Kommunikationer och mobilitet
En välfungerande infrastruktur och ett tillgängligt mobilitetssystem är avgörande för Tomelilla kommuns fortsatta utveckling. För att människor ska kunna bo, arbeta och besöka sydöstra Skåne behövs investeringar i gång-, cykel-, kollektivtrafik- och väginfrastruktur, samtidigt som klimat- och miljöaspekter behöver beaktas. Kapitlet beskriver nationella, regionala och lokala mål och strategier för kommunikationer och mobilitet samt hur dessa kan omsättas i Tomelilla kommun.
Ställningstaganden för kommunikationer och mobilitet
Kommunen ska:
- planera transportsystemet så att gång, cykel och kollektivtrafik prioriteras och att andelen hållbara resor ökar, samtidigt som landsbygdens behov av tillgänglighet och fungerande transporter beaktas.
- stärka kollektivtrafikens attraktivitet genom god tillgänglighet till hållplatser, trygga miljöer, säkra gång- och cykelkopplingar och goda möjligheter att byta mellan olika trafikslag.
- planera bebyggelse och verksamheter så att god tillgänglighet till kollektivtrafik och andra hållbara transportalternativ främjas.
- utveckla ett sammanhängande gång- och cykelnät mellan orter, servicefunktioner och rekreationsområden samt pröva bygdevägar på lämpliga lågtrafikerade sträckor.
- planera trafikmiljöer som är tillgängliga och trygga för alla, särskilt barn, äldre och personer med funktionsnedsättning.
- verka för att infrastrukturen utvecklas i samverkan med regionala aktörer i enlighet med regionala strategier och prioriteringar.
- planera för infrastruktur som möjliggör elektrifiering och en omställning till fossilfria och förnybara drivmedel för både personresor och godstransporter.
- tillämpa fyrstegsprincipen vid planering och utveckling av transportinfrastruktur.
Nationell infrastruktur
Transportsystemet syftar till att göra det enkelt och tillgängligt för människor och företag att nå ett brett utbud av aktiviteter, arbetsplatser, kunder och service. Den nationella transportpolitikens övergripande mål är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Målet innefattar ett funktionsmål om tillgänglighet och ett hänsynsmål om säkerhet, miljö och hälsa. Det finns även ett klimatmål för transportsektorn som innebär att växthusgasutsläppen från inrikes transporter, utom inrikes luftfart, ska minska med minst 70 procent senast 2030 jämfört med 2010.
Regeringen ger Trafikverket i uppdrag att ta fram förslag till nationell plan för transportinfrastruktur och till de regionala planupprättarna att ta fram länsplaner. Den nationella planeringen beskriver hur statlig transportinfrastruktur, såsom järnvägar och statliga vägar, ska underhållas och utvecklas.
Den nationella infrastrukturplaneringen pågår i flera parallella tidsperspektiv. Den fastställda nationella planen gäller för perioden 2022–2033, samtidigt som arbete bedrivs med kommande planperioder. För Tomelilla är det därför viktigt att följa både gällande nationell plan och den fortsatta planeringen av kommande nationella och regionala planer. Med anledning av klimatförändringarna förväntas underhållsbehoven för infrastrukturen dessutom öka ytterligare.
Regional infrastruktur
Region Skånes arbete med kollektivtrafik och transportinfrastruktur är en viktig utgångspunkt för Tomelilla kommun. Regionen ansvarar bland annat för den regionala transportinfrastrukturplanen, som styr hur statens ekonomiska ram används i den regionala infrastrukturen, samt för strategiska underlag som vägleder prioriteringar i transportsystemet. För Tomelilla är både den regionala transportinfrastrukturplanen, Region Skånes transportstrategi och Trafikförsörjningsprogrammet viktiga planeringsunderlag. Strategin för ett hållbart transportsystem i Skåne 2050 ska användas som utgångspunkt för prioritering av stråk, objekt och potter i planen.
