Hoppa till innehåll

Det hållbara Tomelilla

I denna del beskrivs kommunen med fokus på dess historia, vision, omvärldens påverkan på dess utveckling och de viktigaste prioriteringarna.

Tomelilla kommun

Tomelilla kommun har sina rötter i små lantbrukarbyar. Järnvägens ankomst under sent 1800-tal transformerade Tomelilla till ett stationssamhälle och påverkade hela områdets bebyggelseutveckling. Tomelilla blev en egen köping 1921 och kommunreformerna 1952 och 1971 resulterade i dagens Tomelilla kommun. Både i centralorten och på landsbygden var de största verksamheterna knutna till jordbruket och bestod av slakteri, mejeri, vatten-och väderkvarnar samt jästfabrik.

Idag är Tomelilla kommun en landsbygdskommun med spridd bebyggelse och många avstyckade gårdar. Av kommunens cirka 13 600 invånare (2024) bor ungefär hälften i centralorten och övriga fördelar sig på kommunens sju tätorter, flera småorter, och den stora landsbygden. De flesta småorterna och tätorterna har verksamheter av olika slag, med merparten mindre företag. Verksamheterna är blandade med bostäder och ibland placerade i samma byggnader. Den blandade bebyggelsen bidrar till liv och rörelse. Därför är det viktigt att värna om dessa verksamheter och skapa möjligheter för dem att utvecklas för att få levande småorter och tätorter.

Centralorten och tätorterna ligger längs landsväg, riksväg och järnvägsstråk, vilket ger en koncentration av bebyggelse och befolkning. Tätorterna möter ett levande odlings- och kulturlandskap. Största delen av kommunens yta är betes- och åkermark samt skog. Här finns områden med höga naturvärden som är en viktig resurs för hela regionen och bidrar med sysselsättning och matproduktion. Tomelilla är en del av Österlen med stark koppling till svensk kulturhistoria, exempelvis Brösarps backar. Dessa backar, en gång planerade för diverse fritidsanläggningar, inspirerade Hasse och Tages film Äppelkriget och blev kuliss i Astrid Lindgrens Bröderna Lejonhjärta. Källagårdens äppelodlingar blev Körsbärsdalen i Nangijala.

Att kunna bo på landsbygden och samtidigt ha närhet till service i tätorter, samt till större städer är en viktig del av Tomelillas attraktivitet. Många söker sig till Tomelilla kommun för möjligheten att leva ett gott och naturnära liv med ett fritt och lantligt boende, med närheten till hela Skåne och Malmö-Köpenhamnsregionen.

Tomelilla kommun i regionen och omvärlden

Som landsbygdskommun påverkas Tomelilla av regelverk och strategier som utformas både regionalt, nationellt och genom Sveriges internationella samarbeten. EU:s framtidsvision för landsbygden inriktar sig på att stärka samhällen, förbättra uppkopplingsmöjligheter, bevara naturresurser och främja jordbruksmetoder som gynnar klimat och miljö. Denna vision ansluter väl till EU:s gröna omställningsstrategi, som syftar till att skapa en hållbar och klimatneutral ekonomi. I Sverige speglas dessa ambitioner i landsbygdspolitiken och den nationella strategin för hållbar regional utveckling (2021–2030). Strategin strävar efter att skapa dynamiska landsbygdsområden med goda möjligheter för företagande, arbete, boende och välfärd. Den lyfter fram viktiga områden som kompetensförsörjning, innovation och tillgänglighet genom digital kommunikation och transportsystem.

Tomelilla kommun ligger strategiskt med närhet till övriga Skåne, Köpenhamnsregionen och Europa genom riksvägar och Kastrups flygplats, Europavägar, tåg, färjehamnar i Ystad och Trelleborg. Både i Det öppna Skåne 2030 Länk till annan webbplats. och Regionplan för Skåne 2022–2040 Länk till annan webbplats., lyfts regionens flerkärnighet fram för att stärka samarbetet mellan landsbygd och stad. Detta för att skapa en mer integrerad region med jämnare tillväxt. Vikten av goda kommunikationer med kollektivtrafik betonas för att skapa möjlighet att leva i och ta del av attraktiva livsmiljöer. Det möjliggör även för arbetskraftspendling, kulturliv och besöksnäring över hela regionen. Tomelillas närheten till tillväxtmotorerna Malmö, Lund och Kristianstad främjar handel, kultur- och innovationsutveckling med en attraktiv arbetsmarknad och kompetensförsörjning. Här finns också hög kompetens inom matproduktion och jordbruksinnovation, vilket bidrar till livsmedelsberedskapen för hela Sverige.

