Lagar, förordningar och åtaganden
Det finns ett flertal lagar, förordningar och åtaganden som behöver följas och visas hänsyn inom kommunal planering av mark och vattenanvändning. Nedan följer en sammanställning av vad som behöver följas i förhållande till biologisk mångfald, djur, natur samt klimatpåverkan.
Internationella åtaganden
Konventionen om biologisk mångfald (CBD)
Konventionen om biologisk mångfald, Rio de Janeiro 1992, syftar i huvudsak till att den biologiska mångfalden ska bevaras genom skydd och ett hållbart utnyttjande av naturresurserna.
Fågel- och habitatdirektivet, Natura 2000
En av EU:s viktigaste åtgärder för att bevara biologisk mångfald är skapandet av Natura 2000. Natura 2000 har tillkommit med stöd av Fågeldirektivet och Habitatdirektivet. Direktiven kräver bland annat att medlemsländerna ska skapa ett nätverk av skyddade områden med de listade naturtyperna och arterna. Dessa områden utgör tillsammans nätverket Natura 2000.
Direktiven binder medlemsstaterna till ett visst mål eller resultat, men staterna får själva välja hur målen ska uppnås, det vill säga välja form och metod för arbetet med att nå målen. Syftet med direktiven är att bidra till att bevara den biologiska mångfalden inom EU.
”Rödlistning” är ett sätt att kartlägga arter som är utrotningshotade, riskerar att bli utrotningshotade eller på något sätt är missgynnade och kan användas som en indikator på drastiska negativa förändringar för en art, antingen i utbredning eller i faktiskt antal. Metoden används såväl nationellt som internationellt. Rödlistade arter är ett viktigt kriterium vid beslut om skydd för naturområden. Naturvårdsverket har utarbetat åtgärdsprogram för vissa av de akut hotade, starkt hotade eller sårbara arterna.
Vattendirektivet
Vattendirektivet är EU:s ramdirektiv för vatten och antogs år 2000 för skydd och förvaltning av unionens vattentillgångar. De europeiska vattnen ska kartläggas och karakteriseras. För varje vattendistrikt ska ett åtgärdsprogram och en förvaltningsplan antas. Syftet är främst att förhindra en försämring och uppnå en god kemisk och ekologisk status för alla ytvattenförekomster. En god vattenstatus ska uppnås år 2015. För samtliga vattendrag i Tomelilla kommun har normen dock satts till år 2027 på grund av det dåliga utgångläget.
EU:s klimatmål för 2030
EU:s övergripande klimatmål, enligt den klimatlag som antogs i juni 2021, är att senast 2050 vara klimatneutralt och därefter uppnå negativa utsläpp. Redan år 2030 ska EU:s nettoutsläpp vara minst 55 procent lägre än de var 1990. Med nettoutsläpp menas att även utsläpp och upptag från skog och mark räknas in.
EU:s klimatmål är uppdelat i tre delar:
- Utsläppshandeln inom EU ETS där utsläppen ska minska med 62 % jämfört med 2005.
- Fördelningen av medlemsländernas ansvar för utsläppsminskningar enligt ansvarsfördelningsförordningen, ESR, med en total minskning på 40 % jämfört med 2005.
- Förordningen för upptag och utsläpp från skog och mark, LULUCF, där upptaget av koldioxid ska öka med 310 megaton fram till 2030.
EU har flera energimål. Ett av målen är att ha 42 procent förnybar energi till 2030. Ett annat är energieffektiviseringsmålet som syftar till att minska energikonsumtionen med 11 procent till 2030, jämfört med den förväntade energikonsumtionen för samma år.
Agenda 2030
Sverige, tillsammans med övriga FN-länder, har åtagit sig att arbeta mot de 17 globala målen Agenda 2030, som syftar till att uppnå ekonomisk, social och miljömässigt hållbar utveckling. Målen strävar efter en hållbar, rättvis och jämlik värld utan fattigdom och hunger fram till år 2030. Som en del av detta internationella åtagande spelar svenska kommuner en central roll, då mycket av det konkreta arbetet för att förverkliga målen sker på lokal nivå.
Nationella åtaganden
- Strategi för att bevara biologisk mångfald och ekosystemtjänster
- Det svenska miljökvalitetsarbetet
- Friluftsmål
- Folkhälsomål
- Rättighetsbaserade mål
Lagar och förordningar
- Lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (SFS 2000:1383)
- Luftkvalitetsförordning (SFS 2010:477)
- Förordning om omgivningsbuller (SFS 2004:675)
- Förordning om trafikbuller vid bostadsbyggnader (SFS 2015:216)
- Vattenförvaltningsförordning (SFS 2004:660)
- Förordning om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten (SFS 2001:554)
Nationella klimat- och energimål
Sveriges miljömål fungerar som riktmärken för miljöarbetet i Sverige. Det svenska miljömålssystemet innehåller ett generationsmål, 16 miljökvalitetsmål och flera etappmål. Generationsmålet ”Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser.”
Sveriges sexton nationella miljömål:
- Begränsad klimatpåverkan
- Frisk luft
- Bara naturlig försurning
- Giftfri miljö
- Skyddande ozonskikt
- Säker strålmiljö
- Ingen övergödning
- Levande sjöar och vattendrag
- Grundvatten av god kvalitet
- Hav i balans samt levande kust och skärgård
- Myllrande våtmarker
- Levande skogar
- Ett rikt odlingslandskap
- Storslagen fjällmiljö
- God bebyggd miljö
- Ett rikt växt- och djurliv
Sveriges riksdag antog i juni 2017 ett klimatpolitiskt ramverk som innehåller nya klimatmål, en klimatlag och ett klimatpolitiskt råd. Klimatlagen lagfäster att klimatpolitiken ska utgå från klimatmålen och hur arbetet ska bedrivas. Den nya klimatlagen trädde i kraft den 1 januari 2018.
Sveriges klimatmål är att nå nettonollutsläpp av växthusgaser senast 2045 och därefter uppnå negativa utsläpp. Sveriges etappmål mot detta långsiktiga mål inkluderar växthusgasutsläpp i den så kallade icke-handlande sektorn, alltså växthusgaser som omfattas av EU:s ansvarsfördelning. Utsläpp av växthusgaser som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter är dock inte inkluderade i etappmålen. Målen omfattar inte heller utsläpp och lagring i skogsmark, åkermark, betesmark, bebyggd mark, våtmark (inklusive torvproduktionsmark), övrig mark, och avverkade träprodukter.
Utsläppen från inrikes transporter, förutom inrikes flyg, ska minska med minst 70 procent senast år 2030 jämfört med 2010. Klimatmålet för inrikestransporter konkretiserar den tidigare politiska prioriteringen om att den svenska fordonsflottan ska vara fossil oberoende till 2030.
Sveriges energimål ämnar halvera energianvändningen till 2030 jämfört med 2005 (genom att sänka energiintensiteten) samt att göra elproduktionen 100 procent fri från fossila bränslen till år 2040.
Regionala åtaganden
- Regionala miljömål
- Naturvårdsstrategi för Skåne – vägen till ett biologiskt rikare Skåne
- Artpoolsanalys
- Ansvarsarter
- Det skånska landsbygdsprogrammet
- Skånes kulturmiljöprogram
- Grönstruktur i Skåne
- Naturvårdsprogram för Skåne län
- Strategi för skydd och restaurering av sötvattensmiljöer i Skåne län
- Regional handlingsplan för klimatanpassning
- Värna, vårda, visa
- Åtgärdsprogram för hotade arter och biotoper
- Handlingsplan för friluftsliv i Skåne
- Åtgärdsplan för invasiva arter (IAS)