Hoppa till innehåll

Klimatanpassning, hälsa och säkerhet

I detta kapitel beskrivs hur samhällsplaneringen ska anpassas för att skydda både människors hälsa och miljön, med fokus på hållbarhet, riskfaktorer och klimatanpassning i Tomelilla.

Samhällsplaneringen ska utformas med hänsyn till både människors hälsa och miljön. Belastningen på miljön måste begränsas, och samhällsutvecklingen ska präglas av hållbarhet och ett helhetsperspektiv. I detta kapitel redogörs för den klimatanpassning som är nödvändig att beakta i samhällsplaneringen för att säkerställa både miljöns och människors hälsa och säkerhet. Fokus ligger på att belysa miljö- och riskfaktorer, miljökvalitetsnormer, miljöfarlig verksamhet samt de risker och sårbarheter som identifierats i Tomelilla. Dessutom behandlas de miljö- och klimatmål som styr kommunens arbete.

Miljö- och riskfaktorer

Vid ny exploatering behöver olika förutsättningar utredas. De största riskerna i Tomelilla kommun är radon, förorenad mark, tunga transporter med farligt gods och buller. De tyngre industrierna är få och koncentrerade till centralorten och Lunnarp. Klimatförändringar är ett faktum och ökad mängd nederbörd är en risk som ska beaktas i framtida detaljplaner och bygglov. Klimatförändringarna kommer även att medföra ett varmare klimat med fler och längre värmeböljor, vilket kan få negativa effekter på människors hälsa. Särskilt små barn, äldre och sjuka personer kan fara illa av hög värme. För att minska de negativa konsekvenserna av ett varmare klimat behöver tätbebyggda områden planeras och utformas med anpassning till dessa förändringar.

Miljökvalitetsnormer

Kommunen och dess verksamheter ska ta hänsyn till rådande miljökvalitetsnormer (MKN) och andra risk- och skadereglerande bestämmelser. Miljökvalitetsnormer, reglerade i miljöbalken, ska följas vid planering enligt PBL. En miljökvalitetsnorm anger de föroreningsnivåer som människor och miljö kan utsättas för utan betydande risk. Dessa normer definierar gränser för föroreningar som inte bör överskridas för att undvika allvarliga olägenheter för människors hälsa eller påtagliga skador på naturen. Tillstånd för verksamheter som överskrider dessa normer får inte beviljas. Buller, luft och vatten omfattas av dagens normer och kan vara formulerade som gränsvärden eller målsättningsnormer. Finns det risk att miljökvalitetsnormer överskrids behöver eventuellt åtgärdsprogram upprättas för att hantera problemen.

Planläggning kräver en utförlig utredning för att undvika etablering av verksamheter som överstiger miljökvalitetsnormer. Samverkan med Ystad-Österlenregionens miljöförbund underlättar arbetet med att minimera risker och hantera potentiella problem som kan påverka människor och miljö.

Utöver miljökvalitetsnormerna finns det andra principer och bestämmelser som berör ämnen och verksamheter som är skadliga för människa och miljö. En sådan är försiktighetsprincipen. Enligt miljöbalken 2 kap. 3 § ska försiktighet iakttas när det finns risk, eller skäl att anta, att verksamheter och åtgärder kan medföra skada för människors hälsa eller miljöns natur- och kulturmässiga värden. Genom försiktighetsprincipen höjer vi vår beredskap för miljöförorening.

Luft

Luftkvalitetsnormer regleras i luftkvalitetsförordningen (2010:477), som sätter gräns- och målvärden för olika luftparametrar. Framför allt i tätorter påverkas luftkvaliteten av trafikutsläpp och eldning. För närvarande regleras föroreningar som kvävedioxid, svaveldioxid, kolmonoxid, ozon, bensen, partiklar PM10 och PM2,5, bens(a)pyren, arsenik, kadmium, nickel och bly. Tomelilla kommun ansvarar för att övervaka och säkerställa normuppfyllelse enligt luftkvalitetsförordningen (2010:477). Kommunen är medlem i Skånes luftvårdsförbund, som kartlägger luftmiljön i Skåne och ger råd om åtgärder. Mätningar och modellberäkningar inom kommunen visar att alla parametrar ligger under miljökvalitetsnormer och även under den nedre utvärderingströskeln.

