hundra år senare fick ge plats till Gladanleden.

– Om denna exceptionella skånelänga legat lite längre norrut hade den kanske funnits kvar i dag. Men byggherren Lars Persson har ju också betytt mycket för samhället genom att upplåta marken för torget, förklarar Carl-Henrik.

Andra gator som Banmästaregatan vittnar om järnvägens betydelse, medan Byskillnadsgatan för tankarna till den tid då byarna Tomelilla och Sälshög var åtskilda av ett dike.

Att synliggöra det osynliga kulturarvet

Bakom de historiska skyltarna låg en önskan från kommunens politiker att satsa mer på att upplysa invånarna om Tomelillas historia. Frågan hamnade hos Samhällsbyggnad som kopplade in kulturhuset, och så var stenen i rullning.

– Lena Ekstrand på kulturhuset bjöd in mig och Tomelilla hembygdskrets till ett möte för att diskutera vilka gator och platser som var historiskt intressanta. Först hade vi bara med gator med personnamn men hembygdskretsen föreslog att listan med förslag borde omfatta även andra namn som hade något intressant att berätta om Tomelillas historia. Och det var helt rätt tänkt, menar Carl-Henrik.

Resultatet är åtta gator, och nu är deras nya infoskyltar på väg upp. Och inget hindrar att det kan bli fler historiska infoskyltar i framtiden, både i Tomelilla och byarna. Det finns många gatunamn som bär på kulturhistoriska värden och historier värda att berättas.

– Roligaste har varit att lära känna de människor som format vårt samhälle. Dessa berättelser visar att vår historia är full av oväntade vändningar och engagerande öden.

Åtta gatunamn i Tomelilla

Hör arkivarien berätta!

Här kan du höra kommunens arkivarie Carl-Henrik Andersson berätta lite om hur gatorna valdes ut och lite annan kuriosa kring några av de utvalda gatorna. Du kan slå på textning på Youtubevideon nedan om du har svårt att höra. Annars finns även berättelsen som podd på ett flertal poddplattformar.