I Strategi för ett hållbart transportsystem i Skåne 2050 visar Region Skåne hur transportsystemet i regionen har stor betydelse för hur de globala, nationella och regionala utsläppsmålen ska uppnås. Strategin visar tydligt genom färdmedelsfördelningen att transportsystemet ska utvecklas till att bli mer miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbart. I tätorter utan stadsbuss, dit Tomelilla tätort hör, ska resorna år 2050 fördelas med 40 procent bil, 35 procent buss och tåg samt 25 procent gång och cykel. För landsbygden förväntas bilen fortsätta ha en central roll och stå för 70 procent av resorna. Kollektivtrafiken förväntas att stå för 20 procent av resorna, och gång-och cykel för 10 procent. I nuläget är bilen det dominerande färdmedlet i Tomelilla kommun och cirka 74 procent av invånarnas resor görs med bil. Kollektiva färdmedel som tåg och buss nyttjas i mindre utsträckning, där tågresor står för cirka 7 procent av invånarnas resor, medan bussresor står för cirka 6 procent av invånarnas resor. Strax under 7 procent av alla invånarnas resor görs med cykel som främsta färdmedel. Tomelilla har möjlighet att påverka utvecklingen genom att göra det lätt för invånarna att välja hållbara färdmedel, genom att tidigt i samhällsplaneringen planera för kollektivtrafik, gång och cykel.
I Tomelilla är bilen fortfarande det dominerande färdmedlet, men kommunen kan påverka utvecklingen genom att tidigt i samhällsplaneringen prioritera kollektivtrafik, gång och cykel samt genom att underlätta omställningen till elektrifierade och fossilfria transporter.
Regional kollektivtrafik
Region Skåne är regional kollektivtrafikmyndighet i Skåne län och har därmed det politiska och ekonomiska ansvaret för den samhällsfinansierade kollektivtrafiken. Skånetrafiken driver den samhällsfinansierade kollektivtrafiken och ansvarar för Pågatåg, Öresundståg, gula regionbussar och gröna stadsbussar. I flera kommuner, däribland Tomelilla, ansvarar Skånetrafiken även för serviceresor såsom färdtjänst och sjukresor. Trafikförsörjningsprogrammet för Skåne 2025–2035 beskriver mål, ställningstaganden och åtgärder för kollektivtrafikens långsiktiga utveckling. Programmet är strukturbildande genom att det anger vilka stråk, noder, hållplatser och tillgänglighetsnivåer som ska prioriteras i den fortsatta utvecklingen av kollektivtrafiken.
Region Skånes trafikförsörjningsprogram betonar att kollektivtrafiken är viktig för att stärka tillgängligheten i sydöstra Skåne och knyta samman orter, arbetsmarknader och regionala kärnor. Programmet bygger också på en nodstruktur med olika typer av hållplatslägen. I Tomelilla kommun är Brösarp bussterminal och Tomelilla station regionala noder med kollektiva bytesmöjligheter. Det innebär att de fungerar som viktiga bytespunkter i kollektivtrafiksystemet, med flera förbindelser och höga krav på tydlighet, tillgänglighet och goda gång- och cykelanslutningar. Lunnarp station och Smedstorp station är i stället regionala noder utan kollektiva bytesmöjligheter. De har en viktig funktion för orten och dess närområde, men eftersom de saknar samma bytesfunktion blir tillgängligheten med andra trafikslag, exempelvis gång, cykel och pendlarparkering, särskilt viktig. Onslunda Busstation, Lunnarp väg 11 och Smedstorp Väg 11 är utpekade som prioriterade hållplatser. Dessa kompletterar nodsystemet i mindre orter och ska bidra till god tillgänglighet även utanför de regionala stråken.
Utöver hållplatserna utpekade i Trafikförsörjningsprogrammet har Tomelilla kommun identifierat Skåne-Tranås som en viktig kollektivtrafik- och servicenod i strukturbilden för 2040.
För Tomelilla innebär detta att stations- och hållplatsmiljöer behöver utvecklas utifrån sin olika funktion i systemet. Regionala noder med bytesmöjligheter behöver stärkas som attraktiva och tydliga nav för byten och kombinerad mobilitet, medan noder utan bytesmöjligheter och prioriterade hållplatser behöver god tillgänglighet, trygga miljöer och välfungerande anslutningar till gång-, cykel- och vägnätet.
