Energi och energiproduktion

Energi och energiproduktion är centrala frågor för kommunens långsiktiga utveckling. Tillgången till el, värme och fossilfria drivmedel påverkar möjligheterna att utveckla bostäder, verksamheter, transporter, service och teknisk infrastruktur. Samtidigt innebär energiomställningen att behovet av lokal och regional energiproduktion ökar, vilket ställer nya krav på den fysiska planeringen.

För Tomelilla kommun handlar temat både om att bidra till minskad klimatpåverkan och om att stärka kommunens robusthet. Ökad elektrifiering, högre effektbehov och ett mer ansträngt regionalt elsystem gör att kommunen behöver skapa förutsättningar för effektiv energianvändning, fossilfri energiproduktion, energilagring och väl fungerande distribution.

Kommunens mark- och vattenanvändning behöver därför ge utrymme för hållbara energilösningar såsom solenergi, vindkraft, biogas, fjärrvärme och framtida energitekniker. Samtidigt ska etableringar av energianläggningar prövas mot andra allmänna intressen, exempelvis landskapsbild, natur- och kulturmiljö, jordbruksmark, boendemiljöer, friluftsliv, teknisk infrastruktur och totalförsvarets intressen.

Energi och energiproduktion är därmed både en klimatfråga, en robusthetsfråga och en markanvändningsfråga. Översiktsplanen ska ge vägledning för hur kommunen vill möjliggöra energiomställningen samtidigt som utvecklingen sker på platser och på sätt som är långsiktigt lämpliga.

Nuläge och förutsättningar

Tomelilla kommun har goda förutsättningar att bidra till energiomställningen genom lokal produktion av förnybar energi. I kommunen finns i dag installerad energiproduktion från framför allt vindkraft och solkraft. Enligt uppgifter från Energimyndigheten för 2023 uppgår den installerade effekten till cirka 40,7 MW, varav 29 MW vindkraft och 11,7 MW solkraft.

Under 2022 producerades cirka 64 300 MWh el i Tomelilla kommun. Vindkraften stod för den största delen av elproduktionen, medan solkraften stod för en mindre men växande andel. Samma år uppgick elanvändningen i kommunen till cirka 172 200 MWh. Det innebär en självförsörjningsgrad på ungefär 37 procent räknat på årsbasis.

Självförsörjningsgraden varierar dock över dygnet och året, eftersom både vindkraft och solkraft är väderberoende. Lokal produktion behöver därför ses tillsammans med frågor om nätkapacitet, energilagring, flexibilitet och regional elförsörjning.

Skåne har generellt en låg självförsörjningsgrad av eleffekt och är sårbart för effektbrist, särskilt under kalla vinterdagar med hög belastning. Region Skånes färdplan för elförsörjning pekar på behovet av att öka Skånes självförsörjningsgrad av eleffekt från cirka 15 procent år 2023 till minst 50 procent år 2030. För att nå detta krävs både ökad elproduktion, förstärkt elnät, energieffektivisering och flexibilitetslösningar.

I Tomelilla bedöms effektbehovet öka fram till 2040, särskilt i tätorterna och framför allt i Tomelilla tätort. Utvecklingen drivs bland annat av elektrifiering av transporter och industri, ökad digitalisering samt förändrade behov inom bostäder och verksamheter. Leveranssäkerhet och tillgång till el blir därför allt viktigare faktorer vid lokalisering av ny bebyggelse, nya verksamheter och större tekniska anläggningar.

Energidistribution och nätkapacitet

Olika aktörer ansvarar för eldistributionen inom kommunen. Stamnätet ägs av Svenska kraftnät och det övergripande ledningsnätet ägs av E.ON Energidistribution. E.ON ansvarar även för detaljdistribution inom större delen av kommunen. I den nordöstra delen av kommunen är Österlens Kraft detaljdistributör.

