Trafik och mobilitet

I detta kapitel redogörs Tomelilla kommuns infrastruktur och mobilitet, samt de nationella, regionala och lokala mål och strategier som styr dess utveckling.

En välfungerande infrastruktur av hög kvalitet, som möjliggör korta restider, är avgörande för den fortsatta utvecklingen av Tomelilla kommun. För att människor ska kunna bo, arbeta och besöka sydöstra Skåne behövs investeringar i cykelvägar, kollektivtrafik och vägar, samtidigt som klimat- och miljöaspekter måste beaktas. Detta kapitel visar på nationella, regionala och lokala mål och strategier för infrastruktur och mobilitet.

Nationell infrastruktur

Transportsystemet syftar till att göra det enkelt och tillgängligt för människor och företag att nå ett brett utbud av aktiviteter, arbetsplatser, kunder och service. Den nationella transportpolitikens övergripande mål är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Målet innefattar ett funktionsmål om tillgänglighet och ett hänsynsmål om säkerhet, miljö och hälsa. Det finns även ett klimatmål för transportsektorn som innebär att växthusgasutsläppen från inrikes transporter, utom inrikes luftfart, ska minska med minst 70 procent senast 2030 jämfört med 2010.

Regeringen ger direktiv till Trafikverket att ta fram förslag till en ny nationell plan för transportinfrastruktur och till de regionala planupprättarna att ta fram länsplaner. Den nationella planen för transportinfrastruktur beskriver hur den statliga infrastrukturen, såsom järnvägar och statligt ägda vägar, ska underhållas och utvecklas.

Nuvarande nationell infrastrukturplan gäller för perioden 2022–2033. 2023 fick Trafikverket i uppdrag av regeringen att ta fram underlag för den långsiktiga infrastrukturplaneringen för perioden 2026–2037. Med anledning av klimatförändringarna förväntas underhållsbehoven för infrastrukturen öka ytterligare.

Regional infrastruktur

Region Skånes arbete med kollektivtrafik och infrastruktur är en viktig utgångspunkt för Tomelilla. Regionen är bland annat ansvariga för att upprätta en regional transportinfrastrukturplan (RTI-plan) som styr hur statens ekonomiska ram används i den regionala infrastrukturen. Regeringen gör därefter en avvägning mellan landets alla regioner och beslutar om ekonomiska ramar. RTI-planen utformas tillsammans med Skånes 33 kommuner, med fokus på insatser inom samhällsbyggnad och kollektivtrafik. Strategin för ett hållbart transportsystem i Skåne 2050 Länk till annan webbplats. ska användas som utgångspunkt för prioritering av stråk, objekt och potter i planen.

I Strategi för ett hållbart transportsystem i Skåne 2050 visar Region Skåne hur transportsystemet i regionen har stor betydelse för hur de globala, nationella och regionala utsläppsmålen ska uppnås. Strategin visar tydligt genom färdmedelsfördelningen att transportsystemet ska utvecklas till att bli mer miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbart. I tätorter utan stadsbuss, dit Tomelilla tätort hör, ska resorna år 2050 fördelas med 40 procent bil, 35 procent buss och tåg samt 25 procent gång och cykel. För landsbygden förväntas bilen fortsätta ha en central roll och stå för 70 procent av resorna. Kollektivtrafiken förväntas att stå för 20 procent av resorna, och gång-och cykel för 10 procent. I nuläget är bilen det dominerande färdmedlet i Tomelilla kommun och cirka 74 procent av invånarnas resor görs med bil. Kollektiva färdmedel som tåg och buss nyttjas i mindre utsträckning, där tågresor står för cirka 7 procent av invånarnas resor, medan bussresor står för cirka 6 procent av invånarnas resor. Strax under 7 procent av alla invånarnas resor görs med cykel som främsta färdmedel. Tomelilla har möjlighet att påverka utvecklingen genom att göra det lätt för invånarna att välja hållbara färdmedel, genom att tidigt i samhällsplaneringen planera för kollektivtrafik, gång och cykel.

