Natur, grönstruktur och friluftsliv

Naturen är en del av kommunens kulturarv. Äldre landskapselement som alléer, pilevallar och stengärden skapar historisk anknytning och identitet. Gamla solitära träd vittnar om lång kontinuitet, och kyrkogårdar om människorna som levde där. Kulturarv och naturupplevelser främjar utomhuspedagogik, kreativitet och nytänkande. Nära och lättillgängliga naturområden kan bidra till skolans undervisningsmål och öka medborgarnas kunskap och engagemang för naturen. Dessa upplevelser lockar även turister och stödjer besöksnäringen.

Fokus för kommunens ambitioner är att värna och utveckla den natur och vatten som finns så att den både uppfyller mål kopplade till biologisk mångfald, hälsa, långsiktig hållbarhet och god kvalitet.

Naturen är en del av kommunens kulturarv. Äldre landskapselement som alléer, pilevallar och stengärden skapar historisk anknytning och identitet. Gamla solitära träd vittnar om lång kontinuitet, och kyrkogårdar om människorna som levde där. Kulturarv och naturupplevelser främjar utomhuspedagogik, kreativitet och nytänkande. Nära och lättillgängliga naturområden kan bidra till skolans undervisningsmål och öka medborgarnas kunskap och engagemang för naturen. Dessa upplevelser lockar även turister och stödjer besöksnäringen.

Fokus för kommunens ambitioner är att värna och utveckla den natur och vatten som finns så att den både uppfyller mål kopplade till biologisk mångfald, hälsa, långsiktig hållbarhet och god kvalitet.

Förstärkta stråk för konektivitet och rörligt friluftsliv

Mellan Lunnarp och Tomelilla finns en hög utvecklingspotential för den biologiska mångfalden. Naturområdena Högaborg och Ullstorpsdalen/Toarpkärret ligger inom detta område, vilket även kommer att bidra till att förstärka utvecklingspotentialen söderut mot Ystad. Exempel på åtgärder är att skapa gröna stråk längs diken, vattendrag och åkerkanter i det öppna jordbrukslandskapet. Det finns även potential att binda samman orterna med cykel- och gångleder. Även gång- och cykelleder kan, med rätt utformning och skötsel, stärka konektivitet i landskapet. Samtidigt bidrar de till ökad cykelbarhet på landsbygden och större incitament för att välja cykel framför bil.

Öster om Onslunda tätort finns även här en hög potential för att binda samman grönområden inom kommunen och skapa mellankommunala samband. Det som utmärker detta område är att det ligger i ett småskaligt jordbruks- och åkerlandskap, vilket kommer att påverka de utmaningar och åtgärder som vidtas.

Kommunen vill även stärka grönstråk som framför allt binder samman tätorterna med den omgivande grönstrukturen. Målet är att skapa en bättre miljö och tydlighet i landskapet. Förstärkningen består av exempelvis av träd- och alléplanteringar utmed vägar, gång- och cykelkommunikationer samt vattenstråk.

Ekosystemtjänster

Ekosystemtjänster är sådana funktioner hos ekosystem som gynnar människor och som kommer gratis med naturen. Begreppet används för att synliggöra i vilken utsträckning vårt välmående är beroende av hållbara ekosystem och den biologiska mångfalden. Ekosystemtjänster kan handla om allt ifrån växters förmåga att rena stadsluften till de hälsovinster vi får av att vistas i naturen.

Ekosystemtjänster kan delas in i fyra kategorier:

• Försörjande ekosystemtjänster ger upphov till råvaror som till exempel trävirke, spannmål, dricksvatten och biogas.
• Kulturella ekosystemtjänsten är naturmiljöer som skapar identitet och ger möjlighet till friluftsliv, turism, hälsa och inspiration.
• Reglerande ekosystemtjänster är naturliga processer som bidrar till miljöanpassning. Exempel på dessa är luft- och vattenrening via träd och naturliga infiltrationsytor. Pollinering av såväl trädgårdsväxter som prydnadsväxter och grödor är också en reglerande ekosystemtjänst. Skogar som påverkar nederbörd och binder koldioxid eller våtmarker som minskar risken för översvämning, är olika exempel på reglerande ekosystem och ekosystemtjänster.
• Stödjande ekosystemtjänster lägger grunden för att övriga tjänster ska fungera till exempel genom skyddande och beboeliga miljöer för olika djur och organismer. Även fotosyntes, jordmånsbildning och biogeokemiska kretslopp är exempel på stödjande ekosystemtjänster.

Kommunen ska stäva efter att stärka och bevara befintliga ekosystem. Skapandet av grön-blå-strukturer ska verka för att gynna hotade arter, habitat och öka konektivitet i landskapet. På så vis skapar vi robusta ekosystem och ett mer hållbart nyttjande av ekosystemtjänster.

