Materialåtervinning
Dagens konsumtionssamhälle ger upphov till en stor mängd avfall och det finns många sätt att hantera detta. Den ökade konsumtionen i samhället och förekomsten av avfall ställer samhället inför stora utmaningar vad gäller avfallshanteringen. Med samhällsutvecklingen har också nya sätt att minimera och återvinna avfall växt fram. Olika tekniker för att återbruka eller återvinna material bidrar till att minska vår belastning på miljön. Dagens konsumtionssamhälle behöver omstruktureras för att möjliggöra en hållbar konsumtion av jordens resurser.
Tomelilla kommun ansvarar enligt den kommunala renhållningsskyldigheten, miljöbalken 15 kap. 8 §, för hanteringen av hushållsavfall. Avfallshanteringen samordnas tillsammans med Simrishamns kommun genom det gemensamma bolaget Österlens Kommunala Renhållnings AB, ÖKRAB. Vidare är kommunen tillsammans med Simrishamn och 12 andra kommuner delägare i Sydskånes Avfallsaktiebolag, Sysav. Sysav och ÖKRAB arbetar för en hållbar avfallshantering. Arbetet sker med hänsyn till den av EU fastställda avfallshierarkin, vilken specificerar hur metoder för avfallshanteringsarbetet bör prioriteras. Enligt avfallstrappan ska arbetet med att förebygga uppkomsten av avfall vara främsta prioritering. Detta sker främst genom minimering och därefter genom återbruk där det är möjligt. I tredje hand ska avfall materialåtervinnas och i fjärde hand energiutvinnas. Endast i de fallen då avfall inte kan användas på annat sätt ska det deponeras.
Enligt miljöbalken ska alla kommuner ha en renhållningsordning bestående av en avfallsplan och avfallsföreskrifter. Renhållningsordningen beslutas av kommunfullmäktige i respektive kommun. Tillsammans har Sysav och ägarkommunerna Kävlinge, Lomma, Simrishamn, Sjöbo, Skurup, Svedala, Tomelilla, Trelleborg, Vellinge och Ystad en gemensam kretsloppsplan, Från avfall till resurs – gemensam kretsloppsplan 2021–2030. Detta för att tydliggöra att kommunerna vill arbeta tillsammans för att förändra synen på material. Från ett avfallsperspektiv till ett perspektiv där resurserna, i form av material och produkter, ska cirkulera i ett kretslopp. I en bilaga till denna kretsloppsplan listas även kommunens nedlagda deponier och hur de bör hanteras utifrån ett miljöperspektiv.
Den gemensamma kretsloppsplanen har tre mål som alla främjar en hållbar utveckling i samhället. De tre målen hänger ihop och bidrar till att minska avfallet och miljöbelastningen, öka återanvändningen och återvinningen samt sätta beteendeförändring i fokus.
- Inflödet av material och produkter till kretsloppet har minskat år 2030
- Resursanvändningen i kretsloppet har effektiviserats år 2030
- Spillet från kretsloppet har minskat år 2030
Till respektive mål finns indikatorer och varje indikator har ett indikatorvärde. De tre målen uppnås genom att samtliga indikatorvärden uppnås. Målen ska vara uppfyllda senast år 2030 och indikatorerna följs upp varje år.