Natur och vatten

I detta kapitel beskrivs kommunens naturresurser och ekosystem, samt de mål och strategier som finns för att bevara och utveckla både naturen och vattendragen

Tomelilla kommun har en rik och varierad natur med jordbruks- och skogslandskap, samt ett flertal vattendrag som bidrar till den biologiska mångfalden. Jord- och skogsbruk, kulturarv, naturreservat, ekosystemtjänster och naturupplevelser är alla värdefulla resurser för kommunen. Tillsammans med vattendragen, sjöarna och våtmarkerna utgör dessa viktiga ekosystem som ska värnas och utvecklas. Detta kapitel redovisar dessa och visar på mål och strategier för natur och vatten.

Nationella mål för natur och vatten

De nationella målen för naturen och vatten i Sverige inkluderar strategier för att bevara biologisk mångfald och ekosystemtjänster, miljökvalitetsarbete, friluftsmål, folkhälsomål och rättighetsbaserade mål. Dessa syftar till att skydda och vårda värdefulla natur- och kulturmiljöer för att bevara den biologiska mångfalden. Därför ska mark, vatten och den fysiska miljön användas på ett långsiktigt hållbart sätt. Genom att använda lagstiftning samt nationella och internationella mål som stöd i arbetet, kan verksamhetens ansvar för ekosystemtjänster bli tydligare.

Länsstyrelsen Skåne tillhandahåller ett skånskt natur- och kulturmiljövårdprogram i vilket miljöer som är värda att skyddas och bevaras har identifierats och där detaljerade beskrivningar av flera av Tomelilla kommuns natur- och kulturmiljöer finns att tillgå. Länsstyrelsen Skåne arbetar även med artskydd och bevarande av den biologiska mångfalden. Exempelvis har Länsstyrelsen arbetat fram en naturvårdsstrategi för Skåne, med syfte att stärka länets biologiska mångfald.

Regionala mål för grönstruktur

Regionplan för Skåne 2022–2040 Länk till annan webbplats. lyfter behovet av aktiva insatser för att bibehålla, skydda och utveckla Skånes gröna infrastruktur, biologisk mångfald och ekosystemtjänster. De prioriterade biotoperna är gräsmarker, sandmarker, ädellövskog, ädellövträd i det öppna landskapet, marina miljöer, vattendrag, sjöar, alsumpskogar och våtmarker. För att behålla den biologiska mångfalden och dess ekosystemtjänster behövs en välfungerande grön infrastruktur där värdekärnor och värdetrakter kopplas samman med gröna länkar. Regionplanen pekar ut både behov av nya grönstråk och grönstråk med utvecklingspotential. Dessa finns både inom kommunen och vissa är sammanlänkade med andra kommuner.

Kommunala mål för natur och vatten

I kommunens Natur- och parkprogram för Tomelilla kommun (tematiskt tillägg till Översiktsplan 2025 med utblick mot 2040) beskrivs vilka strategier och åtgärder som behöver genomföras för att långsiktigt stärka och utveckla våra naturvärden. Kommunen är positiv till utvecklingen av de regionala grönstråken och ser att mellankommunal samverkan behövs för att utveckla och stärka dem. Stråket mellan Tomelilla och Kronovall är särskilt intressant att utveckla, eftersom det bland annat ligger en utredning för cykelled i anslutning till det utpekade stråket.

Naturen är en del av kommunens kulturarv. Äldre landskapselement som alléer, pilevallar och stengärden skapar historisk anknytning och identitet. Gamla solitära träd vittnar om lång kontinuitet, och kyrkogårdar om människorna som levde där. Kulturarv och naturupplevelser främjar utomhuspedagogik, kreativitet och nytänkande. Nära och lättillgängliga naturområden kan bidra till skolans undervisningsmål och öka medborgarnas kunskap och engagemang för naturen. Dessa upplevelser lockar även turister och stödjer besöksnäringen.

Fokus för kommunens ambitioner är att värna och utveckla den natur och vatten som finns så att den både uppfyller mål kopplade till biologisk mångfald, hälsa, långsiktig hållbarhet och god kvalitet.

