Begreppsförklaring

Kommunfullmäktige tar ställning till om översiktsplanen är aktuell eller inte. Detta sker en gång under varje mandatperiod.

Areella näringar

Ett samlingsbegrepp för näringar som använder biologiska och naturgeografiska resurser på land och i vatten. Hit räknas således jordbruk, skogsbruk, fiskerinäring, jakt och rennäring. Begreppet används bland annat inom statistik och samhällsplanering.

Avfallstrappan

Anger en hierarki för i vilken ordning olika metoder för att behandla avfall bör användas. Den grundar sig på EU-direktiv och är en metod för att uppnå EU:s miljömål.

Befolkningsprognos

En plan som pekar ut värdena och beskriver vad som krävs för att värdena långsiktigt ska kunna finnas kvar.

Biologisk mångfald

Variationsrikedomen bland levande organismer av alla ursprung. Det omfattar mångfald inom arter, mellan arter och av ekosystem.

Biotop

En biologisk term för en typ av omgivning med naturliga gränser, där vissa växt- eller djursamhällen hör hemma.

Biotopskyddsområde

Små biotopområden med speciella livsmiljöer för växter och djur som kan skyddas genom klassificering som biotopskyddsområde, exempelvis alléer och stenmurar.

Båtnadsområde

Ett område eller yta som anses få båtnad (=nytta) av dikningsföretaget (markavvattningsföretaget).

Dikningsföretag

Dikningsföretag är ett så kallat markavvattningsföretag. Ett dikningsföretag är en samfällighet som bildades för att förbättra markavvattningen och vattenavledningen, oftast för att vinna ny odlingsmark.

Direktiv

Preciserade och förtydligade riktlinjer.

Ekosystem

Ett avgränsat område av naturen som vi människor valt att betrakta som ett system, det vill säga en helhet, för att lättare kunna studera det.

Ekosystemtjänst

De funktioner hos ekosystem som gynnar människor, det vill säga upprätthåller eller förbättrar människors välmående och livsvillkor.

Energieffektivisering

Energieffektivisering och energibesparing innebär att man försöker effektivisera befintlig energiomvandling antingen genom att minska energianvändningen eller genom att få ut mer nytta av befintlig energianvändning.

Folkhälsa

Är en tvärvetenskaplig disciplin som ägnar sig åt att stärka hälsan i en befolkning eller en viss grupp, genom att arbeta preventivt genom folkbildning och genom att förhindra smittspridning eller ohälsosam livsstil med mera.

Fossilbränslefritt

Energiförsörjning för transporter, uppvärmning, el och övrigt sker genom icke fossila bränslen. Fossila bränslen är exempelvis olja, kol, bensin, diesel, med flera.

Förnyelsebar energi

Är energi som utvinns ur förnyelsebara källor, som exempelvis biogas, sol och vind. Energin kan förnyas inom en kort tidsperiod till skillnad mot de fossila.

Grönstruktur

De ytor, mark såväl som vatten i en tätort som inte är bebyggda eller hårdgjorda, oavsett ägarförhållanden och skala.

Informationsteknik (IT)

Samlingsbegrepp för datateknik och telekommunikation.

Infrastruktur

Framför allt avses system för transport av varor, personer och tjänster samt för energi och information. Till infrastruktur räknas även bebyggelse och fastighetsstruktur. Till infrastruktur brukar man först och främst räkna system som omfattar vägar och järnvägar, elnät och andra energisystem, telenät och Internet, samt vatten- och avloppsnät.

Invasiva arter

Art som introducerats till områden utanför sitt ursprungliga utbredningsområde, där den sprider sig av egen kraft, och på ett eller annat sätt skadar ekologiska eller ekonomiska värden.

Livsmiljöer

En biologisk term som syftar på de yttre omständigheter som krävs för att individer ska kunna fortleva och i vissa fall fortplanta sig på en plats. Termen motsvarar ungefär biotop eller habitat, men har en mer allmän betydelse och kan även syfta på människans livsmiljö.

Miljökonsekvensbeskrivning (MKB)

Beskriver och identifierar den miljöpåverkan som en planerad verksamhet eller åtgärd kan medföra. Regleras enligt Miljöbalkens 6 kap med kompletterande bestämmelser i förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar.

Nollalternativ

Alternativet där man inte gör någon åtgärd utan fortsätter med befintliga förutsättningar.

Plan- och bygglagen (PBL)

Plan- och bygglagen (2010:900) sätter ramarna för den fysiska planeringen och är ett instrument för kommunen att styra mark- och vattenanvändningen. I plan- och bygglagen finns bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande. Bestämmelserna syftar till att främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden, och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människor i dagens samhälle och för kommande generationer.