Kraftledningar och andra nätanläggningar utgör viktiga stråk i elförsörjningen av befintlig och planerad bebyggelse. Samtidigt kan de innebära begränsningar för markanvändningen i närheten av ledningar och anläggningar. Vid planering av ny bebyggelse och nya verksamheter behöver hänsyn tas till befintliga och framtida ledningsstråk, elsäkerhet, magnetfält samt behov av åtkomst för drift och underhåll.

Svenska kraftnät planerar förstärkningar av nätstrukturen i regionen. Tillsammans med E.ON Energidistribution pågår även arbete med en gemensam nätutredning för att ta fram en långsiktig utvecklingsplan för stam- och regionnätet fram till 2045. Hur detta konkret påverkar Tomelilla kommun är ännu för tidigt att bedöma, men frågan är viktig att följa i den fortsatta planeringen.

Leveranssäkerheten för el är en viktig förutsättning för fysisk planering. Avstämning med elnätsägare ska därför ske tidigt vid planering av större bebyggelseområden, verksamhetsområden och energianläggningar.

Fjärr- och närvärme

Fjärr- och närvärme är gemensamma system där värme produceras centralt och distribueras till flera byggnader genom ett ledningsnät. Sådana system kan bidra till effektiv energianvändning och minskat behov av individuella uppvärmningslösningar.

I Tomelilla centralort finns ett fjärrvärmeverk som drivs av ett privat energibolag. Verket använder främst restprodukter från skogsindustrin, exempelvis grenar, toppar, sågspån och vedflis. Fjärrvärme kan även kombineras med elproduktion, vilket kan öka resurseffektiviteten och minska energispill. I mindre orter eller avgränsade områden kan närvärmelösningar vara ett alternativ där det finns tillräckligt värmeunderlag och lämpliga tekniska förutsättningar.

Vindkraft

Vindkraften är i dag en viktig del av Tomelilla kommuns elproduktion. Kommunen har relativt många vindkraftverk och den installerade effekten från vindkraft uppgår till cirka 29 MW. Vindkraften stod för merparten av kommunens elproduktion under 2022.

Flera av kommunens befintliga vindkraftverk är äldre. En betydande del av verken kommer att nå slutet av sin tekniska livslängd under planperioden. Det innebär att kommunen behöver ta ställning till hur framtida vindkraft ska hanteras, exempelvis genom generationsväxling där äldre verk ersätts av färre men mer effektiva verk. En sådan utveckling kan bidra till ökad produktion inom redan påverkade landskapsrum, men kräver alltid ny prövning utifrån dagens förutsättningar.

Översikt antal och ålder på vindkraftverk i Tomelilla 2026

Utredningsområden för vindkraft

De områden som pekas ut i översiktsplanen ska ses som utredningsområden och som strategiskt stöd för aktörer som vill pröva möjligheten att etablera vindkraft i kommunen. Ett utpekande innebär inte att vindkraft automatiskt är lämplig eller kommer att etableras inom området. Inför en eventuell etablering krävs fortsatt prövning, platsspecifika utredningar och dialog med berörda markägare, verksamhetsutövare, myndigheter, närboende och andra berörda aktörer.

Särskild hänsyn behöver tas till landskapsbild, natur- och kulturmiljövärden, friluftsliv, boendemiljö, buller, skuggor, totalförsvarets intressen, luftfart, elnätsanslutning, samt påverkan på skyddsvärda arter. Se vidare kriterier för vindkrafts etablering under Bilagor - Kriterier för vindkraftsetableringar

Karta över lämpliga utredningsområden för vindkraft i Tomelilla kommun.

Energiproduktion

Region Skånes analyser visar att Tomelilla kommun har potential för ytterligare vindkraft, men potentialen påverkas tydligt av hänsynsavstånd, höjd på verk, landskapets förutsättningar och förekomst av andra intressen. I många fall kan ett färre antal nya och högre verk ersätta ett större antal äldre verk och samtidigt ge större installerad effekt. Det kan därför vara relevant att analysera vilka befintliga eller nya lägen som kan vara lämpade för framtida vindkraft.