Förstärkt grönstruktur

Mellan Lunnarp och Tomelilla finns en hög utvecklingspotential för den biologiska mångfalden. Naturvårdsområdena Högaborg och Ullstorpsdalen/Toarpkärret ligger inom detta område, vilket även kommer att bidra till att förstärka utvecklingspotentialen söderut mot Ystad. Exempel på åtgärder är att skapa gröna stråk längs diken, vattendrag och åkerkanter i det öppna jordbrukslandskapet. Det finns även potential att binda samman orterna med cykel- och gångleder.

Väster om Onslunda tätort finns även här en hög potential för att binda samman naturvårdsområden inom kommunen och skapa mellankommunala samband. Det som utmärker detta område är att det ligger i ett småskaligt jordbruks- och åkerlandskap, vilket kommer att påverka de utmaningar och åtgärder som vidtas.

Förstärkta grönstråk

Kommunen vill också stärka grönstråk som framför allt binder samman tätorterna med den omgivande grönstrukturen. Målet är att skapa en bättre miljö och tydlighet i landskapet. Förstärkningen består av exempelvis av träd- och alléplanteringar utmed vägar, gång- och cykelkommunikationer samt vattenstråk.

Ekosystemtjänster

Ekosystemtjänster är sådana funktioner hos ekosystem som gynnar människor och som kommer gratis med naturen. Begreppet används för att synliggöra i vilken utsträckning vårt välmående är beroende av hållbara ekosystem och den biologiska mångfalden. Ekosystemtjänster kan handla om allt ifrån växters förmåga att rena stadsluften till de hälsovinster vi får av att vistas i naturen.

Ekosystemtjänster kan delas in i fyra kategorier:

• Försörjande ekosystemtjänster ger upphov till råvaror som till exempel trävirke, spannmål, dricksvatten och biogas.

• Kulturella ekosystemtjänsten är naturmiljöer som skapar identitet och ger möjlighet till friluftsliv, turism, hälsa och inspiration.

• Reglerande ekosystemtjänster är naturliga processer som bidrar till miljöanpassning. Exempel på dessa är luft- och vattenrening via träd och naturliga infiltrationsytor. Pollinering av såväl trädgårdsväxter som prydnadsväxter och grödor är också en reglerande ekosystemtjänst. Skogar som påverkar nederbörd och binder koldioxid eller våtmarker som minskar risken för översvämning, är olika exempel på reglerande ekosystem och ekosystemtjänster.

• Stödjande ekosystemtjänster lägger grunden för att övriga tjänster ska fungera till exempel genom skyddande och beboeliga miljöer för olika djur och organismer. Även fotosyntes, jordmånsbildning och biogeokemiska kretslopp är exempel på stödjande ekosystemtjänster.

Naturområden och naturreservat

I kommunen finns många naturområden och område med varierade karaktärer. Flera av områdena har mycket höga naturvärden och intressanta kulturmiljöer som är skyddade genom naturskydd och klassificeringar, till exempel naturreservat och Natura 2000-områden. Naturreservat kan bildas av länsstyrelse och kommun i syfte att bevara biologisk mångfald, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller tillgodose behov av områden för friluftslivet. Dessa värden är viktiga att förvalta genom skötselplaner och områdesbestämmelser eftersom de uppfyller flera nationella, regionala och kommunala mål för både natur och friluftsliv. Tomelilla kommun har 15 naturreservat. Bland de största är Fyledalen och Verkeån som båda sträcker sig över kommunens gränser.

En av EU:s viktigaste åtgärder för att bevara biologisk mångfald är skapandet av Natura 2000 som har tillkommit med stöd av Fågeldirektivet och Habitatdirektivet. Direktiven kräver bland annat att medlemsländerna ska skapa ett nätverk av skyddade områden med de listade naturtyperna och arterna. Dessa områden utgör tillsammans nätverket Natura 2000. De flesta är ett tillägg till klassificeringen som naturreservat.

Tillsammans skapar dessa områden viktiga sammanhängande grönområden i kommunen, som nyttjas både för friluftsliv och för ekosystemtjänster. De grönstråk som Regionplanen pekar ut som viktiga att utveckla eller skapa, kopplar samman dessa större grönområden med varandra. Detta ligger i linje med den utvecklingen kommunen vill verka för.

Följande naturområden, naturreservat och Natura 2000-områden finns i kommunen.