Reslutat av mätningar och modellberäkningar av luftkvalitet gjord av Skånes Luftvårdsförbund

  • Kväveoxid (NO2): 4-7 µg/m3 (2020)
  • Kväveoxid (NOx): 16 μg/m3 (2020)
  • PM10: 12–14 μg/m3 PM2,5: 6 till 8 μg/m3 (2021)
  • PM2,5: 5–6 μg/m3 på landsbygden och uppemot 7–9 ug&m3 i Tomelilla tätort utmed väg 11 och kring väg 19 (2022)
  • Svaveldioxid (SO2): 0,3–0,5 μg/m3 (2022)
  • Kolmonoxid (CO): 0,25 mg/m3 (2020)
  • Bensen (VOC): 2 μg/m3 (2022)

Resultat av mätningar och modellberäkningar av luftkvalitet gjorda av Skånes Luftvårdsförbund (2020–2022)

Kvävedioxid (NO2) och kväveoxider (NOx): Beräknade årsmedelvärden för NO2 inom Tomelilla kommun under 2020 ligger klart under miljökvalitetsnormen (MKN) på 40 och den nedre utvärderingströskeln (NUT) på 26. Jordbruket står för majoriteten av NOx-utsläppen, följt av vägtrafiken.

Partiklar PM10: Beräknade årsmedelvärden för partiklar (PM10) ligger väl under MKN på 40 och NUT på 20. Småskalig uppvärmning dominerar partikelutsläppen, följt av vägtrafiken.

Partiklar PM2,5: Beräknade årsmedelvärden för partiklar (PM2,5) är under MKN på 25 och NUT på 12. Småskalig uppvärmning är den främsta utsläppskällan, följt av jord- och skogsbruksmaskiner.

Svaveldioxid (SO2): Beräknade årsmedelvärden för svaveldioxid (SO2) ligger långt under MKN på 20 och NUT på 8. Småskalig uppvärmning bidrar mest till SO2-utsläppen.

Kolmonoxid (CO): Uppmätta halter av kolmonoxid (CO) är långt under den nedre utvärderingströskeln på 5.

Bensen och VOC: Halter av bensen och VOC ligger långt under nedre utvärderingströskeln på samtliga mätplatser inom samverkansområdet. Utsläppen av bensen har minskat avsevärt.

Tungmetaller och PAH: Uppmätta halter för tungmetaller ligger långt under nedre utvärderingströskeln på alla mätplatser. Utsläpp sker främst från förbränning av kol, olja och avfall samt från vissa industrier och gruvverksamheter.

Vatten

Miljökvalitetsnormerna för vatten anger en lägsta nivå för den kvalitet olika vattenförekomster ska ha uppnått vid en viss tidpunkt. Svensk vattenförvaltning utgår ifrån EU:s ramdirektiv för vatten som har införlivats i svensk lagstiftning genom miljöbalken. Genom den så kallade Weser-domen har tolkningen av vattendirektivet skärpts vilket innebär att inga åtgärder får tillåtas som leder till försämrad kvalitet eller som försvårar åtgärder för att förbättra kvaliteten på vattenförekomster. Det är Vattenmyndigheterna som kartlägger vilken status som vattenförekomsterna har, beslutar om miljökvalitetsnormer, förvaltningsplaner och åtgärdsprogram.

I Tomelilla kommun finns det fem huvudvattendrag som avvattnar området, Julebodaån, Verkeån, Kävlingeån, Tommarpsån och Nybroån. Inom vattendragen finns det sedan ett antal biflöden. Enligt EU:s vattendirektiv ska dessa vattendrag uppnå god ekologisk status till senast 2033, med undantag för Verkeån som har 2027 som tidsfrist. Av dessa fem vattendrag är det bara Julebodaån som i dagsläget uppnår god status, resterande har måttlig status.