En översiktlig analys av befintliga vindkraftverks placering visar att många verk ligger bortom angivna avstånd till bostäder, tätorter och naturreservat. Samtidigt behöver varje ny etablering eller generationsväxling prövas utifrån aktuella förutsättningar, bland annat påverkan på landskapsbild, boendemiljö, naturvärden, kulturmiljö, friluftsliv och totalförsvarets intressen.

Solenergi

Solenergi kan användas för att producera både el och värme. Solceller har under senare år blivit billigare och mer vanligt förekommande, vilket har bidragit till en tydlig ökning av installerad solkraft. I Tomelilla kommun finns cirka 11,7 MW installerad effekt från solkraft enligt uppgifter från Energimyndigheten 2023.

Solenergi har fortsatt stor potential i kommunen, både på byggnader och som större markanläggningar. Kommunen ska verka för utbyggnad av solceller på egna fastigheter där det är lämpligt och dimensionerat utifrån fastighetens behov. Även privata initiativ kan bidra till ökad lokal elproduktion.

Större solcellsanläggningar behöver dock prövas utifrån platsens samlade lämplighet. Det gäller särskilt påverkan på jordbruksmark, skogsmark, natur- och kulturmiljö, landskapsbild, friluftsliv, miljörisker och möjligheten till anslutning till elnätet. Möjligheten att använda tak, hårdgjorda ytor, redan ianspråktagen mark eller mark med lägre konfliktnivå bör särskilt beaktas.

I kommunen pågår planer i privat regi för att etablera en större solcellspark på privat mark mellan Eljaröd och Fågeltofta. Området används i dag främst för skogsbruk. Projektet är ännu i planeringsstadiet och kommunen medverkar inte som aktör i projektet. Den planerade anläggningen avser en installerad effekt om cirka 80 MW och förväntas kunna producera cirka 80 GWh el årligen om den genomförs.

Biogas

Biogas bildas när biologiskt material bryts ner i en syrefri miljö. Gasen kan användas för produktion av el och värme eller uppgraderas till fordonsbränsle. Biogas kan bidra till minskad klimatpåverkan, fossilfria transporter och bättre nyttjande av lokala resurser från exempelvis jordbruk, livsmedelsproduktion och organiska restflöden.

I Tomelilla kommun finns ett publikt tankställe för biogas. Kommunen har även låtit ta fram en lokaliseringsanalys för att identifiera områden som kan vara intressanta att utreda vidare för etablering av biogasanläggningar. Analysen har genomförts som en GIS-baserad överlagringsanalys där faktorer som markanvändning, skyddsvärden, störningskänslighet, tillgänglighet, vägar, vatten, riksintressen, kulturmiljöer, naturvärden och närhet till lantbruk med djurhållning har vägts in.

Karta över lämpliga utredningsområden för biogas i Tomelilla kommun

Utredningsområden för biogasanläggningar

De områden som pekas ut i översiktsplanen ska ses som utredningsområden och som strategiskt stöd för aktörer som vill pröva möjligheten att etablera biogasproduktion i kommunen. Ett utpekande innebär inte att en biogasanläggning automatiskt är lämplig eller kommer att etableras inom området. Inför en eventuell etablering krävs fortsatt prövning, platsspecifika utredningar och dialog med berörda markägare, verksamhetsutövare, myndigheter och andra berörda aktörer.

Särskild hänsyn behöver tas till jordbruksmarkens brukningsvärde, natur- och kulturmiljövärden, teknisk försörjning, transporter, lukt, skyddsavstånd, råvarutillgång, avsättning för biogödsel och påverkan på omgivningen.

Intressen och avvägningar

Utvecklingen av energisystemet innebär flera avvägningar mellan olika allmänna och enskilda intressen. Behovet av ökad fossilfri energiproduktion behöver vägas mot påverkan på landskapsbild, naturvärden, kulturmiljöer, friluftsliv, jordbruksmark, boendemiljöer och totalförsvarets intressen.