Information om vad som gäller för de olika områden finns att tillgå i fattade beslut, på skyltar vid naturreservaten och på Tomelilla kommuns hemsida:

Vattendrag och våtmarker

De fem huvudvattendragen i Tomelilla är Nybroån, Julebodaån, Verkeån, Tommarpsån och Kävlingeån. Dessa har i sin tur ett antal biflöden. Tomelilla kommun är medlem i tre olika vattenråd: Kävlinge vattenråd, Österlens vattenråd och Vattenrådet för Nybroån, Kabusaån och Tygeån.

Syftet med vattenråden är bland annat övervaka vattenkvaliteten och utgöra samarbetsorgan mellan privata och offentliga aktörer.

Sveriges miljökvalitetsmål (läs mer om målen i kapitel Klimatanpassning, hälsa och säkerhet i avsnitt Miljömål) med särskild relevans för vattenförekomster och våtmarker:

• Ingen övergödning

• Levande sjöar och vattendrag

• Grundvatten av god kvalitet

• Hav i balans samt levande kust och skärgård

• Myllrande våtmarker

Det arbete som sker med vattendragen drivs främst genom Nybroåns vattenråd, Österlens vattenvårdsförbund och Kävlingeåprojektet. Tomelilla kommun har endast två sjöar: Verkasjön och Tunbyholmssjön. Några egentliga sjöar som sänkts i samband med torrläggningen av Skåne finns inte i kommunen. Däremot finns det gott om utdikade våtmarker.

Ett vattendrag som får rinna fritt slingrar sig vanligen fram – det meandrar. På så sätt skapas ett flertal olika miljöer där många olika växt- och djurarter kan leva. Djur och växter i åar och vattendrag är anpassade till att leva i strömmande och rinnande vatten. Denna miljö skiljer sig på många sätt från miljön i stillastående vatten. Rinnande vatten är oftare kallare och har högre syrehalter och för att inte svepas med det rörliga vattnet krävs speciella anpassningar. Ett slingrande vatten som beskuggas av buskar och träd och vars botten består av grus och sten är ofta väldigt värdefullt. Bottenfauna i form av insektslarver, kräftdjur och musslor trivs i denna miljö. Dessa är sedan en förutsättning för högre fauna som till exempel fisk. Substrat som död ved är viktigt för ett vattendrags struktur. Åar och mindre vattendrag har stor betydelse för grönstrukturen. De är värdefulla spridningskorridorer och kan tillsammans med vägar och stigar öka framkomligheten i landskapet. Vattendragen är ofta uträtade och fördjupade och det intensiva jordbruket lämnar spår i vattnet i form av gödande ämnen som kväve och fosfor. Trots kraftig påverkan av mänskliga aktiviteter hyser vattendragen inom området flera hotade och sällsynta arter.

Örupsån är ett exempel på ett kraftigt påverkat vattendrag som rinner i en dal strax söder om Tomelilla. Ån, som senare övergår i Nybroån, är kraftigt fördjupad och kanaliserad. På grund av bland annat markanvändning och utsläpp uppvisar ån extremt höga närsaltshalter och bottenfaunan är artfattig. Trots det leker havsöring regelbundet i ån. Havsöring finns i nästan alla åar och bäckar där den kan komma upp och den letar sig även upp till centrala Tomelilla där den årligen leker i Välabäcken.

På grund av det småskaligare jordbruket i den norra delen av kommunen är vattendragen mindre påverkade där. Ett exempel är Verkeån. Ån omges längs nästan hela sträckan av klibbal. Det är nästan bara där den passerar vissa betesmarker som den inte beskuggas. Oftast meandrar ån fram genom landskapet. Längs ån häckar kungsfiskare, strömstare och forsärla. Flera sällsynta fiskarter lever i ån. Bottenfaunan indikerar låga föroreningshalter och är väldigt artrik. Regleringar i form av dammar finns i flera av åarna. Den största dammen i Tomelilla kommun är Smedstorpsdammen som ligger norr om Smedstorps kyrka. Dammar i vattendrag innebär ofta ett hinder för vandrande fiskarter som ål och öring men utgör naturligtvis även vandringshinder för bottenfaunan. Alla åarna är på någon av sina sträckor rätade och fördjupade. Många av dikena ingår i så kallade dikningsföretag, vilket är samfälligheter bildades med avsikt att stå för att dränera bort vatten från marker som då lättare kan brukas till odling och bete.