Övergödning i jordbrukslandskap och odlingsmarkens direkta anslutning till vattendrag är en av orsakerna till att den ekologiska statusen bara uppnår måttlig ekologisk status. Provtagningar visar på mycket hög påverkan av fosfor och kvävebelastning, vilket också har sitt ursprung från reningsverk och avlopp. Vattendragen är även kraftigt omgrävda och fysiskt modifierade vilket även påverkar den ekologiska statusen negativt. Förutom detta påverkar även samhällets struktur. Tillskottsvatten från hårdgjorda ytor, häftiga skyfall, otäta ledningsnät och dränvatten försämrar vattenkvaliteten. Även enskilda avloppssystem som inte uppfyller kraven i gällande lagstiftning och dagvattenhantering från samhällena bidrar till förorening av sjöar, vattendrag och hav. Det kan också finnas andra utpekade förorenade områden samt äldre deponier som kan ge upphov till negativ påverkan. I värsta fall påverkar detta även grundvattnet.

Buller

Buller är ljud som uppfattas störande. Buller påverkar människors hälsa negativt och kan bland annat leda till stress, sömnproblem eller koncentrationssvårigheter. Förordningen (2004:675) om omgivningsbuller syftar till att motverka att människor tar skada av buller i sin omgivning. Förebyggande arbete och minskning av ohälsa till följd av buller i omgivningen sker i enlighet med den rådande miljökvalitetsnormen för buller. I förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader finns riktvärden för trafikbuller utomhus vid bostadsbyggnader som är relevant för Tomelilla kommun.

Riktvärden för buller - från spårtrafik och vägar som inte bör överskridas vid bostäder:

  • 60 (dBA) ekvivalent ljudnivå vid en bostadsbyggnads fasad.
  • 65 (dBA) ekvivalent ljudnivå vid fasad om bostaden ej överskrider 35kvm.
  • 50 (dBA) ekvivalent ljudnivå vid uteplats, 70 (dBA) maximal ljudnivå vid uteplats.

Enligt 2 kapitlet 5 § punkt 4 ska byggnader lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till möjligheterna att förebygga bullerstörningar.

Radon

Radon är en radioaktiv gas som förekommer naturligt i marken. Radon förekommer även i dricksvatten. När radon sönderfaller bildas så kallade radondöttrar, vilka är radioaktiva metallatomer. Radon och radondöttrar avger strålning som följer med inandningsluften, vilket kan orsaka cancer i lungorna. Enligt de rikt- och gränsvärden för radon som fastställts av Boverket bör radonvärdet i bostäder inte överskrida 200 Bq/ m³.

Riktvärden för radon - som inte bör överskridas:

  • 200 Bq/m³ Högsta radonhalt i inomhusluft i befintliga bostäder och lokaler som används för allmänna ändamål.
  • 200 Bq/m³ Högsta radonhalt i inomhusluft i nya byggnader.
  • 100 Bq/l Gränsvärdet för tjänligt dricksvatten med anmärkning.

I Tomelilla kommun förekommer områden med förhållandevis hög markavgivning av radongas. Därför är det viktigt att göra mätningar både i befintliga byggnader och inför nybyggnation inom de områden som utpekas som riskområden, samt vidta åtgärder i de fall där radonvärdet överskrider rekommenderade riktvärden.

Miljöfarlig verksamhet

Miljöfarlig verksamhet delas enligt miljöprövningsförordningen (2013:251) in i A-, B- och C-verksamhet beroende på storlek och typ. A-verksamheter måste söka tillstånd hos miljödomstol. En B-verksamhet söker tillstånd hos Länsstyrelsen och en C-verksamheten kräver en anmälan till kommunens miljönämnd. Därutöver finns U-verksamheter som inte behöver anmälas. Tillsynen av verksamheter typ A och B ansvarar Länsstyrelsen för. Tillsynen av anmälningspliktiga verksamheter typ C och mindre verksamheter typ U ansvarar Ystad-Österlenregionens Miljöförbund för. Ett exempel på denna typ av verksamhet är de kommunala avloppsreningsverken som hanterar spillvatten.