Regional kollektivtrafik

Region Skåne är regional kollektivtrafikmyndighet i Skåne län och har därmed det politiska och ekonomiska ansvaret för den samhällsfinansierade kollektivtrafiken. Skånetrafiken driver den samhällsfinansierade kollektivtrafiken och ansvarar för Pågatåg, Öresundståg, gula regionbussar och gröna stadsbussar. I flertalet kommuner, bland annat Tomelilla kommun, ansvarar Skånetrafiken även för serviceresor, såsom färdtjänst och sjukresor Trafikförsörjningsprogrammet för Skåne Länk till annan webbplats. beskriver mål och utveckling för kollektivtrafiken. Trafikförsörjningsprogrammet uppdateras vart fjärde år och ger en överblick över hur kollektivtrafiken planeras att utvecklas på lång sikt enligt de mål som gäller för regionen.

I Trafikförsörjningsprogrammet betonar Region Skåne att sydöstra Skånes geografiska tillgänglighet är begränsad, vilket leder till att restiden till närmsta tillväxtmotor är lång. För att minska restiderna och öka tillgängligheten till tillväxtmotorerna är åtgärder som minskade restider på Ystadbanan och Österlenbanan de mest effektiva.

SÖSK infrastrukturstrategi

I Sydöstra Skånes samarbetskommitté (SÖSK), samverkar kommunerna Simrishamn, Sjöbo, Tomelilla och Ystad, bland annat gällande hållbart resande och transportinfrastruktur. Varje kommun arbetar också med frågorna var för sig, men i många utvecklingsfrågor är kommunerna starkare tillsammans. Genom samarbetet vill kommunerna nå en samsyn mellan olika aktörer om hur sydöstra Skåne gemensamt ska utvecklas för att skapa hållbara och effektiva fysiska strukturer. SÖSK har tagit fram en gemensam infrastrukturstrategi, Infrastrukturstrategi för sydöstra Skåne 2024, som beslutats i respektive kommun. Målet med en gemensam strategi är att stärka de sydöstra kommunernas attraktivitet och tillgänglighet för invånare, arbetspendlare, besökare och företag. Strategin är uppdelad i gemensamma prioriteringar i nationell plan, regional plan, kollektivtrafik, och cykel. Det övergripande målet för infrastrukturen i sydöstra Skåne är att de beslutade åtgärderna i nationell och regional plan ska genomföras inom planperioden. Syftet är att uppnå kortare restider och bättre förutsättningar för hållbart resande.

I nationell plan har SÖSK beslutat att prioritera två objekt: Ystad-Österlenbanan och E65an. Ystad-Österlenbanan ska ha hög kapacitet som stärker den geografiska tillgängligheten till övriga Skåne, Sverige och Europa. Banan förbinder sydöstra Skåne med Malmö och Köpenhamn, och investeringar är avgörande för att möta framtida behov av kapacitet, robusthet, och minskade restider. Region Skåne prioriterar partiellt dubbelspår på Ystadbanan (Skurup-Rydsgård). SÖSK har som målsättning att väg E65 ska ha god tillgänglighet och trafiksäkerhet och erbjuda en attraktiv restid för såväl persontransporter som godstransporter. E65 knyter samman Skåne och Sverige med Bornholm, Polen, och Centraleuropa och vägen är viktig för godstransporter och pendling i regionen. I dess nuvarande form, med ständigt ökande trafikflöden, är olycksrisken hög.

I regional plan har SÖSK beslutat att prioritera väg 11 och delar av väg 102. Väg 11 ska ha god tillgänglighet och trafiksäkerhet och erbjuda en attraktiv restid för alla som bor, arbetar och vistas i sydöstra Skåne. SÖSK:s målsättning inom utvecklingen av kollektivtrafiken är att kollektivtrafiken ska vara attraktiv med hög tillgänglighet för både tätort och landsbygd. Det ska finnas möjlighet att resa hållbart med kollektivtrafik till, från och inom sydöstra Skåne både för boende och besökare. SÖSK:s målsättning inom utvecklingen av cykelvägar är att sydöstra Skåne ska ha trygga och säkra cykelvägar som ansluter till kollektivtrafiknoder och kopplar samman tätorter och landsbygd. Fler ska kunna använda cykelinfrastrukturen för såväl arbetspendling och friluftsliv som turism.

Lokal infrastruktur

Kommunen äger och ansvarar för vissa vägar inne i tätorterna och småorterna. De större vägarna ansvarar Trafikverket för. På landsbygden finns i stället många enskilda vägar. En enskild väg är en väg som inte är en allmän väg, det vill säga inte ägs eller underhålls av staten, kommunen eller ett vägföretag. Enskilda vägar ägs och underhålls ofta av privata väghållare, till exempel fastighetsägare, bostadsrättsföreningar eller samfällighetsföreningar. Kommunens rådighet över infrastrukturen inom kommungränsen är därför starkt beroende av samverkan med lokala aktörer och myndigheter.

