Kulturmiljö

Innehåll på denna sida

Genom att värna om och bevara kulturhistoriskt värdefulla byggnader, bebyggelsestrukturer och områden bidrar kommunen till att erbjuda nuvarande och kommande generationer en historieanknuten miljö. Det kan stärka den unika karaktären och bidra till kommunens identitet och invånarnas positiva bild av kommunen. Tomelilla kommun berörs av flera värdefulla kulturmiljöer, byggnader och andra kulturminnen.

Bestämmelser som skyddar och reglerar kulturmiljön samt kulturmässigt värdefulla byggnader och lämningar, står att finna i bland annat miljöbalken, plan- och bygglagen, kulturmiljölagen och skogsvårdslagen. Det finns även nationella kulturmiljömål som är vägledande. Kommunen tar hänsyn till rådande bestämmelser och skyddar områden av kulturhistoriskt värde från åtgärder och etablering som kan skada dem. Några områden som av kulturmiljöskäl bedömts vara särskilt värdefulla har även pekats ut som riksintresse för kulturmiljövården. Läs mer om riksintresse för kulturmiljö i avsnitt Riksintressen och andra värden, kapitel Kulturmiljö.

Kulturmiljöprogrammet för Skåne

Länsstyrelsen pekar ut områden med kulturhistoriskt värdefulla miljöer i Kulturmiljöprogram för Skåne. För Tomelilla kommun beskrivs olika perioder som påverkat kulturlandskapet. Det första är det förhistoriska kulturlandskapet med sina fornlämningar. Det tar upp jordbruksbygden från medeltid till 1800-talets skiftesreformer och jordbruksbygden efter skiftet. Den beskriver även den industriella bygden, som påverkats av järnvägen och folkrörelserna.

Berörda områden i Tomelilla kommun är: Agusa, Andrarum-Kivik, Högestad-Östra Ingelstad, Drakamöllan-Äskebjär-Kulman, Fågeltofta-Kronovall, Kverrestad, Mariavall, Ramsåsa, Smedstorp-Gårdslösa-Komstad, Södra Björnstorp-Tunbyholm-Tranås, Tomelilla.

Även kulturmiljöstråk har pekats ut. Stråken sträcker sig över flera kommuner och de som påverkar Tomelilla kommun är Malmö-Simrishamns järnväg och Ystad-Eslövs järnväg. Stråken runt järnvägarna återspeglar samhällsutvecklingen. Det visar på stationssamhällena med byggnader och öppna platser och orternas struktur där järnvägsdragningen skapar en uppdelning med fram- och baksida.

Kulturmiljöprogrammet för Skåne antogs 2006 och är ett kunskapsunderlag för kommuner. Arbetet med att ta fram ett uppdaterat kunskapsunderlag pågår just nu hos Länsstyrelsen. Tomelilla kommun ser på Kulturmiljöprogrammet för Skåne som ett underlag inför fortsatt planering och översyn av Kulturmiljöprogrammet för Tomelilla kommun.

Kulturmiljöprogram för Tomelilla kommun

Kulturmiljöprogrammet för Tomelilla kommun togs fram 2002. Det innehåller en översikt samt ortsrapporter för Andrarum, Bondrum, Brösarp, Eljaröd, Fågeltofta, Gårdslösa, Kverrestad, Lunnarp, Onslunda, Ramsåsa, Smedstorp, Spjutstorp, Tomelilla, Tranås och Östra Ingelstad. Ortsrapporterna redogör för respektive orts kultur- och miljömässiga egenskaper samt ger förslag på hur dessa kan förvaltas och bevaras. För varje ort har byggnader som bedöms som särskilt kulturhistoriskt värdefulla pekats ut.

Tomelilla kommun ser att Kulturmiljöprogrammet är ett användbart underlag som används i planläggning och bygglovshantering. Programmet innehåller inte hela kommunen då vissa småorter, all landsbygd samt spår av tidigare bebyggelse saknas. Vid en uppdatering av Kulturmiljöprogrammet bör det även ses över om fler områden ska inventeras, såsom de områden och byggnader som är utpekade i riksintresset för kulturmiljövård och i Länsstyrelsens kulturmiljöprogram för Skåne.