Jord- och skogsbruk

Betes- och jordbruksmark ska i så stor utsträckning som möjligt hållas öppna. De ger viktiga ekosystemtjänster och en ökad biologisk mångfald. Flera värdefulla arter är kopplade till dessa miljöer som utgör en del av ett större ekosystem. Jordbruksmarken utgör även en viktig del av kommunens näringsliv och är en del av Sveriges livsmedelsförsörjning. Åkermarken i Skåne är en av världens bästa och en av våra allra främsta naturresurser. Jordbrukslandskapet är även en del av Tomelilla kommuns kulturhistoriska arv och ett självklart inslag i landskapsbilden.

Ansvarsfullt förvaltande och bevarande av den odlingsbara marken är av mycket stor vikt. Den skånska åkermarken är inte bara viktig på lokal utan även på nationell och internationell nivå. I framtiden bedöms klimatförändringarna medföra längre växtsäsonger i Skåne, vilket möjliggör en högre avkastning för lantbruket. Växtzonerna kommer samtidigt flyttas norrut i Europa, vilket innebär att grödor som tidigare främst kunnat odlas längre söderut kommer att kunna odlas på den skånska åkermarken.

Förutom åker- och betesmarker omfattar de areella näringarna också skogsbruket. Tomelilla kommun rymmer emellertid inte några större skogsområden och i de områden som finns råder idag inga särskilda markanvändningskonflikter. Precis som med åkermarken ska kommunen verka för att det skogsbruk som finns ska värnas och stödjas för en fortsatt gynnsam och livskraftig utveckling.

Både jordbruket och skogsbruket medför intressekonflikter med naturvärden. Rationalisering av jordbruket innebär risk att viktiga naturfragment plöjs upp och värdefulla spridningskorridorer genom landskapet försvinner. Biotopskydd enligt miljöbalken 7 kap. 11 § gäller dock för de flesta biotoper i odlingslandskapet. Skogsbruket bidrar till att träd i produktionsskog avverkas och inte blir boträd för häckande fåglar eller liknande. Den biologiska mångfalden är därför lägre i produktionsskogen än i naturskogarna. Kommunen ska dra nytta av dessa näringars ekonomiska potential samtidigt som vi skyddar och förvaltar marken och skogen för framtida generationer.

Jordbruksmark utifrån totalförsvaret

Totalförsvarsperspektivet framhäver vikten av att bevara jordbruksmark. Bevarandet av jordbruksmark har flera fördelar från ett planeringsperspektiv. Det bidrar till kulturvärden, rekreativa platser och biologisk mångfald. Jordbruksmark kan också ses som en försäkring för att säkerställa lokal matproduktion i framtiden, speciellt om Sverige utsätts för en långvarig konflikt eller attack som begränsar import av livsmedel. Enligt miljöbalken 3 kap. 4 § är jordbruksmark inte ett riksintresse men däremot av nationellt intresse. Intention är alltså att brukningsvärd jordbruksmark ska bevaras i så stor utsträckning som möjligt.

Träd

Träden är ett viktigt landskapselement som besitter många olika värden. De renar luften genom att ta upp koldioxid och avge syre, bidrar till omhändertagande av dagvatten, svalkar omgivningen och utgör en livsviktig biotop för många arter. Utöver dessa funktioner bidrar träden också till höga estetiska värden. För att bygga framtidens samhälle med ett hälsosamt trädbestånd krävs åtgärder för att säkerställa ett övergripande trädbestånd utan stora generationsglapp. Kommunen kan verka för detta genom att:

