Jordbruksmark och areeala näringar
Detta avsnitt behandlar jordbruksmark och areella näringar, främst jordbruk och skogsbruk. Dessa näringar är centrala för kommunens näringsliv, livsmedelsförsörjning och landskapsbild.
I Tomelilla kommun utgör jordbruksmarken en särskilt värdefull resurs med stor betydelse både lokalt och nationellt. Samtidigt finns behov av att möjliggöra utveckling av bostäder, verksamheter och infrastruktur. Detta innebär att planeringen behöver hantera avvägningar mellan olika intressen.
Ställningstaganden för jordbruksmark och areella näringar
Kommunen ska:
- så långt möjligt bevara brukningsvärd jordbruksmark för livsmedelsproduktion. Skogsmark av betydelse för skogsbruket ska skyddas mot åtgärder som påtagligt försvårar ett rationellt skogsbruk.
- i huvudsak ta jordbruks- eller skogsmark i anspråk i enlighet med översiktsplanens markanvändning och endast när ett väsentligt samhällsintresse inte kan tillgodoses på annan mark.
- pröva alternativa lokaliseringar och behovet motiveras i efterföljande planering.
- i första hand lokalisera ny bebyggelse till redan ianspråktagen mark eller i anslutning till befintlig bebyggelse och infrastruktur.
- i planering säkerställa långsiktiga förutsättningar för areella näringar samt ta hänsyn till biologisk mångfald, landskapsbild och klimat.
Nuläge och förutsättningar
Jordbruksmarken i kommunen tillhör en av de mest produktiva i världen och utgör en central resurs för livsmedelsproduktion och försörjningsberedskap. De areella näringarna bidrar till sysselsättning, företagande och ekonomisk utveckling.
I Tomelilla finns hela livsmedelskedjan representerad, från produktion till förädling och försäljning. Kopplingen mellan jordbruk, matkultur och besöksnäring är stark och bidrar till kommunens identitet och attraktivitet.
Jordbrukslandskapet har även stor betydelse för biologisk mångfald och ekosystemtjänster, såsom pollinering, vattenreglering och kolinlagring. Skogsbruket har en mer begränsad omfattning men utgör en viktig del av de areella näringarna.
Klimatförändringarna innebär både möjligheter och utmaningar. Längre växtsäsonger kan öka produktionspotentialen, samtidigt som extremväder och förändrade vattenförhållanden ställer krav på anpassning.
Intressen och avvägningar
Det finns målkonflikter mellan exploatering och bevarande av jordbruksmark samt mellan produktion och biologisk mångfald. Ianspråktagande av jordbruksmark innebär att en långsiktigt värdefull resurs tas ur produktion, samtidigt som utveckling av bostäder och verksamheter är nödvändig för kommunens tillväxt.
Planeringen innebär även avvägningar mellan lokala utvecklingsbehov och nationella intressen, såsom livsmedelsförsörjning och riksintressen enligt miljöbalken.
Bebyggelseutvecklingen enligt översiktsplanen innebär att ny bebyggelse i första hand ska lokaliseras till befintliga strukturer och kollektivtrafiknära lägen. Detta är en central strategi för att minska behovet av att ta brukningsvärd jordbruksmark i anspråk.
Samtidigt kan det i vissa fall vara nödvändigt att ta jordbruksmark i anspråk för att möjliggöra samhällsutveckling. Detta gäller särskilt när behov inte kan tillgodoses inom redan planlagd eller ianspråktagen mark.
Inriktning
Kommunen ska värna jordbruksmarkens långsiktiga produktionsförmåga och skapa goda förutsättningar för de areella näringarnas utveckling.
Utveckling av bebyggelse och verksamheter ska i första hand ske inom eller i anslutning till befintlig bebyggelse och infrastruktur. Detta minskar trycket på brukningsvärd jordbruksmark och bidrar till en mer resurseffektiv markanvändning.
Ianspråktagande av jordbruksmark ska begränsas och endast ske när:
- behovet inte kan tillgodoses inom befintlig eller planlagd mark
- alternativa lokaliseringar har prövats
- exploateringen bedöms utgöra ett väsentligt samhällsintresse
Med behov avses i detta sammanhang exempelvis bostadsförsörjning, utveckling av näringsliv och verksamheter samt lokalisering av samhällsviktiga funktioner.
Kommunen ska även verka för att stärka kopplingen mellan jordbruk, näringsliv, matkultur och besöksnäring samt beakta landskapsbild, biologisk mångfald och klimat i planeringen.
Tillämpning
Ställningstagandena ska vara vägledande vid detaljplanering och annan prövning av markanvändning.
Vid planläggning som berör jordbruksmark ska:
- behovet av exploatering motiveras
- alternativa lokaliseringar redovisas
- påverkan på jordbrukets långsiktiga brukningsförutsättningar bedömas
Översiktsplanens markanvändning utgör kommunens övergripande avvägning mellan olika intressen och ska ligga till grund för efterföljande beslut.