Enligt Regionplanen ska Skåne bygga vidare på befintlig ortstruktur med en tydligt sammanhållen bebyggelse inom orterna, vilket kommunen eftersträvar med sin utbyggnadsplan. En balanserad och hållbar mark- och vattenanvändning är avgörande för en effektiv tillväxt och hållbar resursanvändning för att säkra Skånes framtid, särskilt de viktiga naturresurserna. För den delregionala utvecklingen är Sydöstra Skånes Samarbetskommitté, (SÖSK) ett viktigt samarbetsforum för en hållbar delregional utveckling.

Både den nationella och den regionala samverkan är avgörande för att ha beredskap att hantera klimatförändringar, kriser och krig. Dessa olika typer av beredskap kräver planering, strategiska infrastruktursatsningar och fördjupad samverkan för att stärka totalförsvaret. Åtgärder som gör det möjligt att använda resurser effektivt och solidariskt vid oönskade händelser.

Vision och hållbar samhällsutveckling

Sedan framtagandet av den senaste översiktsplanen har det skett stora förändringar inom mobilitet, beteenden, kommunikation, lagstiftning och teknik som påverkar invånare, civilsamhälle, näringsliv, kommunförvaltning och myndigheter. Dessutom har klimatförändringar, ett förändrat säkerhetsläge i Europa, Sveriges inträde i Nato och Coronapandemin förändrat krav och fokus för både individer och organisationer. Vi påverkas ständigt av samhällsförändringar och händelser i vår omvärld. Översiktsplanen illustrerar dessa samband.

I denna dynamiska tid siktar Tomelilla mot framtiden med visionen ”I Tomelilla på Österlen odlar vi matkultur och kreativitet. Vår gemensamma innovationskraft ger näring och hållbar tillväxt.” Visionen reflekterar det ekologiska tak och de sociala fundament som kommunen bygger all utveckling på. Det finns mod att möta nutidens och framtidens utmaningar genom innovation och beredskap. Genom att planera och agera idag, kan vi skydda och främja livskvaliteten för nuvarande och framtida generationer. Översiktsplanen tar en helhetssyn på samhällsutvecklingen. Denna helhetssyn innebär att aspekter såsom demokratiska värden, tillit, miljö, klimat och hälsa, tas i beaktande.

Hållbarhetsfrågorna ligger i hjärtat av översiktsplanen som vägleds genom kommunens två centrala program: Livskvalitetsprogram Tomelilla 2030 och Tomelilla kommuns klimatprogram 2024–2045. Livskvalitetsprogrammet strävar efter att öka livskvaliteten genom att ge lika möjligheter och rättigheter till individen och tar avstamp i bland annat Agenda 2030 målen. Detta innebär att kommunen arbetar för att alla ska ha möjlighet att ta del av och bidra till samhällets utveckling, oavsett bakgrund och förutsättningar. Klimatprogrammet tar sikte på en långsiktig klimatstrategi fram till 2045, med ett övergripande mål att begränsa jordens uppvärmning till 1,5 grader jämfört med förindustriell nivå. Genom programmet arbetar Tomelilla kommun för att uppnå Parisavtalets mål på lokal nivå, vilket inkluderar mål för både klimatanpassning och växthusgasutsläpp.

Dessa två program genomsyrar allt vårt arbete och alla beslut vi fattar. De är grundläggande för hur vi ser på vår framtid och de utmaningar vi står inför. Genom att inkludera dem i vår övergripande planering skapar vi förutsättningar för ett långsiktigt och hållbart samhällsbyggande.

Översiktsplanen tar också upp beredskapsfrågorna, vilket innebär att vi förbereder oss för att kunna hantera och anpassa oss till förändrade förutsättningar orsakade av klimatförändringar och andra oönskade händelser. Vi arbetar aktivt för att minimera risker och bygga motståndskraft i våra samhällen. Genom att planera för det oförutsedda, kan vi säkerställa tillgången till högkvalitativ service och upprätthålla viktiga samhällsfunktioner, även under utmanande omständigheter.

Genom att göra hållbarhet och beredskap till en integrerad del av allt vi gör, kan vi främja alla människors livskvalitet inom gränsen för jordens resurser.