Transporter med farligt gods

I dagens samhälle transporteras stora volymer farligt gods på vägar och järnvägar. Detta ställer krav på planeringen för att tillgodose transportbehovet och främja ett effektivt och säkert godsflöde. Planeringen ska inriktas på att transporter av farligt gods sker trafiksäkert och inte i anslutning till tätbebyggda områden, vattentäkter, värdefulla naturområden och andra särskilt sårbara områden. På Österlenbanan transporteras i dagsläget inget gods utan används endast för persontrafik.

I Tomelilla kommun är väg 11 och 19 rekommenderade vägar för transporter med farligt gods, dock inte på sträckan på väg 11 från rondellen genom centrala Tomelilla tätort fram till väg 1561. Transporter med farligt gods hänvisas i stället för ovan nämnd sträcka till väg 1561 (vägen mellan Gladanleden och Everöd).

Markföroreningar

Med förorenad mark avses mark som på något sätt innehåller halter av ämnen som är skadliga för människan eller för naturlivet på platsen. Historiskt sett reglerades inte användningen eller hanteringen av skadliga ämnen med samma noggrannhet som idag. Det är därför nödvändigt att kontrollera mark som använts för industri, bensinstationer med mera, innan den bebyggs för annat ändamål. Kraven på markkvaliteten är högst för områden där människor bor och vistas mycket. I Tomelilla kommun har Länsstyrelsen pekat ut ett mindre antal områden som löper stor risk att vara förorenade. Områdena är lokaliserade till Tomelilla tätort, Onslunda respektive det gamla Alunbruket vid Andrarum.

Risk- och sårbarhetsanalys

Enligt lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och vid höjd beredskap är alla kommuner skyldiga att vart fjärde år sammanställa och rapportera resultaten från en risk- och sårbarhetsanalys. Risk- och sårbarhetsanalysen har som syfte att minska samhällets sårbarhet och öka dess möjligheter att hantera uppstådda kriser. Genom analysen ökar möjligheterna att vidta rätt åtgärder vid behov. Bedömningar görs om hur olika oönskade händelser skulle påverka samhället och dess verksamheter. Man utvärderar sannolikheten för att sådana händelser skulle inträffa, vilka konsekvenser de skulle få, samt hur möjligheterna att hantera dem ser ut. Arbetet ger kunskap och underlag för förebyggande arbete i den egna kommunen, men bidrar även med information till en övergripande riskanalys för hela landet och bidrar således till ett mer förberett samhälle på både lokal och nationell nivå.

Risk- och sårbarhetsanalysen för Tomelilla kommun lyfter fram specifika frågeställningar som ska beaktas i detaljplaner och vid prövning av bygglov. Enligt kartläggning av Statens geotekniska institut (SGI) och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) finns det i Tomelilla en risk för ras. Detta är baserat på kartunderlag som visar på förutsättningar för ras. Kopplat till låg risk för översvämningar samt att markutredningar görs och markberedning utförs inför nybyggnationer så ses inte ras som ett överhängande hot i områden med nya detaljplaner. Risken är dock större i bebyggda områden med äldre detaljplaner där det inte är utrett enligt dagens krav. Det är av största vikt med fortsatt underhåll av dagvattenanläggningar. Planer och strategier tas fram inom ramen för Vattenmyndigheternas åtgärd 1 för kommuner 2022–2027. Läs mer i kapitel Natur och vatten avsnitt Vattendrag och våtmarker.

Klimatförändringar – påverkan på bebyggd miljö

Klimatrisker

Klimatet utgör en ständig riskfaktor för människor, natur och samhället. Stora mängder nederbörd, kraftiga stormar eller långvarig sträng vinterkyla innebär påfrestningar på de system samhället är uppbyggt på. Klimatanpassning innebär att kommunen har en beredskap i planeringen och vidtar åtgärder som mildrar eller hindrar negativa effekter av klimatförändringarna som kraftiga skyfall, extrema vattenstånd, stormar, värmeböljor och torka. Klimatanpassningsåtgärder behöver genomföras på kort, mellan och lång sikt, för att minska riskerna för skador på bebyggelse, infrastruktur och natur- och kulturmiljöer samt människors liv och hälsa. Med multifunktionella och naturbaserade åtgärder kan ytterligare värden skapas för kommunens invånare.