För att nå klimatmålen och minska Tomelillas klimatpåverkan är det viktigt att minska utsläppen inom transportsektorn. Det handlar om att skifta från bil till mer hållbara transportmedel och att göra det enklare att använda fossilfria bränslen. I Tomelilla är bilen ett vanligt förekommande transportmedel och en genomsnittlig körsträcka är 764 mil per person (RUS, 2023) Länk till annan webbplats. vilket är mer än genomsnittet i Skåne (605 mil per person). Även om bilen är nödvändig på landsbygden även i framtiden så har de flesta i Tomelilla nära till kollektivtrafik- och servicenoderna, vilket ger möjlighet att byta till färdmedel med mindre miljöpåverkan.

Parkerings och- mobilitetsnorm

Utvecklingen av stationsnära samhällen och effektiv användning av kollektivtrafik är centrala mål för Tomelilla kommun i strävan efter hållbar stadsutveckling. För att underlätta parkering nära stationer och utveckla attraktiva ortskärnor tar kommunen fram en parkering- och mobilitetsnorm parallellt med översiktsplanen. Enligt PBL är kommuner skyldiga att ställa krav på parkeringsplatser och det är kommunens ansvar att bestämma minimikravet. Tomelillas tätorter och småorter har olika förutsättningar för stationsnära utveckling, vilket gör att en zonindelning kan vara fördelaktig vid utformningen av en parkeringsnorm.

Hänsyn till totalförsvaret gällande trafik och mobilitet

Ur totalförsvarets perspektiv är det viktigt att kartlägga huvudrutter, flaskhalsar och tillgänglighet vid höjd beredskap och krig. Speciella vägar eller järnvägar för evakuering eller samhällsviktig verksamhet bör identifieras. Effekterna av bilfria områden och minskat beroende av bilar på till exempel försörjning, storskalig evakuering och militärens framkomlighet bör beaktas. Placeringen av omlastnings- och lagringsplatser samt andra transportnoder, vilka kan vara militärstrategiska mål, i förhållande till tätbefolkade områden bör också övervägas. Dessutom behöver större fordon garanteras framkomlighet i den fysiska planeringen för att tillgodose behov hos räddningstjänst, polis och försvar. Planering för olika möjliga resvägar är viktigt för att undvika sårbara punkter som kan hindra människor, trafik eller varuflöden. Det krävs ett robust transportsystem för att hantera störningar.

Nytt eller utökat regemente i eller anslutning till en kommun

Under tiden översiktsplanen tas fram, har Sverige blivit medlem i Nato. Svenska regements- och flottiljområden och militära övningsområden kan användas som basområden för allierade förband ur NATO. Ett basområde i nära anslutning till Tomelilla är Ravlunda skjutfält (Simrishamns kommun). Ett nytt eller utökat regemente i eller anslutning till en kommun kan leda till ökad tung trafik, vilket kräver bredare vägar och starkare broar. Det kan vara konflikter kring vägarnas tillgänglighet om det finns fysiska hinder för att skapa trygghet eller minska biltrafiken. Dessa hinder kan hindra militära fordon och tyngre transporter, vilket kan ha allvarliga konsekvenser i krig. Dessutom kan ett utökat regemente skapa ett ökat behov av kommunal infrastruktur som vatten, avlopp, energi och uppvärmning. Kommunen följer utvecklingen av totalförsvarets upprustning och vidtar åtgärder i takt med utvecklingen.

Vägar och järnväg

Vägtrafik

Riksväg 19 och väg 11 är de största vägarna i kommunen. Vägarna ingår, tillsammans med Riksväg 9, i regionens funktionellt prioriterade vägnät och är viktiga för gods, dagliga- och långväga personresor och för kollektivtrafik. Väg 19 och 11 korsar varandra i en rondell, i kommunens sydvästra del, strax nordväst om Tomelilla tätort. I kommunens norra del, vid Brösarp, ansluter sig väg 9 till väg 19. Väg 9 sträcker sig från väg 19 och Brösarp längs kusten till Trelleborg, via Simrishamn och Ystad. Även väg 1561 är en viktig länk mellan väg 11 och väg 19.