Byggnadsminnen och kyrkliga kulturminnen

Byggnader och anläggningar, som genom sitt kulturhistoriska värde är synnerligen viktiga, kan byggnadsminnesförklaras av Länsstyrelsen enligt kulturminneslagen. En byggnadsminnesförklaring innebär skyddsbestämmelser och möjlighet att få statligt byggnadsvårdsbidrag. Kyrkobyggnader, kyrkotomter, kyrkliga inventarier och begravningsplatser skyddas enligt kulturmiljölagen. Kyrkliga kulturminnen och byggnadsminnen får inte på väsentligt sätt ändras utan tillstånd från Länsstyrelsen.

I Tomelilla finns åtta byggnadsminnen:

  • Glimmebodagården
  • Bollerups borg
  • Bondrumsgården
  • Agusastugan
  • Sillaröds saltkvarn
  • Tomelilla byagård
  • Tunbyholms slott
  • Övraby väderkvarn

Fornlämningar

Det finns ett stort antal fornlämningar spridda inom kommunen. Det finns både synliga och dolda fornlämningar. Fasta fornlämningar har ett allmänt skydd och omfattas av ett skyddsavstånd. Det är enligt lagen förbjudet att utan tillstånd från Länsstyrelsen rubba, ta bort, gräva ut, täcka över eller genom bebyggelse, plantering, eller på annat sätt ändra eller skada en fornlämning.

Landskapsbildsskydd

Längs den sydvästra gränsen berörs Tomelilla kommun av ett område med landskapsbildsskydd. Detta är en äldre typ av markområdesskydd vars syfte främst är att bevara landskapets visuella värden. Idag är landskapsbildsskydd ersatt av andra områdesskydd som till exempel riksintresse. Tills vidare gäller de gamla bestämmelserna för de områden där skyddet ännu inte ersatts.

Utveckling i kulturmiljö

Eftersom kommunen har flera kulturhistoriskt värdefulla byggnader är det viktigt att vid ändringar av dessa tillämpa PBL:s varsamhetsregler och förvanskningsförbud. Dessa regler rör aspekter som byggnadens skala, materialval, färgsättning, samt takets utformning inklusive form, obrutna takfall och takfotens utformning. De tar också hänsyn till viktiga detaljer som dörrar, fönster, listverk, skorstenar och trappor. Även vid ändringar av byggnader inom kulturhistoriskt värdefulla områden ska PBL:s varsamhetsregler tillämpas. Varsamhetskravet innebär att byggnadens karaktärsdrag ska bevaras. Förvanskningsförbudet ger ett starkare skydd och inför även krav på bygglov för fler åtgärder. För områden med höga kulturhistoriska värden är det viktigt att bibehålla den existerande skalan och strukturen vid utveckling. Detta kan uppnås genom att nya byggnader samspelar med de befintliga i storlek och proportioner. Utvecklingen av gatustruktur och byggnaders placeringar ska anpassas efter området och landskapets förutsättningar. Detta bidrar till att bevara de kvaliteter som finns i orten.

Viljeinriktningar för kulturmiljö

  • Kommunen ska bevara och utveckla de kulturhistoriska värden som finns inom kommunen, genom att aktivt använda kulturmiljöprogrammets ortsrapporter. Utpekade värden ska väga tungt vid framtagande av nya planer och bygglovshandläggning.
  • Kulturmiljöprogrammet ska aktualitetsprövas och ett nytt program ska tas fram vid behov. Lämpligen då som ett kombinerat arkitektur- och kulturmiljöprogram.
  • Kulturmiljövärden ska användas som resurs i samhällsförändringar. Vid planering och byggnation ska nya byggnader integreras med befintliga kulturmiljöer och kulturhistoriskt värdefulla byggnader, på ett sätt som inte negativt påverkar kulturmiljövärden.
  • Kommunen ska vid utveckling av orter med höga kulturhistoriska värden utgå ifrån befintlig bebyggelsestruktur vid planering.