Energiförsörjning och energiproduktion

Framtidens energisystem

För att säkerställa ett fossilbränslefritt samhälle och samtidigt möta våra växande energibehov är det av avgörande betydelse att öka användningen av förnybara energikällor. Solenergi, vindkraft och biogasförbränning utgör alla centrala delar i den förnybara energimixen för Tomelilla kommun. Framtida förnyelsebara energislag bör utredas efter hand som behov uppstår. För att kunna integrera en elproduktion som är beroende av vind- och solkraft krävs även utveckling av nya lagringslösningar, vilket i sin tur kräver långsiktig planering av kommunen.

Den ökade elektrifieringen och den begränsade produktionskapaciteten gör Skåne sårbar för höga elpriser och effektbrist. Effektbristen uppstår främst under ett fåtal timmar vintertid. Den kan hanteras genom ökad produktion, utbyggnad av elnätet, styrning av viss förbrukning, eller en kombination av dessa åtgärder. Det mest resurseffektiva sättet att hantera effektbristen är att styra bort viss förbrukning under de mest belastade timmarna.

Den pågående trenden där konsumenter även blir producenter av sin el genom solceller på taken ställer ytterligare krav på nätbolagen för att säkerställa en stabil nätkapacitet. Under de kommande 15 åren förväntas både el- och effektbehovet öka i takt med att industri och transportsektor elektrifieras samtidigt som digitaliseringen fortsätter att öka behovet av datahallar med höga effektuttag. Att öka graden av självförsörjning möjliggör höjd konkurrenskraft för befintligt näringsliv och bidrar till regionens attraktivitet för nyetableringar, men är också en långsiktig säkerhetsfråga för Skåne och regionens invånare.

På initiativ av Region Skåne startade Skånes Effektkommission arbetet att förbereda Skåne för energiomställningen. Förutom Region Skåne ingår bland annat flera kommuner, privata energibolag, näringslivsrepresentanter och offentliga myndigheter. Som en del av arbetet har Effektkommissionen tagit fram effektprognoser för Skåne och Skånes kommuner. I Effektprognoserna framtagna av Effektkommissionen bedöms effektbehovet i Tomelilla variera beroende på var i kommunen man utgår från. För 2040 bedöms effektbehovet öka mindre än 0,5 MW för en stor del av kommunen. I Tomelillas tätorter bedöms effektbehovet öka mer, varav Tomelilla tätort bedöms ha ett ökat effektbehov på minst 10 MW. I elanvändningsprognoserna framtagna av Effektkommissionen bedöms elanvändningen i Tomelilla variera beroende på var i kommunen man utgår från.

För att tillgodose den stora efterfrågan på el i regionen ser Effektkommissionen behovet av att bland annat bygga ut vindkraften i Skåne. Svenska kraftnät planerar att förstärka nätstrukturen i regionen. Hur det påverkar Tomelilla kommun är för tidigt att bedöma. Svenska kraftnät och E.ON Energidistribution arbetar med en gemensam nätutredning i regionen som syftar till att utarbeta ett förslag på en långsiktig utvecklingsplan för områdets stam- och regionnät fram till år 2045. I samverkan med E.ON ska särskilt möjligheten att ersätta 130 kV-ledningar med nya 400 kV-ledningar i regionen utredas.

Leveranssäkerheten för el är en mycket viktig faktor för den fysiska planeringen. Avstämning med elnätsägare ska ske tidigt i planeringen.

Distribution

Olika aktörer har ledningar inom kommunen. Stamnätet ägs av statliga Svenska Kraftnät och E-ON äger det övergripande ledningsnätet, de utför även detaljdistribution inom större delen av kommunen. I nordöstra delen av kommunen är Österlens Kraft detaljdistributör. Ledningarna utgör viktiga stråk i elförsörjningen av befintlig och planerad bebyggelse, samt innebär vissa restriktioner beträffande markanvändningen i närheten av ledningarna. Att ta hänsyn till detta är viktigt vid planering av markanvändningen i kommunen. Översiktsplanen ska inte heller försvåra möjligheten för underhåll av befintliga ledningar med tillhörande anläggningar. Vid planhantering och lovgivning samråder kommunen med berörda parter. Elkraftledningars magnetfältspåverkan på den närmaste omgivningen ska tas hänsyn till, särskilt effekter på boende intill kraftledningarna ska vid den fysiska planeringen och vid bygglovsärenden beaktas.