Klimatanpassning i Skånes planering

Länsstyrelsen samordnar arbetet med klimatanpassning i länet. Länsstyrelsen stöttar kommuner och andra regionala aktörer genom att öka kunskapen och sprida information om klimatförändringar, vilka konsekvenser den leder till nu och i framtiden och vilka åtgärder som kan förebygga framtida problem. I den regionala handlingsplanen för klimatanpassning 2020–2024 och kommande handlingsplaner presenterar Länsstyrelsen Skåne en regional handlingsplan. Handlingsplanen fokuserar på myndighetens interna klimatanpassningsarbete och de aktiviteter Länsstyrelsen Skåne kan genomföra för att stödja kommunerna i hanteringen av kommande förändringar. Detta sker i enlighet med förordningen (2018:1428) om myndigheters klimatanpassningsarbete. De samhällskonsekvenser med högst risk som identifierades för regionen, och som bedömdes kräva åtgärd omgående var (utan inbördes ordning):

  • Ökad nederbörd kan påverka kvalitén av dricksvattnet som försörjer en stor del av Skåne samt öka risken för översvämning av samhällsfunktioner, infrastruktur och bebyggelse.
  • Kraftigt regn kan leda till smittspridning vid översvämning. Även skador på infrastruktur och i tätorter, samt begränsad framkomlighet förväntas till följd av kraftigt regn.
  • Stigande havsnivå innebär att bebyggelse och infrastruktur kommer att översvämmas och påverkas av erosion. Förhöjda havsnivåer påverkar kustnära värdefull natur och kan leda till att föroreningar i marken tillgängliggörs och sprids. Saltvatteninträngning i grundvatten och vattentäkter är också en allvarlig konsekvens av stigande havsnivå.
  • Torka påverkar jordbruksproduktionen negativt, och innebär en ökad konkurrens om vatten mellan dricksvattenförsörjning och andra ändamål. Sänkta grundvattennivåer kan påverka markstabilitet, och påverka biologisk mångfald negativt.
  • Värme kan leda till hälsorisker, ökad utbredning av invasiva främmande arter och ökad tillväxt av bakterier i vattentäkter.
  • Samhällsförändringar till följd av ett förändrat klimat kan förväntas innebära ökad elförbrukning, genom till exempel större behov av kylning i industrin, pumpning av vatten och ökat behov av el i samhället till följd klimatomställningen med en minskning av fossila bränslen.
  • Även klimatfaktorerna torka och havsförsurning förväntas påverka samhället, men i mindre utsträckning.

Med undantag från stigande havsnivåer är samtliga klimatrisker relevanta att beakta i Tomelillas planering.

Klimatanpassning

Genom att identifiera de områden där kommunen berörs av klimatutförändringar identifieras åtgärder och anpassningar. Kommunen bör i sitt fortsatta arbete och framtagande av strategiska dokument inkludera ett klimatperspektiv där hänsyn tas till framtida klimatscenarier i Skåne och de effekter det väntas ge inom olika samhällsområden. Vid planering för klimatrisker bör försiktighetsprincipen gälla och baseras på klimatmodellering för IPCC:s utsläppscenario benämnt RCP 8,5. Detta scenario innebär fortsatta höga utsläpp av växthusgaser. Användningen av RCP 8,5 som utgångsscenario bör inte ses som att det är ett mer troligt utsläppsscenario än andra scenarier utan som ett sätt att hantera de stora osäkerheterna avseende framtiden. Boverket rekommenderar att använda detta som utgångsscenario vid fysisk planering när det kommer till att bedöma risken för naturolyckor i ett framtida klimat. Ökad nederbörd, kraftigt regn, torka, värme och samhällsförändringar till följd av ett förändrat klimat är risker som bör beaktas i Tomelillas planering. Effekter av klimatförändringar som leder till torka, låga eller höga grundvattennivåer, stormar och värmeböljor behöver studeras vidare för att kunna anpassa samhällsplaneringen.