Kollektivtrafik

Skånes flerkärniga ortsstruktur innebär en potentiell närhet mellan olika regionala kärnor och arbetsmarknader. Region Skåne lyfter i sitt Trafikförsörjningsprogram för Skåne Länk till annan webbplats. att kollektivtrafiken har en nyckelroll i arbetet att binda samman regionen och dess arbetsmarknader med befolkningen. Kommunen har ett stort antal pendlare och dagliga pendlingsrörelser uppgår till cirka 8 500 personer/dygn. Antalet inpendlare uppgår till cirka 2 200 personer/ dygn, medan antalet personer som pendlar ut från kommunen är cirka 3 200 personer/dygn. Därutöver pendlar cirka 3 200 personer/dygn inom kommunen. Tomelilla kommun är ansluten till åtta kollektivtrafiklinjer; fyra regionbusslinjer, tre expresslinjer och en tåglinje.

Busstrafik

Tre expresslinjer går genom kommunen, utöver dessa har Skånetrafiken även fyra regionbusslinjer:

• SkåneExpressen 3 går mellan Simrishamn och Kristianstad med stopp bland annat i Brösarp

• SkåneExpressen 4 går mellan Ystad och Brösarp med stopp bland annat i Tomelilla, Skåne Tranås, Fågeltofta, och Eljaröd

• SkåneExpressen 5 går mellan Simrishamn och Lund med stopp bland annat i Smedstorp, Lunnarp, Tomelilla, Tryde och Ramsåsa

• Regionbuss 579 går mellan S:t Olof-Tomelilla station

• Regionbuss 574 går mellan Brösarp busscentral -Simrishamn station

• Regionbuss 337 går mellan Ystad-Tomelilla station

• Regionbuss 338 går mellan Tomelilla station-Sjöbo busstation.

Regionalt BRT-stråk – ”tänk tåg, kör buss”

I december 2022 infördes Skånetrafikens regionala BRT-stråk i Tomelilla för linje 3, 4 och 5. BRT står för Bus Rapid Transit och är tänkt att fungera som ett alternativ till tågtrafik i kollektivtrafikstråk utan järnväg. Ett snabbt och effektivt resande prioriteras. Genom egna körvägar, färre stopp, särskilda busskörfält och speciella stationer kan framkomligheten för busstrafiken ökas. BRT-stråken ska integreras väl med den övriga kollektivtrafiken. Målpunkter och kopplingar mellan tåg och annan busstrafik får stor betydelse. Bussfärderna ska vara av hög kvalitet avseende resenärernas bekvämlighet och trygghet.

Tågtrafik Ystadbanan - Österlenbanan

Ystad-Österlenbanan har en stor betydelse för en snabb och robust tillgänglighet till starka arbets- och utbildningsmarknader i västra Skåne. Ystadbanan sträcker sig från Malmö till Ystad och är cirka 63 km lång. Banan trafikeras av persontåg och till viss del godståg. Österlenbanan binder samman Tomelilla med Simrishamn i öst och Ystad i sydväst. Historiskt har det gått både gods- och persontrafik på banan. I dagsläget används banan till person- och godståg. Det finns tre stationer inom kommunen: Tomelilla, Lunnarp och Smedstorp. Banan och spåren rustades upp år 2006 samt 2016. Region Skåne genomförde 2018 tillsammans med Trafikverket, Skånetrafiken och de berörda kommunerna Ystad, Tomelilla, Simrishamns, Skurup, Svedala och Malmö en ÅVS för att utveckla Ystad- och Österlenbanan avseende robusthet, kortare resetider och ökad turtäthet. Den underliggande orsaken är att både tågen och spåren är fulla och stråket bedöms ha en stor potential för ytterligare resandetillväxt på järnväg. Följande utvecklingsmål har definierats:

• Kortare restider – 60 min Simrishamn – Malmö, 30 min Ystad – Malmö

• Ökad trafik med bibehållen god robusthet – Utökad trafikering på sträckan Simrishamn – Ystad - Malmö

• Tillgänglighet till Köpenhamn – Attraktiva tågförbindelser mellan Simrishamn/Ystad och Malmö/Köpenhamn.