Vindkraft kan bidra med stor elproduktion och stärkt regional energiförsörjning, men påverkar landskapet visuellt och kan medföra buller, skuggor och påverkan på natur- och kulturmiljövärden. Vid generationsväxling av befintliga verk kan påverkan i vissa fall bli mindre än vid etablering i helt nya lägen, men högre verk kräver ändå nya bedömningar av lämplighet, skyddsavstånd och påverkan på omgivningen.

Hela Tomelilla kommun omfattas av MSA-yta, vilket innebär att höga objekt kan påverka luftfartens säkerhet och framkomlighet. Vid etablering av vindkraftverk, master och andra höga anläggningar behöver påverkan på luftfart, sjöfart, järnvägar och vägar samt tekniska system kopplade till dessa särskilt beaktas. Det kan exempelvis handla om påverkan på hinderfrihet, navigations- och kommunikationssystem, radaranläggningar, signalsystem eller andra tekniska funktioner som är viktiga för transportinfrastrukturens säkerhet och drift. Etablering av höga anläggningar behöver därför prövas i dialog med berörda myndigheter och aktörer. Vid beredning av ärenden om tillstånd för vindkraft ska kommunen samråda med Trafikverket.

Solcellsanläggningar kan ofta integreras i byggnader eller placeras på redan ianspråktagna ytor, men större markanläggningar kan innebära konkurrens med andra markanvändningsintressen. Det gäller särskilt om anläggningen berör brukningsvärd jordbruksmark, skogsmark, landskapsbild, naturmiljöer eller kulturmiljöer. Lämpligheten behöver därför bedömas utifrån både energinytta och platsens långsiktiga markanvändning.

Biogasanläggningar kan bidra till fossilfri energi, cirkulära flöden och stärkt koppling mellan jordbruk, avfallshantering och energiproduktion. Samtidigt kan sådana anläggningar innebära transporter, lukt, behov av skyddsavstånd och påverkan på närboende. Lokalisering behöver därför ske med hänsyn till både råvarutillgång, transportvägar, teknisk försörjning och omgivningspåverkan.

Energidistributionen innebär också markanspråk. Kraftledningar, ställverk och andra nätanläggningar är samhällsviktiga funktioner men kan begränsa annan markanvändning. Vid planering av ny bebyggelse och nya verksamheter behöver hänsyn tas till befintliga och framtida ledningsstråk samt möjligheten att bygga ut elnätet.

En central avvägning är relationen mellan lokal utveckling och regional energiförsörjning. Tomelilla kan bidra till Skånes energiförsörjning, men kommunen behöver samtidigt säkerställa att energianläggningar lokaliseras på ett sätt som är förenligt med kommunens långsiktiga markanvändning och lokala värden.

Inriktning för energi och energiproduktion

Tomelilla kommun ska bidra till ett robust, fossilfritt och resurseffektivt energisystem. Kommunen vill stärka förutsättningarna för både effektiv energianvändning och ökad lokal energiproduktion, samtidigt som planeringen tar höjd för framtida behov av el, värme, fossilfria drivmedel, lagring och distribution.

Kommunens planering ska möjliggöra hållbara energikällor som solenergi, vindkraft, biogas, fjärrvärme och andra framtida fossilfria energilösningar. Nya energianläggningar ska lokaliseras och utformas med hänsyn till platsens förutsättningar och med beaktande av påverkan på boendemiljöer, landskapsbild, natur- och kulturmiljö, jordbruksmark, friluftsliv, teknisk försörjning och totalförsvarets intressen.

Energiproduktion ska i första hand utvecklas där den kan bidra till lokal och regional nytta utan att skapa betydande konflikter med andra långsiktiga markanvändningsintressen. Möjligheten att nyttja redan ianspråktagna ytor, byggnader, tekniska miljöer och platser med god anslutning till elnät och infrastruktur ska särskilt beaktas.