SÖSK infrastrukturstrategi
I Sydöstra Skånes samarbetskommitté (SÖSK) samverkar kommunerna Simrishamn, Sjöbo, Tomelilla och Ystad kring bland annat hållbart resande och transportinfrastruktur. Genom samarbetet vill kommunerna nå en samsyn om hur sydöstra Skåne ska utvecklas för att skapa hållbara och effektiva fysiska strukturer. SÖSK har tagit fram en gemensam infrastrukturstrategi som beslutats i respektive kommun. Målet är att stärka sydöstra Skånes attraktivitet och tillgänglighet för invånare, arbetspendlare, besökare och företag samt att skapa bättre förutsättningar för hållbart resande, kortare restider och robusta transportsamband.
I den nationella planeringen har SÖSK prioriterat Ystad-Österlenbanan och E65. Ystad-Österlenbanan ska ha hög kapacitet som stärker den geografiska tillgängligheten till övriga Skåne, Sverige och Europa. Stråket är avgörande för att förbinda sydöstra Skåne med Malmö och Köpenhamn och för att möta framtida behov av kapacitet, robusthet och kortare restider. E65 ska erbjuda god tillgänglighet, trafiksäkerhet och attraktiva restider för både person- och godstransporter och har stor betydelse för pendling, godstransporter samt kopplingen till Ystad hamn och vidare ut i Europa.
I den regionala planeringen har SÖSK prioriterat väg 11 och delar av väg 102. Väg 11 ska ha god tillgänglighet och trafiksäkerhet och erbjuda en attraktiv restid för dem som bor, arbetar och vistas i sydöstra Skåne. SÖSK:s mål för kollektivtrafiken är att den ska vara attraktiv och tillgänglig för både tätort och landsbygd, så att det finns möjlighet att resa hållbart till, från och inom sydöstra Skåne. Målsättningen för cykelvägar är att det ska finnas trygga och säkra cykelvägar som ansluter till kollektivtrafiknoder och kopplar samman tätorter, landsbygd, servicefunktioner och målpunkter för friluftsliv och turism.
Lokal infrastruktur
Kommunen äger och ansvarar för vissa vägar inne i tätorterna och småorterna. De större vägarna ansvarar Trafikverket för. På landsbygden finns i stället många enskilda vägar. En enskild väg är en väg som inte är en allmän väg, det vill säga inte ägs eller underhålls av staten, kommunen eller ett vägföretag. Enskilda vägar ägs och underhålls ofta av privata väghållare, till exempel fastighetsägare, bostadsrättsföreningar eller samfällighetsföreningar. Kommunens rådighet över infrastrukturen inom kommungränsen är därför starkt beroende av samverkan med lokala aktörer och myndigheter.
För att nå klimatmålen och minska Tomelillas klimatpåverkan behöver utsläppen från transportsektorn minska. Det handlar både om att öka andelen resor med gång, cykel och kollektivtrafik och om att ställa om de resor och transporter som fortsatt behöver ske med bil eller lastbil till el, biogas och andra fossilfria drivmedel. I Tomelilla är bilen ett vanligt transportmedel och körsträckorna per person är höga, vilket speglar landsbygdens förutsättningar. Samtidigt finns det i många delar av kommunen möjlighet att stärka hållbara resval genom bättre kopplingar till kollektivtrafik- och servicenoder, enklare byten mellan färdmedel och en successiv elektrifiering av transporterna.
Hänsyn till totalförsvaret gällande trafik och mobilitet
Ur totalförsvarets perspektiv är det viktigt att kartlägga huvudrutter, flaskhalsar och tillgänglighet vid höjd beredskap och krig. Speciella vägar eller järnvägar för evakuering eller samhällsviktig verksamhet bör identifieras. Ett minskat bilberoende i vardagsresandet får inte försämra möjligheterna till försörjning, storskalig evakuering, räddningsinsatser eller militär framkomlighet, utan behöver kombineras med ett robust system för gods, samhällsviktiga transporter och alternativa färdvägar. Placeringen av omlastnings- och lagringsplatser samt andra transportnoder, vilka kan vara militärstrategiska mål, i förhållande till tätbefolkade områden bör också övervägas. Dessutom behöver större fordon garanteras framkomlighet i den fysiska planeringen för att tillgodose behov hos räddningstjänst, polis och försvar. Planering för olika möjliga resvägar är viktigt för att undvika sårbara punkter som kan hindra människor, trafik eller varuflöden. Det krävs ett robust transportsystem för att hantera störningar.
