Befolkning och bebyggelse
Detta avsnitt behandlar bebyggelseutveckling och befolkningsstruktur i kommunen. Frågorna är centrala för att skapa attraktiva livsmiljöer, stärka serviceunderlag och möjliggöra en långsiktigt hållbar utveckling i både tätorter och landsbygd. Bebyggelsens lokalisering och utformning har stor betydelse för kommunens utveckling, särskilt i relation till kollektivtrafik, service och teknisk infrastruktur.
Ställningstaganden för befolkning och bebyggelseutveckling
Kommunen ska:
- prioritera ny bebyggelse i eller i anslutning till befintliga tätorter och bebyggelsestrukturer.
- lokalisera ny bebyggelse med hänsyn till jordbruksmarkens värden och så att förutsättningarna för rationellt jordbruk inte försämras.
- säkerställa att ny bebyggelse inte påtagligt skadar eller försvårar viktiga allmänna intressen, såsom jordbruk, friluftsliv, energiförsörjning och teknisk infrastruktur.
- prioritera bostadsutveckling i lägen med god tillgång till kollektivtrafik och service, särskilt i stationsnära lägen.
- utveckla och bevara grönområden och grönstråk i tätorterna samt stärka kopplingar till omgivande natur- och rekreationsområden.
- främja hållbart och resurseffektivt byggande.
- pröva ny sammanhållen bebyggelse i eller i anslutning till detaljplanelagda områden genom detaljplan.
Nuläge och förutsättningar
Tomelilla kommun präglas av en flerkärnig struktur där flera tätorter fungerar som noder med varierande tillgång till service, kollektivtrafik och arbetsplatser. Tätorterna Tomelilla, Brösarp, Smedstorp, Lunnarp och Skåne Tranås har särskild betydelse som kollektivtrafik- och servicenoder. Bebyggelsen är huvudsakligen småskalig och domineras av bostäder, med inslag av service och verksamheter i tätorterna. Planberedskapen är generellt god, vilket skapar förutsättningar för fortsatt utveckling inom redan planlagda områden. Grönstruktur, mötesplatser och närhet till natur är viktiga kvaliteter i kommunens livsmiljöer. Samtidigt innebär en spridd bebyggelsestruktur utmaningar för serviceförsörjning och kollektivtrafikens effektivitet.
Utmaningar och avvägningar
Det finns målkonflikter mellan behovet av bostadsutveckling och hushållning med jordbruksmark samt mellan förtätning och bevarande av befintliga kvaliteter i bebyggelsen. Samtidigt behöver utvecklingen bidra till ett stärkt serviceunderlag utan att öka transportbehovet.
En central avvägning i planeringen är balansen mellan att koncentrera bebyggelseutvecklingen till ett färre antal strategiska orter och att möjliggöra utveckling i hela kommunen. En koncentrerad utveckling kan stärka underlaget för kollektivtrafik, service och infrastruktursatsningar, medan en mer spridd utveckling kan bidra till landsbygdens livskraft och kommunens samlade attraktivitet.
Planeringen behöver därför väga effektiv markanvändning mot livsmiljö, klimatpåverkan, teknisk infrastruktur, kollektivtrafikens förutsättningar och lokala behov.
Inriktning
Kommunen ska prioritera utveckling i tätorter och i kollektivtrafiknära lägen för att stärka service, minska transportbehov och skapa förutsättningar för en effektiv och hållbar infrastruktur.
Utvecklingen ska i första hand ske i orter med god tillgång till kollektivtrafik och service. Tomelilla tätort har en särskilt viktig roll som kommunens huvudort och ska vara det primära centrumet för bostäder, service, handel och kollektivtrafik. Även andra strategiska orter ska ges goda förutsättningar för utveckling utifrån sina funktioner och lägen.
Utbyggnadstakten ska anpassas till befolkningsutvecklingen och kommunens planeringsberedskap. För att stärka underlaget för kollektivtrafik och samhällsservice ska utveckling prioriteras där den ger störst samlad effekt.
Förtätning och utveckling i anslutning till befintlig bebyggelse ska vara utgångspunkt för ny bebyggelse. Samtidigt ska utveckling på landsbygden möjliggöras i lägen där det finns goda förutsättningar, exempelvis i anslutning till befintlig bebyggelse och infrastruktur.
Bebyggelsen ska utvecklas med hänsyn till klimat, naturvärden och tekniska förutsättningar samt bidra till attraktiva, trygga och tillgängliga livsmiljöer.
Barnperspektiv
Planeringen ska beakta barns behov av trygga, tillgängliga och hälsosamma livsmiljöer. Det innebär särskilt att säkerställa närhet till skolor, förskolor, grönområden och mötesplatser samt goda och säkra gång- och cykelförbindelser.
Hållbart byggande
Hållbart byggande ska vara vägledande vid ny bebyggelse och utveckling av befintliga miljöer. Kommunen ska föra en aktiv dialog med byggherrar och andra aktörer för att utveckla hållbara lösningar i varje projekt.
Kommunens vägledning för hållbart byggande ska utgöra ett stöd i denna dialog och bidra till resurseffektivitet, minskad klimatpåverkan och långsiktigt hållbara livsmiljöer
Klimat och klimatanpassning
Klimatanpassning ska integreras i samhällsplaneringen för att minska risker och skapa robusta livsmiljöer. Vid lokalisering och utformning av bebyggelse ska hänsyn tas till översvämning, skyfall, högt grundvatten, värmeböljor och andra klimatrelaterade risker.
Grönstruktur och dagvattenhantering ska användas som centrala verktyg för att hantera klimatpåverkan och stärka ekosystemtjänster. Ny bebyggelse ska utformas med hänsyn till framtida klimatförhållanden.
Totalförsvar och robusthet
Planering av bebyggelse och markanvändning ska ta hänsyn till totalförsvarets behov och bidra till en robust samhällsstruktur. Samhällsviktiga funktioner och infrastruktur ska lokaliseras och utformas så att de kan fungera även vid kriser och störningar. Kommunens risk- och sårbarhetsanalys ska utgöra ett underlag i planering och prövning.
Tillämpning
Ställningstagandena ska vara vägledande vid detaljplanering, planprogram och bygglovsprövning. De ska särskilt beaktas vid lokalisering av ny bebyggelse och vid avvägningar mellan exploatering och andra allmänna intressen.