Beskrivning för kategorisering

Här finner du en beskrivning av vad respektive användning har för underliggande betydelse i mark- och vattenanvändningskartan.

Gällande markanvändning enligt lagakraftvunnen detaljplan

Mark- och vattenanvändningskartan utgår ifrån gällande lagakraftvunna detaljplaner och visar på den användning som är utbyggd enligt gällande plan. Således är enbart detaljplanelagda områden kartlagda utifrån mark och vattenanvändningen.

Icke utbyggd markanvändning enligt lagakraftvunnen detaljplan

Syftar på områden där et finns en gällande lagakraftvunnen detaljplan men som ännu inte är utbyggd, eller är delvis utbyggd utifrån detaljplanens förutsättningar.

Utveckling markanvändning

De områden som benämns som utvecklingsområden är områden där det ännu inte finns en detaljplan och således ämnas det att en detaljplan för området ska tas fram för att möjliggöra markanvändningen i enlighet med översiktsplanen.

Omvandling markanvändning

Omvandlingsområden används på de områden som redan har en gällande lagakraftvunnen detaljplan men om kommer att omgestaltas utifrån dess huvudsakliga användning.

Bostäder

Områden där bostäder är den huvudsakliga användningen. Inom områdena kan även mindre service, lekytor, grönytor och andra funktioner som stödjer boendemiljön förekomma.

Mångfunktionell bebyggelse

Områden med tätorts- eller bykaraktär där bostäder, service, handel, kontor, skolor, mötesplatser och andra funktioner kan samlas. Användningen avser miljöer där flera funktioner är lämpliga att blanda och där ny bebyggelse kan bidra till levande, tillgängliga och sammanhållna ortsmiljöer.

Verksamheter och industri

Områden för verksamheter som har behov av särskilda lägen eller som inte bör blandas med bostäder, exempelvis på grund av transporter, ytbehov, buller, lukt eller annan omgivningspåverkan. Här kan industri, företag, lager, logistik, större handel eller andra verksamheter med liknande behov lokaliseras.

Grön- och parkområden

Större parker, grönområden och anlagda friytor i eller i anslutning till tätorter och byar. Områdena är viktiga för rekreation, lek, möten, ekosystemtjänster, klimatanpassning och tätorternas gröna struktur.

Natur och friluftsliv

Större sammanhängande områden där naturvärden, friluftsliv, rekreation, biologisk mångfald, kulturmiljö och ekosystemtjänster är särskilt viktiga. Områdena kan omfatta exempelvis naturområden, vandringsleder, motionsspår, badplatser och andra platser för det rörliga friluftslivet.

Vatten

Sjöar, vattendrag och andra vattenområden där den övergripande användningen behöver hanteras samlat. Användningen kan omfatta vattenmiljöer med betydelse för ekologi, rekreation, dagvatten, vattenhushållning och landskapsbild, där mer specifika ställningstaganden kan behövas i efterföljande planering.

Landsbygd

Markområden utanför tätorter och större sammanhängande bebyggelse där flera användningar kan förekomma, exempelvis jordbruk, skogsbruk, boende, mindre verksamheter, natur- och kulturmiljöer samt rekreation. Användningen ger stöd för övergripande planeringsöverväganden och generella riktlinjer snarare än exakt avgränsade funktioner.

Infrastruktur

Områden och stråk för det övergripande transportsystemet, exempelvis vägar, järnväg, gång- och cykelstråk, kollektivtrafiknoder och andra viktiga förbindelser. Användningen visar den fysiska utbredningen av infrastrukturanläggningar som är viktiga för tillgänglighet, hållbara transporter och kommunens långsiktiga utveckling.

Industri

Områden för industriell verksamhet som kan vara ytkrävande eller påverka omgivningen genom exempelvis buller, transporter, lukt eller risker. Användningen avser verksamheter som normalt behöver särskilda lägen och inte bör blandas med bostäder.

Verksamheter

Områden för exempelvis service, lager, produktion, hantverk eller annan näringsverksamhet. Användningen kan omfatta verksamheter med begränsad omgivningspåverkan eller verksamheter som behöver särskilda lägen beroende på omfattning och karaktär.

Handel

Områden för handel med varor och tjänster. Användningen kan omfatta både mindre lokal handel och mer ytkrävande handel, beroende på läge, tillgänglighet och påverkan på omgivningen.

Begravningsplats

Områden för begravningsändamål, klosterverksamhet och tillhörande funktioner. Användningen kan omfatta kyrkogårdar, begravningsplatser, minneslundar, kapell, stilla rekreationsmiljöer och andra anläggningar eller verksamheter med koppling till begravning, andakt, retreat och klosterliv.

Infrastruktur

Områden och stråk för transportsystemet fysiska anläggningar, exempelvis järnväg, vägar, resecentrum och andra viktiga förbindelser. Användningen är viktig för tillgänglighet, hållbara transporter och kommunens långsiktiga utveckling.

Idrottsändamål

Områden för idrott, motion och fritidsaktiviteter. Användningen kan omfatta exempelvis idrottsplatser, sporthallar, motionsanläggningar, ridanläggningar och andra anläggningar för organiserad eller spontan aktivitet.

Skola

Område för skola, fritidshem och annan utbildningsverksamhet. Användningen kan även omfatta tillhörande utemiljöer, idrottsytor, angöring och andra funktioner som behövs för verksamheten.

Parkering

Områden för parkering och parkeringsanläggningar. Användningen kan omfatta markparkering, parkeringshus, pendlarparkering och andra ytor som behövs för angöring och uppställning av fordon.

Kontor

Område för kontor, tjänsteverksamhet och annan verksamhet med liten eller ingen varuhantering. Användningen är normalt förenlig med tätorts- och centrumlägen där god tillgänglighet och närhet till service är viktig.