Nytt eller utökat regemente i eller anslutning till en kommun
Under tiden översiktsplanen tas fram, har Sverige blivit medlem i Nato. Svenska regements- och flottiljområden och militära övningsområden kan användas som basområden för allierade förband ur NATO. Ett basområde i nära anslutning till Tomelilla är Ravlunda skjutfält (Simrishamns kommun). Ett nytt eller utökat regemente i eller anslutning till en kommun kan leda till ökad tung trafik, vilket kräver bredare vägar och starkare broar. Det kan vara konflikter kring vägarnas tillgänglighet om det finns fysiska hinder för att skapa trygghet eller minska biltrafiken. Dessa hinder kan hindra militära fordon och tyngre transporter, vilket kan ha allvarliga konsekvenser i krig. Dessutom kan ett utökat regemente skapa ett ökat behov av kommunal infrastruktur som vatten, avlopp, energi och uppvärmning. Kommunen följer utvecklingen av totalförsvarets upprustning och vidtar åtgärder i takt med utvecklingen.
Vägtrafik
Riksväg 19, väg 11 och väg 9 är de största vägstråken i kommunen. Vägarna är viktiga för gods, dagliga och långväga personresor samt för kollektivtrafik. Region Skåne skiljer mellan regionalt viktiga vägar, som binder samman län och funktionella regioner, och kompletterande regionalt viktiga vägar, som binder samman kommuncentrum och produktionsnoder inom regioner och län. I Tomelilla har väg 11 en tydlig regional funktion, medan väg 9 är en kompletterande regionalt viktig väg. Riksväg 19 har därutöver stor betydelse som nationell förbindelse och för kopplingen mellan nordöstra och sydöstra Skåne.
Väg 19 och väg 11 korsar varandra i en rondell strax nordväst om Tomelilla tätort. I kommunens norra del, vid Brösarp, ansluter väg 9 till väg 19. Även väg 1561 är en viktig länk mellan väg 11 och väg 19. Vid planering och prövning av ny bebyggelse eller andra åtgärder i anslutning till statliga vägar behöver hänsyn tas till vägens funktion, trafiksäkerhet och framtida utvecklingsbehov. För statliga vägar gäller generellt ett byggnadsfritt avstånd om 12 meter från vägområdet, vilket prövas i varje enskilt fall. För väg 9, väg 11 och riksväg 19 har Länsstyrelsen beslutat om ett utökat byggnadsfritt avstånd om 30 meter, vilket utgör riktmärke i Trafikverkets bedömning.
Väg 11
Väg 11 har en väst-östlig sträckning från Malmö till Simrishamn och fungerar som en regional förbindelse mellan sydvästra och sydöstra delarna av Skåne. Sträckan mellan Tomelilla och Anklam utgör en viktig länk för såväl arbetspendlare, transporter, utryckningsfordon som lantbruksmaskiner och är viktig för utvecklingen av kollektivtrafiken i kommunen. I dagsläget saknar vägen mötesseparering och säkra vägar för oskyddade trafikanter från och till busshållplatser. En åtgärdsvalsstudie (ÅVS) genomfördes under åren 2016/2017 och sträckan ingår i den regionala transportinfrastrukturplanen för 2022–2033. Trafikverket planerar att bygga en gles 2–1 väg med mötesseparering för att öka trafiksäkerheten. Med hänsyn till antalet långsamtgående och stora fordon som transporteras på sträckan anser kommunen att en normal 2–1 väg är att föredra, då risken för köbildning ökar när antalet omkörningspunkter minskar. Trafikverket planerar att bygga en cykelväg för att binda samman Ramsåsa och rondellen där väg 19 och väg 11 möts, vilket kommer innebära bättre cykelvägskopplingar mellan Ramsåsa och Tomelilla tätort. Samtidigt tas busshållplatsen vid Ramsåsa bort.
