Befolkning och samhällsutveckling

I Skåne råder bostadsbrist, och Regionplanen Skåne 2022–2040 betonar vikten av mellankommunalt samarbete för att möta bostadsbehoven. Detta innebär att skapa bostäder i olika storlekar, lägen och prisklasser genom samverkan och gemensam förståelse för bostadsmarknaden. Genom att integrera hållbarhet i planeringen och säkerställa god anslutning till kollektivtrafik kan regionen utvecklas på ett hållbart sätt.

Kommunen har ett omfattande ansvar för bostadsförsörjningen. Detta omfattar planering och åtgärder för att möjliggöra bostadsbyggande samt främja utvecklingen av det befintliga bostadsbeståndet. Dessutom ska kommunen säkra tillgång till bostäder för att tillgodose särskilda behov. Det övergripande målet är att skapa förutsättningar för alla i kommunen att bo i goda bostäder. Detta kan uppnås genom olika insatser som både möjliggör nybyggnation och förbättrar befintliga bostäder.

Kommunen tillhandahåller även själva bostäder genom det egna bostadsbolaget Österlenhem AB, som erbjuder hyresrätter i Tomelilla, Brösarp, Smedstorp och Lunnarp. Bostadsutbudet består av lägenheter i flerbostadshus, marklägenheter, radhus, parhus och fristående villor.

Demografi

Efter flera år av befolkningsökning minskade befolkningen i Tomelilla kommun under 2023. Minskningen fortsatte under 2024, men i lägre takt. Under 2025 ökade befolkningen åter med 30 personer. Vid årsskiftet 2025/2026 uppgick invånarantalet till 13 669 personer (SCB).

Utvecklingen präglas av ett betydande födelseunderskott och en åldrande befolkning, men vägs upp av ett flyttningsnetto som vanligen är positivt såväl mot övriga Sverige som mot utlandet. Noterbart är att flyttningsnettot från det egna länet också var positivt under 2025, vilket innebär ett trendbrott jämfört med de senaste åren då nettot varit negativt.

Den negativa befolkningsutvecklingen under 2023 och 2024 avvek från prognosen, som indikerade en måttlig ökning. Utfallet för 2025 ligger närmare prognosen, men utvecklingen är fortsatt osäkerhet och föränderlig.

Enligt befolkningsprognos för 2025–2040 (SCB, 2025) beräknas Tomelilla kommuns befolkning öka till 13 722 invånare år 2030, samt till 13 874 invånare år 2040. Det innebär en beräknad befolkningstillväxt på 28 invånare till 2030 och 124 invånare till 2040. Befolkningsprognosen visar på en jämn ökning framför allt i kommunens större tätorter; Tomelilla och Brösarp. Befolkningen i Tryde, Smedstorp, Lunnarp, Spjutstorp och Onslunda beräknas dock minska eller endast förändras marginellt.

Kommunens tätorter är Tomelilla, Brösarp, Smedstorp, Onslunda och Lunnarp. Spjutstorp och Skåne Tranås är småorter men innefattas i begreppet tätorter i översiktsplanen.

Befolkningsmål och behov

För att tillgodose det efterfrågade behovet av bostäder inom kommunen behöver olika faktorer analyseras och utredas. Nedan följer statistik och resonemang kring bostadsutvecklingen i Tomelilla kommun.

Befolkningsprognos, planeringsmål och planeringsberedskap

Befolkningsprognosen är 13 874 invånare (SCB 2025) med det politiska befolkningsmålet på 15 000 invånare. Tomelilla kommun har en god planeringsberedskap, vilken både täcker behovet för befolkningsprognosen för 2040 och den politiska ambitionen för ett högre befolkningsmål. Analysen för kommunens planeringsberedskap är baserad på gällande detaljplaner för bostäder och nya planuppdrag för bostäder Kommunen står likt övriga landet inför en åldrande befolkning. Detta ökar behovet av särskilda boenden, seniorboenden och tillgänglighetsanpassade bostäder.

Handlingsplan för bostadsförsörjning

Arbetet med att ta fram lagstadgad Handlingsplan för Bostadsförsörjning i Tomelilla kommun pågår. Handlingsplan förväntas antas under 2026. Den bostadsförsörjningsstrategi från 2018 som gäller fram tills dess att handlingsplan antas, har tre övergripande riktlinjer:

• Bostadsbyggandet i kommunen ska öka.
• Kommunen ska vara ett attraktivt val på bostadsmarknaden.
• Bostadsmarknaden ska erbjuda ett varierat bostadsutbud som passar alla målgrupper.

Bostadsbestånd

Tomelilla kommun är en landsbygdskommun med en varierad bebyggelsestruktur som omfattar småhus, flerbostadshus, jordbruksfastigheter och avstyckade gårdar. Småhus dominerar bostadsbeståndet, följt av flerbostadshus och andra boendeformer. Denna struktur återfinns i såväl tätorter som småorter och på landsbygden.

Det totala bostadsbeståndet uppgick år 2023 till cirka 6 560 bostäder. Äganderätter dominerar med 62 procent, följt av hyresrätter (29 procent) och bostadsrätter (9 procent). Nyproduktionen har under en längre tid i huvudsak bestått av småhus, ofta i anslutning till tätorternas utkanter, särskilt i Tomelilla, Brösarp och Smedstorp. Samtidigt har viss komplettering med flerbostadshus skett i centralorten under senare år. Efter en nedgång i byggandet i början av 2000-talet har byggtakten successivt ökat. Under den senaste tioårsperioden har i genomsnitt 23 bostäder färdigställts per år, med en relativt jämn fördelning mellan äganderätter och hyresrätter.

Sammantaget visar detta på ett bostadsbestånd som i hög grad präglas av småhus och som i delar är relativt ensidigt. I kombination med en åldrande befolkning och en förväntad befolkningsutveckling i tätorter och småorter innebär detta ett behov av ett mer varierat bostadsutbud. För den fortsatta planeringen innebär det att olika boendeformer, upplåtelseformer och bostadsstorlekar behöver utvecklas, både för att möta förändrade behov över livscykeln och för att skapa förutsättningar för inflyttning och kvarboende i hela kommunen.

Särskilda boenden

I Tomelilla kommun finns en grundläggande struktur för vård och omsorg med tyngdpunkt i centralorten. Här finns vårdcentral, ungdomsmottagning samt en familjecentral med barnavårdscentral, mödravårdscentral, öppen förskola och föräldrastöd. Vårdcentral med tillhörande barnavårdscentral finns även i Brösarp.

Kommunen har idag fyra särskilda boenden för äldre, lokaliserade i centralorten, Brösarp och Skåne Tranås. Utöver detta finns gruppbostäder i centralorten och Skåne Tranås för personer med omfattande behov av stöd och tillsyn, samt ett serviceboende i centralorten som utgör en mellanform mellan ordinärt boende och gruppbostad. De särskilda boendena fyller inte enbart en omsorgsfunktion utan utgör även viktiga sociala mötesplatser, med återkommande aktiviteter och daglig verksamhet, ofta i samverkan med lokala aktörer.

Befolkningsutvecklingen, med en ökande andel äldre, innebär att behovet av olika former av anpassade boenden förväntas öka över tid. Det gäller såväl vård- och omsorgsboenden som mer flexibla och tillgängliga boendeformer som möjliggör ett självständigt liv med stöd.

För den fortsatta planeringen innebär detta att mark- och planeringsberedskap behöver finnas för att möjliggöra etablering och utveckling av särskilda boendeformer i lämpliga lägen, med god tillgänglighet till service, kollektivtrafik och sociala sammanhang.