Energieffektivisering och smart styrning av energianvändning ska vara en viktig del av kommunens långsiktiga arbete. Genom effektivare användning, flexibilitetslösningar och bättre samordning mellan produktion och användning kan sårbarheten för höga elpriser och effektbrist minska.

Kommunen ska verka för att ny bebyggelse och nya verksamheter lokaliseras med hänsyn till befintlig och framtida kapacitet i elnät och annan teknisk infrastruktur. Tidig dialog med nätägare och andra berörda aktörer är viktig för att säkerställa att planerad utveckling kan genomföras utan att skapa nya kapacitetsproblem.

Tomelilla kommun ska fortsätta samverka med grannkommuner, Region Skåne, elnätsägare, myndigheter och andra aktörer i frågor som rör energi och energiproduktion. Energisystemet är regionalt sammanlänkat och behöver därför hanteras i ett mellankommunalt och regionalt sammanhang.

Kommunens befintliga ställningstaganden för vindkraft gäller till dess att en ny fördjupad energiplan eller motsvarande underlag har tagits fram. Den kommande energiplanen bör förtydliga kommunens långsiktiga inriktning för energiproduktion, energilagring, nätkapacitet och lokalisering av större energianläggningar.

Tillämpning i efterföljande planering och prövning

I detaljplanering, bygglovsprövning och annan efterföljande planering ska energi och energiproduktion beaktas tidigt. Det gäller särskilt vid planering av nya bostadsområden, verksamhetsområden, större tekniska anläggningar och transportintensiva verksamheter.

Vid planering som kan påverka elförsörjningen ska kommunen föra tidig dialog med berörda nätägare för att klarlägga kapacitet, anslutningsmöjligheter och eventuella behov av förstärkningar. Nya större etableringar bör bedömas utifrån både energibehov och möjlighet till lokal produktion, energieffektivisering och flexibilitet.

Större energianläggningar, såsom vindkraft, solcellsparker och biogasanläggningar, ska prövas utifrån platsens samlade lämplighet. Det innebär att tekniska, miljömässiga, sociala och landskapsmässiga konsekvenser behöver belysas. Utpekade utredningsområden ska ses som strategiska underlag och inte som slutliga ställningstaganden om att etablering är lämplig.

Vid prövning av solcellsanläggningar bör kommunen särskilt beakta möjligheten att i första hand nyttja byggnader, hårdgjorda ytor, redan ianspråktagen mark eller mark med lägre konfliktnivå. Vid etablering på jordbruks- eller skogsmark behöver påverkan på långsiktig markanvändning och andra allmänna intressen bedömas.

Vid prövning av vindkraft ska hänsyn tas till befintliga riktlinjer för avstånd, gruppering, utformning, landskapsbild, boendemiljöer, natur- och kulturmiljövärden samt totalförsvarets intressen. Generationsväxling av befintliga vindkraftverk kan vara ett sätt att bibehålla eller öka produktionen inom redan påverkade landskapsrum, men kräver ny prövning utifrån dagens förutsättningar.

Vid prövning av biogasanläggningar ska särskild hänsyn tas till transporter, lukt, skyddsavstånd, råvaruförsörjning, avsättning för biogödsel, påverkan på närboende samt koppling till jordbrukets och landsbygdens förutsättningar.

Vid planering nära kraftledningar och andra energianläggningar ska hänsyn tas till säkerhetsavstånd, magnetfält, drift- och underhållsbehov samt framtida utvecklingsmöjligheter för teknisk infrastruktur.

Energimatris

En sammanställning över placering och påverkan har tagits fram för de tidigare nämnda energislagen. Hur mycket en anläggning påverkar är beroende av bland annat dess placering, storlek och effekt. Det är svårt att generalisera en anläggning. Prövning sker i detaljplaner och miljöprövning för större anläggningar, medan kraven för mindre anläggningar ställs i bygglov. Behovet av riktlinjer för mindre anläggningar bör analyseras.

BILD PÅ ENERGIMATRIS