Sträckan mellan Tomelilla tätort och Simrishamn utgör även den en viktig lokal funktion för arbetspendling, lantbruksmaskiner, kollektivtrafik och godstransporter. Längst sträckan finns flera viktiga arbetsplatser för kommunen och andra målpunkter för besöksnäringen. Många intressenter på vägen upplever framkomlighetsproblem speciellt under sommarmånaderna. Vägen upplevs som osäker för gång- och cykeltrafikanter. I en ÅVS från 2019 föreslår Trafikverket att vägen ska ha en gång-och cykelväg mellan Tomelilla, Lunnarp, Smedstorp och Simrishamn. ÅVS:en föreslår också åtgärder som ska minska antalet konfliktpunkter på vägen, skapa säkra passager vid busshållplatser och öka trafiksäkerheten samt tillgänglighetshöjande åtgärder i anslutning till Ullstorp, Ingelsta kalkon och Österlenmejeriet. Det är av största vikt att öka framkomligheten på vägen och förbättra förutsättningarna för cykel-och gångtrafikanter, samt kopplingarna till lokala målpunkter såsom hållplats- och stationslägen. I nuläget finns det inte finansierat i den regionala transportinfrastrukturplanen.
Riksväg 19
Väg 19 sträcker sig från Ystad i söder till Kristianstad och Älmhult i norr och utgör en viktig förbindelse mellan nordöstra och sydöstra Skåne. Genom Tomelilla kommun är vägen betydelsefull för arbetspendling, kollektivtrafik, godstransporter till och från Ystad hamn samt besöksnäringens resor under högsäsong. Vägen är utpekad som riksintresse och ingår i det regionala nätet för SkåneExpressen, med höga krav på framkomlighet och tillgänglighet.
SkåneExpressen linje 3 och 4 trafikerar stråket. För att stärka kollektivtrafikens komfort och framkomlighet har åtgärdsvalsstudien Östra Skåne genomförts, med fokus på åtgärder vid ett antal kritiska korsningar. Tomelilla kommun ser positivt på punktinsatser, men bedömer att sträckan genom kommunen behöver studeras i ett helhetsperspektiv. Vägens nuvarande utformning medför brister i framkomlighet och trafiksäkerhet, särskilt för oskyddade trafikanter och vid anslutningar till hållplatser.
Kommunen anser därför att en samlad åtgärdsvalsstudie bör tas fram för väg 19 från Ystad till Kristianstad. Studien bör särskilt utreda trafiksäker och robust framkomlighet, trygga anslutningar till hållplatser längs stråket samt behovet av gång- och cykelväg mellan Brösarp och Tomelilla
Riksväg 9
Väg 9, som är utpekad i det funktionellt prioriterade vägnätet, är en viktig länk för att förbinda Ystad och Simrishamn med varandra samt med Trelleborg och Kristianstad. I stråket finns ett starkt resandeunderlag för arbets- och skolpendling både med personbil och kollektivtrafik. Längs sträckan mellan Brösarp-Ystad råder intressekonflikt i att reducera de idag långa restiderna och öka framkomligheten samtidigt som tätorterna och byarna i stråket ska kunna växa på ett hållbart sätt. Punktåtgärder har genomförts på sträckan men det finns behov av att ta ett helhetsgrepp och se över behov av tätortsåtgärder samt åtgärder för ökad framkomlighet och kortare restid.
Kollektivtrafik
Skånes flerkärniga ortsstruktur innebär en potentiell närhet mellan olika regionala kärnor och arbetsmarknader. Region Skåne lyfter i sitt Trafikförsörjningsprogram fram att kollektivtrafiken har en nyckelroll i att binda samman regionen och dess arbetsmarknader med befolkningen. Kommunen har ett stort antal pendlare och dagliga pendlingsrörelser uppgår till cirka 8 500 personer per dygn. Antalet inpendlare uppgår till cirka 2 200 personer per dygn, medan antalet personer som pendlar ut från kommunen är cirka 3 200 personer per dygn. Därutöver pendlar cirka 3 200 personer per dygn inom kommunen. Tomelilla kommun är ansluten till åtta kollektivtrafiklinjer: fyra regionbusslinjer, tre expresslinjer och en tåglinje. För kommunen är det viktigt att kollektivtrafiken utvecklas med ökad turtäthet, god tillgänglighet till hållplatser och tydliga möjligheter att kombinera buss och tåg med gång, cykel och andra färdsätt.