• Skapa rutin vid planering: I planeringsskedet för kommande detaljplaner, exploateringar och byggprocesser är det önskvärt med interaktion mellan olika aktörer. Träden bör få rätt förutsättningar att kunna utvecklas på ett för arten typiskt sätt. Avvägningar bör göras angående trädens framtida utveckling med hänsyn till kronutbredning, ljusbehov med mera Inventeringar av träden ute på plats bör också göras redan innan ett område pekas ut för exploatering eller byggnation. Ambitionen är att kunna uppnå en gemensam målbild för att hantera intressekonflikter.
• Skydda träd i detaljplaner: Skyddsvärda träd bör mätas in och om detta görs i samband med framtagande av ny detaljplan, markeras de skyddsvärda träden ut i detaljplanen med reservation om att de inte får tas ned utan marklov.
• Skydda träd i bygg- och exploateringsprocesser: Trädskyddsområde vid byggnation innebär att ingen kompaktering eller negativ jordpåverkan får ske inom området. Detta innefattar körning, lagring av material och utrustning, gångvägar eller andra transportleder för gående.
• Rutin kring nedtagning av träd på kommunal mark: Förvaltningen har rutiner för kompensationsåtgärder vid nedtagning av träd på kommunens mark. Då ett träd fälls ska två nya planteras.

Ansvarsarter

Ansvarsarter är rödlistade arter som Länsstyrelsen har identifierat som viktiga baserat på deras förekomst och betydelse i kommunen. Arbetet med ansvarsarter är kopplat till miljökvalitetsmålet om bevarande av biologisk mångfald och omfattar fyra steg: öka kunskapsnivån om arterna, sprida information, ta hänsyn till arterna i kommunal planering, och genomföra riktade åtgärder.

För Tomelilla kommun har följande ansvarsarter identifierats: fladdermusen barbastell och den tjockskaliga målarmusslan. Ytterligare föreslagna ansvarsarter är: fjärilen backvisslare, skalbaggen skoveldyngbagge, röd glada, kungsörn, lökgroda, stor ögontröst, fläcklungört, luktvädd, rödskölding, och naveljordstjärna.

Åtgärder för att bevara dessa arter inkluderar restaurering av biotoper som betesmarker och våtmarker, skapande av markblottor, och andra specifika insatser beroende på artens behov. Det är viktigt att samla kunskap om arternas preferenser och utbredning genom inventering i fält. Att arbeta artinriktat kan göra det enklare att följa upp och utvärdera naturvårdsinsatser genom att observera förändringar i populationerna.

Invasiva och främmande arter

Främmande arter som trivs bra i Sverige kan öka kraftigt, skada ekosystem, jord- och skogsbruk, och påverka hälsan negativt. Dessa kallas invasiva arter. I Sveriges natur finns idag över 2 000 främmande arter och drygt 400 av dessa räknas som invasiva. De som skapar mest påverkan i kommunen är mördarsnigel (tidigare spansk skogssnigel), jätteloka, parkslide, jättebalsamin, pestskråp och vresros orsakar redan nu stora skador och kostnader i form av årlig bekämpning.

För att bekämpa invasiva arter fokuserar Naturvårdsverket på spridningsvägar för dessa och har utvecklat en handlingsplan med åtgärder för att öka medvetenheten och kunskapen hos allmänheten och olika aktörer. Tomelilla kommun samarbetar med sydostliga kommuner för att bekämpa och förebygga spridningen av jättelokan, ett stort hot mot känsliga miljöer i Skåne. Syftet är att få en överblick över jättelokans utbredning längs vattendrag och genomföra gemensamma bekämpningsinsatser.

Viljeinriktningar för natur och vatten

• Tomelilla kommuns värdefulla natur och vattenområden ska värnas och bevaras.

• Vid utveckling av grönområden eller bebyggelse bör behovet av ekosystemtjänster tillgodoses.

• Skapa och utveckla grönstråk för spridningskorridorer mellan vattendrag, brynzoner samt åker- och vägkanter som binder samman grönstrukturen med naturområdena och tätorterna.

• Skapa och utveckla grönstråk för friluftsliv samt gång- och cykel som binder samman grönstrukturen med naturområdena och tätorterna.

• Stärka och bevara de höga naturvärdena längs och kring vattendragen.

• Kommunen ska arbeta för att utpekade vattenförekomster (grundvatten och ytvatten) ska uppnå vattendirektivets mål under planperioden.

• Stärka och bevara värdefulla natur- och vattenområden i och omkring tätorter och småorter.

• Vattendragens avrinningsområde bör inte exploateras på ett sådant sätt att flödesutjämning eller andra åtgärder försvåras.

• Verksamhetsområde och nya verksamhetsetableringar ska undvikas på mark kategoriserad som landsbygd och natur och friluftsliv i markanvändningskartan.