Fjärr- och närvärme

Fjärr- och närvärme innebär att hela eller delar av tätorter är sammankopplade i ett gemensamt kulvertnät. Värmen produceras i ett centralt värmeverk. I Sverige är fjärrvärme den vanligaste uppvärmningskällan, och över hälften av alla bostäder och lokaler värms med hjälp av fjärrvärme. Närvärme fungerar precis som fjärrvärme men i betydligt mindre format. Närvärmenät kan byggas för att försörja enskilda bostadshus eller industrier i mindre samhällen som saknar tillgång till fjärrvärme. Fjärrvärmeproduktion kan kombineras med elproduktion, där båda energiformerna genereras samtidigt i samma process, vilket ökar effektiviteten och minskar energispill. I centralorten finns ett fjärrvärmeverk som drivs av ett privat energibolag. Det är främst material som utgör överskott inom skogsindustrin som till exempel grenar och toppar, sågspån och vedflis som används i verket.

Nuvarande energianvändning och energiproduktion

I kommunen finns det 40,7 MW installerad energiproduktion, varav 29 MW är vindkraft och 11,7 MW är solkraft enligt uppgifter från Energimyndigheten 2023. Under de senaste fem åren har den installerade effekten solkraft ökat markant, medan installerad effekt av vindkraft har varit densamma sedan 2016. Trots det har Tomelilla kommun relativt många vindkraftverk. Hälften av verket är däremot 16 år eller äldre, och 2036 kommer 19 av 22 vindkraftverk nått slutet av sin livslängd (25 års livslängd). Under 2022 producerades det 64 308 MWh i Tomelilla kommun. Vindkraftverken stod för 91 procent av elproduktion och solkraften stod för 9 procent. Under 2022 användes 172 215 MWh i Tomelilla kommun. Det innebär att kommunen har en självförsörjningsgrad på 37 procent, förutsatt att man räknar på årsbasis. På grund av att energikällorna är väderberoende kan självförsörjningsgraden variera över dygn och årstid.

Biogas

Biogas bildas när biologiskt material som växter och djur bryts ner i en syrefri miljö. Gasen som bildas innehåller metan och koldioxid och kan antingen förbrännas för att producera el eller värme eller uppgraderas för att användas som fordonsbränsle.

Tomelilla kommun kan producera biogas av avloppsslam vid Rosendals avlopps-reningsverk. Österlen VA AB använder egenproducerad biogas till uppvärmning av rötkammare under årets kallaste månader. Biogasen som produceras i anläggningen går till värme. I Tomelilla kommun finns ett publikt tankställe för biogas.

Solenergi

Solens strålning kan användas för att producera både värme och el. Med hjälp av solfångare kan solenergin omvandlas till värmeenergi för att värma upp exempelvis byggnader eller simbassänger. En annan teknik är solceller, vilka omvandlar solens ljus till el. Solceller har de senaste åren blivit billigare och allt fler är intresserade av att installera. Skåne har sett en ökning av solceller de senaste åren och 2023 kunde de nätanslutna anläggningarna producera mellan 14 och 15 procent av Skånes årliga hushållsel. Energimyndigheten bedömer att el från solceller i Sverige kan uppgå till 5–10 procent av landets totala elanvändning år 2040. Det finns idag 11,7 MW installerad effekt i kommunen enligt Energimyndigheten. Kommunen ska verka för utbyggnad av solceller på egna fastigheter förutsatt att det är dimensionerat efter fastighetens behov. Det pågår planer i privat regi för att etablera en stor solcellspark på privat mark mellan Eljaröd och Fågeltofta, som idag främst används för skogsbruk. Detta projekt, som drivs av ett privat företag, är ännu i planeringsstadiet och inget kommunen medverkar i. Den planerade solcellsparken avser att ha en installerad effekt på 80 MW och förväntas producera cirka 80 GWh el årligen när den är färdigställd, vilket är planerat till år 2030.". Lämplighet för solcellsetablering ska ske med hänsyn till nätets kapacitet, samt andra värden såsom natur, kulturmiljö, friluftsliv och miljörisker.

Vindkraft

Vindkraftverk omvandlar med hjälp av en vindturbin vindens rörelseenergi till el. Hänsynsavstånd till vindkraftverk påverkar hur lönsamt det är att etablera vindkraft i kommunen. Enligt Region Skånes bedömning av potentialen utefter olika hänsynsavstånd har Tomelilla kommun en maximal potentiell installerad effekt på mellan 0,5–1 GW vid ett hänsynsavstånd på 600 meter för verk upp till 150/180 meters total höjd och med minst fem verk i grupp. Vid ett hänsynsavstånd på 800 meter för samma typ av verk och grupper är potentialen lägre, mellan 0–0,5 GW.

I dagsläget har Tomelilla kommun en installerad effekt på 0,029 GW. I många fall kan ett färre antal nya och högre verk ersätta ett större antal äldre verk för att få större installerad effekt. Därför kan det vara relevant för kommunen att analysera vilka lägen som kan vara lämpade för nya högre vindkraftverk, för en fortsatt produktion inom kommunen. Att byta ut vindkraftverk innebär mindre risk för intressekonflikter än att etablera nya.