Ökad nederbörd och kraftigt regn

Perioder av extremt regn ger kommunens vatten- och avloppsförsörjning stora utmaningar när det gäller renovering och utbyggnad av kapaciteten på det nuvarande systemet. Mer nederbörd innebär även att normalt sett torrlagda områden riskerar att svämmas över, vilket kan innebära skador på infrastruktur, tillförsel av skadliga ämnen eller oönskade mängder näring till vattendragen när vattnet sedan sjunker undan. För att hantera plötsliga och stora mängder nederbörd krävs därför särskilda åtgärder i den kommunala samhällsplaneringen. Några exempel är planerad översvämning, undvikande av hårdgjorda ytor liksom utveckling av fler multifunktionella ytor som kan användas till planerad översvämning.

Parallellt med framtagandet av översiktsplanen tas en vattentjänstplan fram som även innefattar konsekvensanalys för skyfall vid VA-anläggningar. Vattentjänstplanen 2024–2036 utgår från gällande Översiktsplan 2025, med utblick mot 2040 Länk till annan webbplats., samt gällande VA-plan för Tomelilla kommun Länk till annan webbplats.. Vattentjänstplanen ska bidra till att säkerställa kommunens vattentjänster, vilket bidrar till måluppfyllelse av Tomelilla kommuns klimatprogram 2024–2045 och främst etappmål 6, att minska sårbarheten för klimatförändringar genom att förbättra vår infrastruktur.

Värmeböljor

Värme kan leda till hälsorisker, ökad utbredning av invasiva främmande arter och ökad tillväxt av bakterier i vattentäkter. I tätorter skapas ett lokalt klimat som gör att befolkningen där kan bli mer exponerad för värme än i glesare bebyggda områden. Det gäller särskilt tätbebyggda områden med hög andel hårdgjorda ytor och lite vegetation. I sådana områden kan såväl lufttemperatur som strålningstemperatur bli hög och där är risken högre att så kallade värmeöar bildas. Plantering av träd, gröna tak eller andra typer av grönstrukturer liksom inslag av vatten är exempel på fysiska åtgärder som minskar den negativa påverkan från värmeböljor och bör tas i beaktning i den fysiska planeringen.

I Tomelilla kommuns nulägesanalys (2023) framgår att kommunen kommer se en ökning av antal dygn med värmeböljor på mellan 8–10 dygn under perioden 2011–2040 vilket motsvarar i genomsnitt 18,5–20,5 dygn per år. Analysen visar också vilka områden som löper risk för höga temperaturer och som bör prioriteras i åtgärdsarbetet i kommunen. Dessa områden ligger i centralorten.

Ett viktigt arbete i takt med ökade temperaturer är bekämpningen av invasiva främmande arter. De utgör en risk för utarmning av den biologiska mångfalden och det är därför viktigt att hindra deras spridning. Länsstyrelsen samordnar åtgärder mot invasiva främmande arter enligt EU-förordningen 1143/2014, inklusive beslut och genomförande. Kommuner ansvarar för att bekämpa invasiva främmande växter, bland annat genom sitt ansvar för korrekt avfallshantering av dessa. Läs mer om invasiva arter i kapitel Natur och vatten.

Torka

Vad gäller torka är jordbruket särskilt utsatt och när klimatet förändras är det därför nödvändigt att växtodling och djurhållning anpassas, för att nå en hållbar livsmedelsproduktion. Jordbrukets utmaningar är däremot inte endast kopplade till torka. Ökad nederbörd med förstörda skördar, dränkt åkermark och svårigheter med att skörda som följd är andra risker som ökar med klimatförändringarna. Behovet av bevattning och dränering liksom risken för nya skadedjur och sjukdomar ökar. Kommunen kan stötta jordbrukets anpassning genom olika typer av samarbetsprojekt, samtidigt som man har en begränsad rådighet inom detta område. Ett viktigt verktyg för att minska livsmedelsförsörjningens sårbarhet i stort är däremot att vara varsam med exploatering även på lågklassig jordbruksmark.