Naturområden och naturreservat

I kommunen finns många naturområden och område med varierade karaktärer. Flera av områdena har mycket höga naturvärden och intressanta kulturmiljöer som är skyddade genom naturskydd och klassificeringar, till exempel naturreservat och Natura 2000-områden. Naturreservat kan bildas av länsstyrelse och kommun i syfte att bevara biologisk mångfald, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller tillgodose behov av områden för friluftslivet. Dessa värden är viktiga att förvalta genom skötselplaner och områdesbestämmelser eftersom de uppfyller flera nationella, regionala och kommunala mål för både natur och friluftsliv. Tomelilla kommun har 15 naturreservat. Bland de största är Fyledalen och Verkeån som båda sträcker sig över kommunens gränser. Tillsammans skapar dessa områden viktiga sammanhängande grönområden i kommunen, som nyttjas både för friluftsliv och för ekosystemtjänster. De grönstråk som Regionplanen pekar ut som viktiga att utveckla eller skapa, kopplar samman dessa större grönområden med varandra. Detta ligger i linje med den utvecklingen kommunen vill verka för.

Tabell över naturområden, naturreservat och natura 2000-områden i Tomelilla 2026

Följande naturområden, naturreservat och Natura 2000-områden som redovisas finns i kommunen. Information om vad som gäller för de olika områden finns att tillgå i fattade beslut, på skyltar vid naturreservaten och på Tomelilla kommuns hemsida.

Ansvarsarter

Ansvarsarter är rödlistade arter som Länsstyrelsen har identifierat som viktiga baserat på deras förekomst och betydelse i kommunen. Arbetet med ansvarsarter är kopplat till miljökvalitetsmålet om bevarande av biologisk mångfald och omfattar fyra steg: öka kunskapsnivån om arterna, sprida information, ta hänsyn till arterna i kommunal planering, och genomföra riktade åtgärder.

För Tomelilla kommun har följande ansvarsarter identifierats: fladdermusen barbastell och den tjockskaliga målarmusslan. Ytterligare föreslagna ansvarsarter är: fjärilen backvisslare, skalbaggen skoveldyngbagge, röd glada, kungsörn, lökgroda, stor ögontröst, fläcklungört, luktvädd, rödskölding, och naveljordstjärna.

Åtgärder för att bevara dessa arter inkluderar restaurering av biotoper som betesmarker och våtmarker, skapande av markblottor, och andra specifika insatser beroende på artens behov. Kommunen ska sträva efter att gynna populationer genom ett riktat och välgrundat åtgärdsarbete samt bedriva uppföljning för att utvärdera åtgärderna.

Invasiva och främmande arter

Främmande arter som trivs bra i Sverige kan öka kraftigt, skada ekosystem, jord- och skogsbruk, och påverka hälsan negativt. Dessa kallas invasiva arter. I Sveriges natur finns idag över 2 000 främmande arter och drygt 400 av dessa räknas som invasiva. De som skapar mest påverkan i kommunen är mördarsnigel (tidigare spansk skogssnigel), jätteloka, parkslide, jättebalsamin, pestskråp och vresros. Dessa arter är etablerade inom kommunen och orsakar inverkan på natur och bidar till ökade kostnader vid bekämpning.

För att bekämpa invasiva arter fokuserar Naturvårdsverket på spridningsvägar för dessa och har utvecklat en handlingsplan med åtgärder för att öka medvetenheten och kunskapen hos allmänheten och olika aktörer. Tomelilla kommun samarbetar med sydostliga kommuner för att bekämpa och förebygga spridningen av jättelokan, ett stort hot mot känsliga miljöer i Skåne. Syftet är att få en överblick över jättelokans utbredning längs vattendrag och genomföra gemensamma bekämpningsinsatser.

Friluftsliv och hälsa

Utöver den rika biologiska mångfalden, erbjuder kommunens natur också en mängd rekreativa aktiviteter, inklusive vandringsleder, stigar, cykelleder och ridleder som är tillgängliga för alla, vare sig man bor på landet, i en by eller i någon av de större tätorterna. Nåbara, tillgängliga och inspirerande grönytor och naturmiljöer är viktiga aspekter för friluftsliv och god folkhälsa, genom att inspirera människor i alla åldrar att röra sig mer.

Genom längre stråk mellan parker och naturområden, samt mötesplatser och idrottsplatser, kan kommunen skapa möjligheter till hälsofrämjandevanor. Säkra gång- och cykelvägar ger möjlighet till enkel vardagsmotion. Attraktiva utemiljöer i närheten av bostaden är särskilt viktiga för barn och äldre som kan ha svårt att röra sig långa sträckor. Tillgänglighetsperspektiv ska prägla kommunens satsningar så att tätortsnära naturområden och naturområden kan nås med allmänna kommunikationer som många har tillgång till.

I takt med att allt fler rör sig i naturen och nya friluftsaktiviteter, ökar behovet av stigar, underhåll, olika typer av anläggningar och information. Detta kräver tillgång till grönytor och naturmiljöer, vilket utgör en möjlighet samt utmaning i kommunens natur- och rekreationsområden.