Ställningstaganden för vindkraftsetableringar

Följande områden anses vara olämpliga för vindkraftsetableringar:

• Natur- och kulturreservat, landskapsbildsskyddsområde, föreslagna naturreservat samt kulturreservat

• Natura 2000-områden

• Strandskyddsområden

• Befintliga och planerade bostadsområden

• Flygplatsområde

• Riksintresse för friluftsliv samt det rörliga friluftslivet

Följande ställningstaganden gäller vid vindkraftsetableringar:

• Avstånd mellan enskilda verk: Topografin avgör. Man ska tydligt se att det är skilda verk och inte en grupp.

• Avstånd mellan grupper: Topografin avgör. Man ska inte uppleva grupper av verk i mer än ett väderstreck åt gången. Grupper ska upplevas vara tydligt avgränsade.

• Grupper kontra spridda verk: Kommunen förordar grupper om tre verk eller fler, framför enstaka verk.

• Byggnadsminnen: Verk eller grupp ska inte visuellt störa byggnadsminnet.

• Biotopskyddsområde: Inget fastställt generellt skyddsavstånd, men ej verk inom biotopskydds-områden.

• Landskapsbildskyddsområde: Minsta avstånd ska vara 1000 meter.

• Färg, utformning: Inom grupper ska verken vara av samma höjd, ha samma kulör och rotorbladen ska ha samma varvtal och rotera åt samma håll.

• Rotorbladsdiametern inom en grupp bör vara enhetlig. Vindkraftverk med tre rotorblad förutsätts, med hänsyn till upplevelsen av lugnare roterande rörelse, jämfört med verk med två rotorblad som ger ett oroligt intryck.

• Placering: Placering av verk inom en grupp bör ske med enkelt geometriskt mönster. Inbördes avstånd mellan verk inom en grupp bör vara samma.

• Avstånd till närmsta bostad: Minsta avstånd ska vara 500 meter.

• Avstånd till tätort: Minsta avstånd ska vara 1000 m.

Övrigt hänsynstagande vid vindkraftsetableringar:

Enligt Tomelillas kommunala miljömål ska områden upptagna i naturvårdsprogrammet skyddas mot exploatering som kan verka negativt på den biologiska mångfalden. Hänsyn ska tas till detta vid en eventuell etablering av vindkraft. De områden med naturvärden som berörs av Natura 2000 får enligt miljöbalken inte påverkas negativt. Detta medför att eventuella konsekvenser för Natura 2000-områdets värden behöver utredas i samband med en eventuell etablering av vindkraft. Områden där det finns risk för konsekvenser på intilliggande kulturmiljövärden bör utredas mer ingående inför en eventuell etablering.

Dessa ställningstaganden gäller till dess att kommunen har en ny fördjupad energiplan där nya ställningstaganden anges.

Områden lämpliga för vindkraft

I Tomelilla kommun finns utifrån tidigare utredningar ett område som pekas ut som lämpligt för vindkraft, och andra områden som är lämpliga för vidare utredning. Annan markanvändning som kan innebära hinder för en framtida utbyggnad av vindkraft inom de utpekade områdena ska noggrant studeras och dess konsekvenser för framtiden utredas innan lov kan ges. Gränserna för de områden som föreslås är inte exakta utan måste detaljstuderas i samband med varje enskild prövning. Region Skånes analyser pekar på möjlig vindkraftverksutveckling i kommungränsen Tomelilla och Simrishamn. Dessa områden är inte utredda och ingår inte i de nedan föreslagna utbyggnadsområden för vindkraftverk.

Tidigare utpekade område för vindkraftverk, nordväst om Bondrum, har tagits bort med anledning av att Försvarsmakten inte beviljade tillstånd till vindkraftverk oavsett höjd inom berörd fastighet.

Nedan ges en kort beskrivning av de lämpliga områdena och de områden som behöver utredas närmare, samt hur områdena kan påverkas av en vindkraftsetablering.

Utredningsområden för vindkraft

Det finns fyra utpekade områden i kommunen som har bedömts som utredningsområden för vindkraft. En etablering av vindkraft i dessa områden bedöms vara möjlig men måste prövas med särskild hänsyn till landskapsbilden samt natur- och kulturvärden. En framtida detaljerad studie av områdena kan resultera i mindre delområden som kan användas för vindkraftsutbyggnad.

Energimatris

En sammanställning över placering och påverkan har tagits fram för de tidigare nämnda energislagen. Hur mycket en anläggning påverkar är beroende av bland annat dess placering, storlek och effekt. Det är svårt att generalisera en anläggning. Prövning sker i detaljplaner och miljöprövning för större anläggningar, medan kraven för mindre anläggningar ställs i bygglov. Behovet av riktlinjer för mindre anläggningar bör analyseras.