Erosion

Erosion kan uppstå på markytan genom att vatten och vind transporterar bort material. Detta kan påverka jordbruksmark och infrastruktur, inklusive vägar och järnvägar. Inom jordbruket kan erosion orsaka förlust av fosfor och andra växtnäringsämnen. Erosion kan också leda till skador på infrastrukturen genom översvämningar och stabilitetsproblem. I städer kan kraftiga skyfall orsaka erosion runt byggnader och vägar. I branta sluttningar kan ökat nederbörd och skyfall leda till att jordmaterial transporteras nedför sluttningen. Vinderosion är begränsad i Sverige men kan förekomma i områden utan vegetation, exempelvis på åkermark. Olika jordarter är olika känsliga för erosion, med välsorterade jordarter med en enhetlig kornstorleksfördelning av finsand och mellansand som mest erosionsbenägna. I kommunen finns ett flertal områden som berörs av erosion, med varierande grad av risk. De områdena med högre risk för erosion är vid vattendrag och raviner.

Miljömål

Nationella miljömål

Sveriges miljömål fungerar som riktmärken för miljöarbetet i Sverige. Det svenska miljömålssystemet innehåller ett generationsmål, 16 miljökvalitetsmål och flera etappmål. Lär mer om vilka målen är i Riksintressen och andra värden. Generationsmålet är det övergripande målet för de nationella miljömålen och syftar, enligt riksdagen, till att lämna över ett samhälle till nästa generation där de stora miljöproblemen är lösta. Detta ska ske utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. Det finns även preciseringar av miljökvalitetsmålen som förtydligar målen och används i det löpande uppföljningsarbetet. De svenska miljömålen följs upp på flera sätt. Varje år görs en årlig uppföljning på både nationell och regional nivå. Vart fjärde år görs en fördjupad utvärdering. Etappmålen är steg på vägen för att nå generationsmålet samt ett eller flera miljökvalitetsmål. De visar vad Sverige kan göra och tydliggör var insatser bör sättas in.

Skånes regionala miljömålsarbete och åtgärdsprogram

Länsstyrelsen har i uppdrag av regeringen att samordna det regionala miljömålsarbetet, besluta om regionala miljömål och följa upp utvecklingen. Miljökvalitetsmålen gäller som miljömål för Skåne, undantaget Storslagen fjällmiljö, som inte är relevant för länet. Därutöver finns fyra länsegna klimat- och energimål som beslutats inom klimat- och energistrategi för Skåne. Tillsammans utgör dessa mål regionala miljömål för Skåne län. Det regionala åtgärdsprogrammet för miljömålen samlar ihop och kompletterar arbetet mot miljömålen och miljödimensionen av Agenda 2030 i Skåne för perioden 2022–2025. Åtgärdsprogrammet ska ge vägledning och underlätta samverkan mellan länets aktörer i det gemensamma arbetet med att nå miljö- och hållbarhetsmålen i Skåne. Åtgärdsprogrammet innefattar 62 åtgärder som behöver genomföras av aktörer som är verksamma i Skåne, däribland är kommuner en viktig aktör. Åtgärderna redovisas inom fyra prioriterade områden, Hållbara städer och samhällen, Hållbar mark- och vattenanvändning, Hållbar livsmedelsförsörjning, och Hållbar konsumtion och produktion, vilka bedöms som särskilt centrala för att möta de regionala utmaningarna inom miljöområdet.

Tomelilla kommuns miljö- och klimatarbete

Kommunen bedriver sitt miljö- och klimatarbete på flera nivåer. Mycket av arbetet sker operativt, med beslut som tas nära verksamheterna. För att både stödja och påskynda en omfattande hållbarhetsinsats har kommunen utvecklat två strategiska program: Livskvalitetsprogram Tomelilla 2030 och Tomelilla kommuns klimatprogram 2024–2045.