Busstrafik
Tre expresslinjer går genom kommunen, utöver dessa har Skånetrafiken även fyra regionbusslinjer:
- SkåneExpressen 3 går mellan Simrishamn och Kristianstad med stopp bland annat i Brösarp
- SkåneExpressen 4 går mellan Ystad och Brösarp med stopp bland annat i Tomelilla, Skåne Tranås, Fågeltofta, och Eljaröd
- SkåneExpressen 5 går mellan Simrishamn och Lund med stopp bland annat i Smedstorp, Lunnarp, Tomelilla, Tryde och Ramsåsa
- Regionbuss 579 går mellan S:t Olof-Tomelilla station
- Regionbuss 574 går mellan Brösarp busscentral -Simrishamn station
- Regionbuss 338 går mellan Tomelilla station-Sjöbo busstation.
Regionalt BRT-stråk – ”tänk tåg, kör buss”
I december 2022 infördes Skånetrafikens regionala BRT-stråk i Tomelilla för linje 3, 4 och 5. BRT står för Bus Rapid Transit och är tänkt att fungera som ett alternativ till tågtrafik i kollektivtrafikstråk utan järnväg. Ett snabbt och effektivt resande prioriteras. Genom egna körvägar, färre stopp, särskilda busskörfält och speciella stationer kan framkomligheten för busstrafiken ökas. BRT-stråken ska integreras väl med den övriga kollektivtrafiken. Målpunkter och kopplingar mellan tåg och annan busstrafik får stor betydelse. Bussfärderna ska vara av hög kvalitet avseende resenärernas bekvämlighet och trygghet, och på sikt förväntas även ökad turtäthet stärka kollektivtrafikens attraktivitet i stråket.
Tågtrafik Ystadbanan - Österlenbanan
Ystad- och Österlenbanan har stor betydelse för en snabb och robust tillgänglighet till arbets- och utbildningsmarknader i västra Skåne. Ystadbanan sträcker sig från Malmö till Ystad och Österlenbanan binder samman Tomelilla med Simrishamn i öst och Ystad i sydväst. Fram tills Ystad används banan för såväl persontrafik som godstransporter, finns förutsättningar för detta även på Österlenbanan, och utgör därmed en viktig del av ett hållbart och konkurrenskraftigt transportupplägg. För att hantera framtida godsflöden behöver det övergripande väg- och järnvägsnätet utvecklas, och en överflyttning från fossildriven lastbilstrafik till järnväg, sjöfart och fossilfria vägtransporter behöver främjas. Intermodala knutpunkter är viktiga för smidiga övergångar mellan trafikslag. I Tomelilla kommun finns tre stationer inom stråket: Tomelilla, Lunnarp och Smedstorp.
Banan och spåren rustades upp 2006 och 2016. Region Skåne genomförde 2018 tillsammans med Trafikverket, Skånetrafiken och berörda kommuner en åtgärdsvalsstudie för att utveckla Ystad- och Österlenbanan avseende robusthet, kortare restider och ökad turtäthet. Den underliggande orsaken är att både tågen och spåren är hårt belastade och att stråket bedöms ha stor potential för ytterligare resandetillväxt på järnväg. Följande utvecklingsmål har definierats: kortare restider, ökad trafik med bibehållen robusthet samt attraktiva tågförbindelser mellan Simrishamn/Ystad och Malmö/Köpenhamn.
Arbetet innebär att Ystadbanan successivt byggs ut med dubbelspår. För stråket Simrishamn–Ystad finns en inriktning mot tätare trafikering, och på längre sikt behöver utbudet av tågtrafik öka på i princip hela linjesträckningen fram till 2050. För att öka kapaciteten planeras ett antal åtgärder, bland annat nya mötesspår och dubbelspår, där ett dubbelspår planeras mellan Lunnarp och Smedstorp. Även viss modernisering av fjärrblockeringen planeras. Under senare år har arbete också inletts med att trädsäkra Österlenbanan för att minska antalet inställda tåg vid kraftig vind.
Tillsammans med Region Skåne och kommunerna Malmö, Svedala, Skurup, Ystad och Simrishamn har Tomelilla kommun ställt sig bakom ett positionspapper för stråket Ystad- och Österlenbanan. Parterna ska gemensamt verka för en utbyggd bana med stärkt kapacitet, robusthet och restidsvinster. Utbyggnaden ska ske etappvis, med dubbelspår Skurup–Rydsgård som första etapp, och följas av fortsatta kapacitetshöjande åtgärder bort mot 2040. Positionspappret betonar också att järnvägen är en statlig angelägenhet och att finansieringen därför ska vara ett statligt ansvar, medan kommunerna och Region Skåne bidrar genom exempelvis anslutande infrastruktur, kollektivtrafik och stationsnära samhällsutveckling.