Arbetet innebär att Ystadbanan successivt byggs ut med dubbelspår. När det gäller stråket Simrishamn-Ystad finns målet att utöka trafikeringen med Pågatåg till 30 minuters trafik under 2025. Under 2023 påbörjades även ett arbete med att trädsäkra Österlenbanan med mål om att minska antalet inställda tåg vid kraftig vind. För att öka kapaciteten planeras ett antal åtgärder, bland annat att bygga nya mötesspår och dubbelspår, där ett dubbelspår planeras mellan Lunnarp-Smedstorp. Även en viss modernisering avseende fjärrblockering på banan planeras. Samtliga etapper föreslagna i ÅVSen planeras vara genomförda till 2042. Det finns också planer på att förlänga alla plattformar längs sträckan till 250 m.

Gång, cykel och ridleder

Gångtrafik och tillgänglig infrastruktur

PBL, Boverkets byggregler och föreskrifter kräver tillgänglighet och användbarhet. Det är viktigt att kommunens infrastruktur och kommunikationer är tillgängliga för alla samhällets invånare. Om alla ska kunna röra sig i det offentliga rummet på lika villkor måste hänsyn tas till både trafikslag och olika typer av funktionsnedsättningar. Smidiga och säkra gångvägar måste erbjuda ett alternativ till de som av ekonomiska, sociala eller fysiska skäl har begränsad tillgång till transportmedel såsom bil och cykel. Dessa gångvägar måste vara användbara för människor med olika funktionsnedsättningar. I tätorterna och småorter varierar tillgången på gångvägar, viss infrastruktur saknas och ansvaret ligger hos olika aktörer. Prioriteringar för säkrare vägar för gångtrafikanter ska i första hand prioriteras i kollektivtrafik- och servicenoderna.

Cykel

Cykeln som transportmedel har stor potential att bidra till mindre växthusgasutsläpp och bidra till bättre hälsa för dem som cyklar. För att cykeln ska ses som ett attraktivt färdmedel krävs satsningar på infrastrukturen. Trafikverket, Region Skåne och SÖSK har alla sammanställt olika underlag gällande infrastruktur som berör cykeln. En gemensam bedömning är att ett välfungerande cykelvägnät är sammanhängande och kopplar samman såväl olika stora och små orter som kollektivtrafikknutpunkter och attraktiva rekreationsområden. Cykelvägarna är relativt väl utbyggda i tätorterna. På många ställen, särskilt mellan tätorterna och småorterna saknas däremot säkra vägar för cyklar. Region Skåne arbetar med att stärka cykeln som ett eget trafikslag genom sin Cykelstrategi för Skåne Länk till annan webbplats., som omfattar utbyggnad av infrastruktur, cykelturism, planering och innovation. I RTI-planens Cykelvägsplan prioriteras insatsområden och beskriver objekt på det regionala vägnätet som ingår i potten för riktade åtgärder, inklusive regionala cykelvägar. Att erbjuda trygga och säkra cykelstråk med god tillgänglighet och framkomlighet är avgörande för att öka cyklandet. Då Trafikverket är väghållare på majoriteten av vägarna utanför tätort och småorter hanteras utbyggnaden av dessa stråk framför allt inom den regionala infrastrukturplanen för Skåne. För utbyggnad av cykelvägar inom småorter och tätort ansvarar kommunen.

Tomelilla kommuns Utbyggnadsplan för cykelvägar pekar ut behov av sammanhängande cykelvägnät i tätorterna och mellan tätorter och småorter. På statlig väg kommer ett sammanhängande cykelnät utvecklas tillsammans med Trafikverket och Region Skåne. På sikt ser kommunen möjligheter att verka för att skapa säkrare vägar för cyklar bland annat genom ny teknik och möjligheten att omvandla vissa sträckor till bygdevägar. En bygdeväg är en befintlig väg som anpassas med bredare vägren och tydligare skyltning för att uppmana alla trafikanter att samsas om utrymmet och visa hänsyn till varandra. Det finns potential för att omvandla lågtrafikerade vägar i kommunen till bygdevägar.

Region Skåne har tagit fram ett koncept som kallas supercykelvägar. Tanken med supercykelvägar är att de ska binda ihop tätorter och viktiga målpunkter. Ambitionen är att vägarna ska vara välkända, erbjuda hög framkomlighet, god komfort, hög trafiksäkerhet och en trygg cykelmiljö året runt. Region Skåne kommer att arbeta tillsammans med kommuner och Trafikverket för att omvandla pendelcykelvägar till supercykelvägar. Regionen har pekat ut ett stråk mellan Tomelilla och Ystad som kan bli aktuellt för en supercykelväg, För att realisera detta krävs ett nära samarbete mellan kommunerna, Region Skåne och Trafikverket för att bygga ut och rusta upp cykelnätet mellan Tomelilla och Ystad.