Livskvalitetsprogrammet

Livskvalitetsprogram Tomelilla 2030 är kommunens styrdokument för miljö och folkhälsa, och det ger riktningen för hållbarhetsarbetet fram till 2030. Syftet är att skapa förutsättningar för lika möjligheter och rättigheter för individen att uppnå ökad livskvalitet, med tydliga mål och fokus på hållbar utveckling. Arbetet bygger på att inkludera, engagera och inspirera invånare, föreningar, näringsliv och andra kommuner. Med hänsyn till omvärldsfaktorer lyfts prioriteringar för framtiden, där miljömålen och en hållbar samhällsutveckling står i centrum. I linje med FN:s globala mål för hållbar utveckling, Agenda 2030, är kommunens livskvalitetsmål integrerade i all kommunal verksamhet och följs upp årligen i Kommunporträttet för att säkerställa en hållbar, rättvis och jämlik framtid.

Klimatprogrammet

Tomelilla kommuns klimatprogram 2024–2045 är förvaltningens styrdokument för att möta de ekologiska dimensionerna av Agenda 2030. Klimatprogrammet har ett övergripande mål för det långsiktiga klimatarbetet fram till 2045, samt sju prioriterade etappmål fram till 2030 som fungerar som kontrollstationer på vägen. I enlighet med Parisavtalet ska Tomelilla kommun verka för att begränsa jordens uppvärmning till 1,5 grader jämfört med förindustriell nivå, samtidigt som kommunen anpassar uttaget av jordens resurser. Kommunen tog 2022 fram en koldioxidbudget för Tomelilla kommuns geografiska område som visar på den maximala mängd fossil koldioxid som får släppas ut från och med 2022, om utsläppen ska begränsas i enlighet med Parisvalet. Genom klimatprogrammet arbetar Tomelilla kommun för att uppnå Parisavtalets mål på lokal nivå med utgångspunkt i den lokala koldioxidbudgeten. Klimatprogrammet innefattar mål för både klimatanpassning och växthusgasutsläpp, och de sju etappmålen. Läs mer om etappmålen i kapitel Teknisk försörjning, avsnitt Klimat och energi.

Viljeinriktningar för klimatanpassning, hälsa och säkerhet

  • För att förebygga riskerna ska radonsäkert byggande tillämpas vid all byggnation i Tomelilla kommun.
  • Vid planering eller ändring av bebyggelse eller anläggning bör åtgärder vidtas så att inte riktvärden för buller överskrids.
  • I samband med detaljplaner eller bygglov i områden med risk för markföroreningar, undersöks typ och mängd av föroreningar och erforderliga åtgärder vidtas innan bygglov meddelas.
  • Vid planering av ny bebyggelse eller verksamheter vid vägar med transporter för farligt gods ska rekommenderade avstånd beaktas och om lokalisering avses ske närmare ska riskanalys göras innan ställningstagande.
  • Vid planering av nya bostäder, skolor och förskolor ska försiktighetsprincipen beaktas vad gäller miljö-, hälso- och klimatrisker.
  • Genomföra fördjupade risk- och sårbarhetsanalys i fysisk planering med fokus på klimatförändringar.
  • Kommunen motsätter sig all prospektering, provbrytning och brytning av mineraler och andra värdefulla ämnen.
  • Kommunen ska i kommande planering och planläggning iaktta gällande miljökvalitetsnormer.
  • En strategi för klimatanpassning tas fram med åtgärder på kort, mellan och lång sikt, för att minska riskerna för skador på bebyggelse, infrastruktur och natur- och kulturmiljöer samt människors liv och hälsa.
  • Skyfallsaspekten ska beaktas i kommunens arbete, från planering och anläggning till underhåll och drift, så att risken för skador vid skyfall minskar. Kommunen ska verka för att åtgärder som minskar effekter av skyfall vidtas både på kvartersmark och allmän plats.
  • Kommunen ska verka för ökad infiltrationsförmåga i befintlig bebyggelse och vid ny exploatering.