För Tomelilla kommun är utvecklingen av Ystad- och Österlenbanan viktig för att knyta samman Skånes hörn med förbättrad kollektivtrafik, kortare restider och hållbara godstransporter. En stärkt järnväg ger bättre förutsättningar för pendling, näringsliv, besöksnäring och stationsnära utveckling i Tomelilla, Lunnarp och Smedstorp, samtidigt som den bidrar till överflyttning av gods från väg till järnväg och stärker kopplingen till Ystad hamn.
Gångtrafik och tillgänglig infrastruktur
PBL, Boverkets byggregler och föreskrifter kräver tillgänglighet och användbarhet. Det är viktigt att kommunens infrastruktur och kommunikationer är tillgängliga för alla samhällets invånare. Om alla ska kunna röra sig i det offentliga rummet på lika villkor måste hänsyn tas till både trafikslag och olika typer av funktionsnedsättningar. Smidiga och säkra gångvägar måste erbjuda ett alternativ till de som av ekonomiska, sociala eller fysiska skäl har begränsad tillgång till transportmedel såsom bil och cykel. Dessa gångvägar måste vara användbara för människor med olika funktionsnedsättningar. I tätorterna och småorter varierar tillgången på gångvägar, viss infrastruktur saknas och ansvaret ligger hos olika aktörer. Prioriteringar för säkrare vägar för gångtrafikanter ska i första hand prioriteras i kollektivtrafik- och servicenoderna.
Cykel
Cykeln som transportmedel har stor potential att bidra till minskade växthusgasutsläpp, bättre folkhälsa och en bättre närmiljö genom färre partiklar och lägre lokala utsläpp när bilresor ersätts av cykelresor. För att cykeln ska ses som ett attraktivt färdmedel krävs satsningar på infrastrukturen. Trafikverket, Region Skåne och SÖSK har alla sammanställt olika underlag om cykelinfrastruktur. En gemensam bedömning är att ett välfungerande cykelvägnät ska vara sammanhängande och koppla samman såväl olika stora och små orter som kollektivtrafikknutpunkter och attraktiva rekreationsområden. Cykelvägarna är relativt väl utbyggda i tätorterna, men på många platser, särskilt mellan tätorterna och småorterna, saknas säkra cykelvägar. Region Skåne arbetar med att stärka cykeln som eget trafikslag genom sin cykelstrategi, som omfattar utbyggnad av infrastruktur, cykelturism, planering och innovation. Att erbjuda trygga och säkra cykelstråk med god tillgänglighet och framkomlighet är avgörande för att öka cyklandet.
Tomelilla kommuns utbyggnadsplan för cykelvägar pekar i nuläget främst ut behov inom tätorterna. På statlig väg behöver samtidigt ett mer sammanhängande cykelnät utvecklas mellan byar och tätorter, tillsammans med Trafikverket och Region Skåne.
Karta över potentiella bygdevägar med nuvarande hastighetsbegränsning i Tomelilla kommun. Ytterligare utredning behövs.
Kommunen ser också möjligheter att skapa säkrare vägar för cykel genom ny teknik och genom att pröva bygdevägar på lämpliga, lågtrafikerade sträckor. En bygdeväg är en befintlig väg som anpassas så att gående, cyklister och biltrafik samsas på ett tydligare och säkrare sätt, ofta genom bredare vägrenar, markeringar och skyltning som sänker hastigheten och ökar hänsynen mellan trafikanter. Bygdevägar kan vara ett sätt att stärka tillgängligheten där traditionell cykelvägsutbyggnad är svår att genomföra på kort sikt.