Ridleder

Förutsättning för att anlägga en ridled är att markägarna har godkänt sträckningen. Ridlederna kan vara korta, ofta kring hästanläggningar och vid tätorter. Ridleder kan även erbjuda möjligheter till långfärdsridning eller semester med häst. I Tomelilla kommun finns ett antal ridleder som erbjuder både korta och lite längre ridvägar. I de fall där utbyggnad undersöks bör även kommunen titta på möjligheterna att anlägga en ridled i anslutning till gång- och cykelvägar.

Utveckling av smart och hållbar mobilitet

Genom att erbjuda invånarna i kommunen ett välutbyggt cykelvägnät, effektiva kollektivtrafikförbindelser och enkelhet att byta färdmedel, vill Tomelilla kommun skapa möjligheter för både människor och företag att bo och verka i kommunen. Detta ska kunna tillgodose deras resebehov på ett hållbart och tryggt sätt. Kommunen ska fortsätta utforska innovativa mobilitetslösningar, särskilt för att främja barn, unga och äldres möjlighet till hållbart och enkelt resande.

Vid större infrastruktursatsningar förespråkar kommunen en utbyggnad av infrastruktur för separerad gång och cykel. Satsningar bör ske både på kommunala och regionala vägar. Syftet är att kunna cykla snabbt, tryggt och effektivt mellan och inom tätorter och småorter, till skolor och arbetsplatser, till samhällsservice såsom kollektivtrafik samt natur- och rekreationsområden.

Det är viktigt för såväl tillgänglighetsarbetet som miljöarbetet att kunna erbjuda invånarna goda möjligheter att resa kollektivt. I dialog med Skånetrafiken arbetar kommunen för ökad turtäthet, förbättrad tillgång och säkerhet vid busshållplatser samt linjesträckningar som ger fler invånare tillgång till busstrafik. Tomelilla ska även verka för att Skånetrafikens koncept för flexibel kollektivtrafik på landsbygden införs i områden som saknar kollektivtrafikförbindelser.

Att korta restiden mellan Tomelilla och Malmö är viktigt för att pendlingstrafiken ska övergå från bil till tåg. Även en utökning av två tåg i timmen är viktigt för att säkerställa konkurrensen med bil och öka attraktiviteten för tåg.

De största vägarna 9, 11 och 19 är viktiga länkar för tillgänglighet till resten av Skåne. Framkomlighet för bussar och hastighetsbegränsningar är viktigt för ett hållbart transportsystem. För att säkerställa trafiksäkerheten bör de vägavsnitt som är olycksdrabbade åtgärdas.

Att säkerställa tillgången till hållbara drivmedel i kommunen är viktigt för att minska utsläppen från vägtrafiken. Tomelilla ska i samarbete med andra aktörer verka för att öka tillgången till laddstationer, tankställen för biogas och andra fossilfria drivmedel.

Viljeinriktningar för trafik och mobilitet

• Kommunen ska arbeta utifrån de övergripande målen och prioriteringarna i SÖSKs infrastrukturstrategi.

• Kollektivtrafikens framkomlighet ska prioriteras och dess attraktivitet ska stärkas genom att underlätta för byten med andra trafikslag. Hållplatser ska erbjuda trygga miljöer med anslutande gång- och cykelvägar.

• För att få fler att välja kollektiva färdmedel ska kommunen samarbeta med berörda aktörer så att regionens kollektivtrafik blir snabbare, bekvämare, lättanvänd, tryggare samt mer tillförlitlig för invånare både i tätorter och på landsbygden.

• Ta fram en kommunövergripande infrastrukturplan för hållbart resande och transportinfrastruktur. Trafiksystemet ska utformas så att en större andel väljer att gå, cykla och åka kollektivt. Utreda möjligheter för bygdevägar.

• Trafiksystemets planering, utformning och gestaltning ska ta hänsyn till skilda förutsättningar, behov och erfarenheter för barn, äldre, personer med funktionsnedsättning och andra grupper.

• Kommunen ska bereda plats för infrastruktur som gör det möjligt att använda fordon som drivs med förnybara drivmedel.

• Vid planering av infrastruktur ska fyrstegsprincipen tillämpas.