Klimat, miljö- och riskfaktorer

Tomelilla kommuns miljö- och klimatarbete

Samhällsplaneringen utformas med hänsyn till miljön och klimatet och här redovisas de riskfaktorer för miljön och klimatet som bör beaktas vid beslut om användningen av mark- och vattenområden. Riskfaktorerna kan vara anläggningar och verksamheter som innebär särskilda risker för omgivningen vad det gäller miljö och hälsa, exempelvis i form av utsläpp eller buller.

Miljö- och klimatarbetet bedrivs både ur ett kort- och långsiktigt perspektiv, på flera nivåer - nationellt, regionalt och lokal och genom såväl fysiska åtgärder som informationsspridning och beteendeförändring.

Miljö- och riskfaktorer

De största riskerna i Tomelilla kommun är radon, förorenad mark och buller. De tyngre industrierna är få och koncentrerade till centralorten och Lunnarp. Eftersom både väg 19 och väg 9 löper genom kommunen i syd-nordlig och öst-västlig riktning sker många tunga transporter med farligt gods i stora delar av kommunen.

Klimatrisker och klimatförändringar

Klimatet utgör en ständig riskfaktor vid samhällsplanering. Stora mängder nederbörd, kraftiga stormar eller långvarig sträng vinterkyla innebär påfrestningar på de system samhället är uppbyggt på. Nedan beskrivs de mest frekventa klimatriskerna med exempel på negativa konsekvenser (klimatförändringar) för samhällsplaneringen. Med undantag från stigande havsnivåer är samtliga klimatrisker relevanta att beakta i Tomelillas planering.

• Ökad nederbörd kan påverka kvalitén av dricksvattnet som försörjer en stor del av Skåne samt öka risken för översvämning av samhällsfunktioner, infrastruktur och bebyggelse.
• Kraftigt regn kan leda till smittspridning vid översvämning. Även skador på infrastruktur och i tätorter, samt begränsad framkomlighet förväntas till följd av kraftigt regn.
• Stigande havsnivå innebär att bebyggelse och infrastruktur kommer att översvämmas och påverkas av erosion samt kan leda till att föroreningar i marken tillgängliggörs och sprids. Saltvatteninträngning i grundvatten och vattentäkter är också en allvarlig konsekvens av stigande havsnivå.
• Torka påverkar jordbruksproduktionen negativt, och innebär en ökad konkurrens om vatten mellan dricksvattenförsörjning och andra ändamål. Sänkta grundvattennivåer kan påverka markstabilitet, och påverka biologisk mångfald negativt.
• Värme kan leda till hälsorisker, ökad utbredning av invasiva främmande arter och ökad tillväxt av bakterier i vattentäkter.
• Samhällsförändringar till följd av ett förändrat klimat kan förväntas innebära ökad elförbrukning, genom till exempel större behov av kylning i industrin, pumpning av vatten och ökat behov av el i samhället till följd klimatomställningen med en minskning av fossila bränslen.
• Erosion kan uppstå på markytan genom att vatten och vind transporterar bort material. Detta kan påverka jordbruksmark och infrastruktur, inklusive vägar och järnvägar. Inom jordbruket kan erosion orsaka förlust av fosfor, andra växtnäringsämnen och nysådd. Erosion kan också leda till skador på infrastrukturen genom översvämningar och stabilitetsproblem.

Klimatanpassningar

Klimatförändringar beskriver de negativa konsekvenserna av en klimatrisk medan begreppet klimatanpassningar tar sikte på hanteringen av klimatförändringen.

Klimatanpassning innebär att kommunen har en beredskap i planeringen och vidtar åtgärder som mildrar eller hindrar negativa effekter av klimatförändringarna som kraftiga skyfall, extrema vattenstånd, stormar, värmeböljor och torka. Klimatanpassningsåtgärder behöver genomföras på kort, mellan och lång sikt, för att minska riskerna för skador på bebyggelse, infrastruktur och natur- och kulturmiljöer samt människors liv och hälsa. Med multifunktionella och naturbaserade åtgärder kan ytterligare värden skapas för kommunens invånare.