Tomelilla kommun har utrett vilka vägar som kan vara möjliga att utveckla som bygdevägar utifrån Trafikverkets krav och råd för vägar och gators utformning, VGU. Utredningen visar att det finns potential att knyta samman flera av kommunens byar med tryggare förbindelser för cykel och gång. Bygdevägar kan därmed vara ett viktigt komplement till separata gång- och cykelvägar, särskilt på lågtrafikerade sträckor där åtgärden kan genomföras utan större markintrång. Samtidigt behöver förutsättningarna studeras vidare. Flera av de aktuella vägarna har i dag en skyltad hastighet på 70 km/h, vilket innebär att de inte fullt ut uppfyller de förutsättningar som normalt krävs för bygdeväg. Kommunen behöver därför föra dialog med Trafikverket om vilka sträckor som kan vara aktuella även vid 70 km/h, och var hastigheten kan behöva sänkas till 60 km/h för att skapa en trafiksäker miljö för gående och cyklister. Det fortsatta arbetet bör prioritera sträckor som stärker sambanden mellan byar, hållplatser, skolor, service och viktiga rekreationsmål.
Region Skåne har tagit fram ett koncept som kallas supercykelvägar. Tanken med supercykelvägar är att de ska binda ihop tätorter och viktiga målpunkter. Ambitionen är att vägarna ska vara välkända, erbjuda hög framkomlighet, god komfort, hög trafiksäkerhet och en trygg cykelmiljö året runt. Region Skåne kommer att arbeta tillsammans med kommuner och Trafikverket för att omvandla pendelcykelvägar till supercykelvägar. Regionen har pekat ut ett stråk mellan Tomelilla och Ystad som kan bli aktuellt för en supercykelväg, För att realisera detta krävs ett nära samarbete mellan kommunerna, Region Skåne och Trafikverket för att bygga ut och rusta upp cykelnätet mellan Tomelilla och Ystad.
Ridleder
Förutsättning för att anlägga en ridled är att markägarna har godkänt sträckningen. Ridlederna kan vara korta, ofta kring hästanläggningar och vid tätorter. Ridleder kan även erbjuda möjligheter till långfärdsridning eller semester med häst. I Tomelilla kommun finns ett antal ridleder som erbjuder både korta och lite längre ridvägar. I de fall där utbyggnad undersöks bör även kommunen titta på möjligheterna att anlägga en ridled i anslutning till gång- och cykelvägar.
Utveckling av smart och hållbar mobilitet
Genom att erbjuda invånarna i kommunen ett välutbyggt cykelvägnät, effektiva kollektivtrafikförbindelser och enkelhet att byta färdmedel vill Tomelilla kommun skapa möjligheter för både människor och företag att bo och verka i kommunen. Detta ska tillgodose resebehov på ett hållbart och tryggt sätt. Kommunen ska fortsätta utforska innovativa mobilitetslösningar, särskilt för att främja barn, unga och äldres möjlighet till hållbart och enkelt resande.
Vid större infrastruktursatsningar förespråkar kommunen en utbyggnad av infrastruktur för separerad gång och cykel. Satsningar bör ske både på kommunala och regionala vägar. Syftet är att kunna cykla snabbt, tryggt och effektivt mellan och inom tätorter och småorter, till skolor och arbetsplatser, till samhällsservice såsom kollektivtrafik samt natur- och rekreationsområden.
Det är viktigt för såväl tillgänglighetsarbetet som miljöarbetet att kunna erbjuda invånarna goda möjligheter att resa kollektivt. I dialog med Skånetrafiken arbetar kommunen för ökad turtäthet, förbättrad tillgång och säkerhet vid busshållplatser samt linjesträckningar som ger fler invånare tillgång till busstrafik. I kommentarerna lyfts också behovet av att fortsatt pröva flexibel kollektivtrafik på landsbygden i områden som saknar ordinarie kollektivtrafikförbindelser.
Att korta restiden mellan Tomelilla och Malmö är viktigt för att pendlingstrafiken i högre grad ska kunna övergå från bil till tåg. En utökning till två tåg i timmen är också viktig för att stärka tågtrafikens konkurrenskraft och öka dess attraktivitet.
De största vägarna 9, 11 och 19 är viktiga länkar för tillgänglighet till resten av Skåne. Framkomlighet för bussar och hastighetsbegränsningar är viktigt för ett hållbart transportsystem. För att säkerställa trafiksäkerheten bör de vägavsnitt som är olycksdrabbade åtgärdas.
Att säkerställa tillgången till hållbara drivmedel i kommunen är viktigt för att minska utsläppen från vägtrafiken. Tomelilla ska i samarbete med andra aktörer verka för att öka tillgången till laddstationer, tankställen för biogas och andra fossilfria drivmedel, så att både personresor och godstransporter kan ställas om.