Knut Esbjörn Österlins karta över Tomelilla 1892

Tomelilla är en ung tätort som vuxit fram på drygt 150 år. I slutet av 1800-talet fick en 14-årig yngling för sig att kartera det framväxande stationssamhället. Följ med på en stadsvandring bakåt i tiden! Kommunens arkivarie Carl-Henrik Andersson guidar oss rätt.

Gulnad karta över Tomelilla tätort som är handritad med bläck 1892 av Knut Esbjörn Österlin, då 14 år.

Knut Esbjörn Österlins ”plan öfver Tomelilla” från 1892. Klicka på kartan för förstoring i ny flik/fönstrer!

Knuts förklaring över byggnader och verksamheter

  1. Skola
  2. Skola
  3. Målare-Werkstad
  4. Smed-Werkstad
  5. Stenhuggeri
  6. Stenhuggeri
  7. Repslagarbana
  8. Synagogan
  9. Telefon- och Telegrafstation
  10. Station
  11. Magasin
  12. Brudigams Handel
  13. Mejeri
  14. Watten-Mölla Vindmotor
  15. Hökeri
  16. Snickare-Werkstad
  17. Stenkols och wed upplag
  18. Bloms hus
  19. Spinneri
  20. Engelska Svinslakteri Aktiebolaget
  21. Bryggeri
  22. Järnvägs-Hôtell
  23. Jepssons Hôtell
  24. Lundströmska gården
  25. Smedja
  26. Sparbank
  27. Mode-Handel
  28. Handels-Föreningen
  29. Färgeri
  30. Garfveri
  31. Wälbergs Lustställe
  32. Bryggeri
  33. Bränneri
  34. Restauration
  35. Diversehandel
  36. Ångfärgeri m.m.
  37. Lafod Svens gård
  38. Diversehandel
  39. Timmergård
  40. Timmergård
  41. Brudigams Trädgård
  42. Spannmåls Handel
  43. Bageri
  44. Mjölhandel
  45. Timmergård
  46. Påtänkt station
  47. Påtänkt järnväg
  48. Vändskifva
  49. Gjuteri
  50. Bryggeri
  51. Poststation m.m. (kallat Gula borg)
  52. Banmästareboställe
  53. Banmästareboställe
  54. (och upp till nr 62) Senare byggda hus

Ett viktigt tidsdokument trots sina brister

Vad som gav den 14-årige blivande målaren Knut Esbjörn Österlin (född 1878) idén att 1892 rita en karta över hemorten Tomelilla kan vi bara gissa. Efter att han färdigställde kartan 1892 har den dock kompletterats och reviderats någon gång i slutet av 1890-talet. Av tillkomstperioden för de senare byggda husen, nummer 54–62, kan man sluta sig till att Österlin (eller någon annan) uppdaterat kartan omkring 1898. Från objekt nummer 48 i ”förklaringarna” tycks uppgifterna ha tillförts i efterhand.

Det är tydligt att Österlin ritat kartan utifrån de observationer han kunnat göra när han gått längs gatorna i samhället. Det är därför inte förvånande att hans kunskaper om bebyggelsen längre in i kvarteren ibland brustit. Resultatet av Österlins ansträngningar blev hur som helst en karta som, trots sina felaktigheter vad gäller avsaknad av en del gårdsbyggnader och ibland gravt felaktiga proportioner, måste anses imponerande detaljrik och korrekt.

Österlins karta utgör ett värdefullt tidsdokument genom att han med hjälp av nummer markerat ut olika verksamheter i samhället men också genom att vara gjord i tidsspannet mellan de kommunala stadsplanerna gjorda 1887 och 1899.

Det är därmed den första kartan som visar bland annat gästgivaren Jeppssons nya hotellbyggnad vid torget, det ståtliga posthuset och den nuvarande järnvägsstationen.

Österlins karta ger oss också en del information som saknas på de kommunala planerna, som till exempel den detaljerade avbildningen av trädgårdsgångarna i Brudigams parkliknande trädgård och Wällbergs lustställe.

Man kan inte heller undgå att slås av antalet ”Timmergårdar” på kartan. I det snabbt växande stationssamhället behövdes mycket byggnadsmaterial.

Eget urval och påtänkt järnväg

Även om kartan i ursprungligt utförande år 1892 upptog hela 47 numrerade objekt redovisar den ett personligt urval av platser som Österlin funnit viktiga att ta med. Så har han exempelvis inte numrerat Nils Jeppssons stora handelsgård vid Torget men tagit med dragonen ”Bloms hus”. Av husen längs Bangatan har han bara markerat telegrafstationen och en byggnad han kallar ”Synagogan”. Den egna familjens bostad och verksamhet har han markerat som ”3 Målare-Werkstad”.

Kartans sista numrerade objekt, då Knut ritade kartan 1892, tycks vara den ursprungligen ”Bestämda” men senare ändrad till ”Påtänkta” järnvägen, nummer 47. År 1892 fanns ännu inte banan mot Malmö och Österlin kan har varit osäker på dess blivande sträckning in mot Tomelilla. Tydligen talades även om en ny station för linjen på nuvarande kyrkogården. I kartans övre vänstra hörn syns Malmö-Tomelilla Järnväg som ett senare gjort tillägg på kartan.

Lägg också märke till att Österlin i efterhand reviderat/kompletterat vägsträckningarna för Malmövägen och Tomegatan. För att kunna rita in poststationen i rätt läge vid stationsparken behövde han räta ut Malmövägen (och som ett resultat av det även rita in Banmästaregården en gång till). Tomegatans norra del tycks ha funnits på kartan redan från början medan den södra (som dragits över texten ”Åker”) lagts till vid den senare revideringen. Som ett resultat av detta blev den i verkligheten helt raka gatan något böjd på kartan.

Knut Esbjörn Österlin eller Axel Florentin Olsson? Vem uppdaterade kartan?

Men är det verkligen Knut Esbjörn som gjort tilläggen på kartan? Frågan känns befogad med tanke på att handstilen skiljer sig åt mellan de 47 ursprungliga objekten och de senare gjorda. På kartans baksida finner vi faktiskt ytterligare ett namn i svag blyerts ”Axel Florentin Olsson 4/12 1893”. Vilken anknytning har han till kartan? Är det han som gjort de senare revideringarna? Inte heller hans handstil liknar dock den piktur som sista gången, strax före sekelskiftet, ”uppdaterat” kartan.

Österlins gamla originalkarta bär spår av tidens tand men tack vare att någon tidigt förstod dess värde som tidsdokument blev den bevarad och lagd i förvar i Tomelillas kommunala arkiv. Tack vare det kan vi i dag följa med ynglingen Knut Esbjörn Österlin på hans ”stadsvandring” i Tomelilla en dag 1892, förmedlad till oss genom hans ögon och bläckpenna.

Carl-Henrik Andersson
Kommunarkivarie