Knut Esbjörn Österlins karta över Tomelilla 1892
Tomelilla är en ung tätort som vuxit fram på drygt 150 år. I slutet av 1800-talet fick en 14-årig yngling för sig att kartera det framväxande stationssamhället. Följ med på en stadsvandring bakåt i tiden! Kommunens arkivarie Carl-Henrik Andersson guidar oss rätt.

Knut Esbjörn Österlins ”plan öfver Tomelilla” från 1892. Klicka på kartan för förstoring i ny flik/fönstrer!
Ett viktigt tidsdokument trots sina brister
Vad som gav den 14-årige blivande målaren Knut Esbjörn Österlin (född 1878) idén att 1892 rita en karta över hemorten Tomelilla kan vi bara gissa. Efter att han färdigställde kartan 1892 har den dock kompletterats och reviderats någon gång i slutet av 1890-talet. Av tillkomstperioden för de senare byggda husen, nummer 54–62, kan man sluta sig till att Österlin (eller någon annan) uppdaterat kartan omkring 1898. Från objekt nummer 48 i ”förklaringarna” tycks uppgifterna ha tillförts i efterhand.
Det är tydligt att Österlin ritat kartan utifrån de observationer han kunnat göra när han gått längs gatorna i samhället. Det är därför inte förvånande att hans kunskaper om bebyggelsen längre in i kvarteren ibland brustit. Resultatet av Österlins ansträngningar blev hur som helst en karta som, trots sina felaktigheter vad gäller avsaknad av en del gårdsbyggnader och ibland gravt felaktiga proportioner, måste anses imponerande detaljrik och korrekt.
Österlins karta utgör ett värdefullt tidsdokument genom att han med hjälp av nummer markerat ut olika verksamheter i samhället men också genom att vara gjord i tidsspannet mellan de kommunala stadsplanerna gjorda 1887 och 1899.
Det är därmed den första kartan som visar bland annat gästgivaren Jeppssons nya hotellbyggnad vid torget, det ståtliga posthuset och den nuvarande järnvägsstationen.
Österlins karta ger oss också en del information som saknas på de kommunala planerna, som till exempel den detaljerade avbildningen av trädgårdsgångarna i Brudigams parkliknande trädgård och Wällbergs lustställe.
Man kan inte heller undgå att slås av antalet ”Timmergårdar” på kartan. I det snabbt växande stationssamhället behövdes mycket byggnadsmaterial.
Eget urval och påtänkt järnväg
Även om kartan i ursprungligt utförande år 1892 upptog hela 47 numrerade objekt redovisar den ett personligt urval av platser som Österlin funnit viktiga att ta med. Så har han exempelvis inte numrerat Nils Jeppssons stora handelsgård vid Torget men tagit med dragonen ”Bloms hus”. Av husen längs Bangatan har han bara markerat telegrafstationen och en byggnad han kallar ”Synagogan”. Den egna familjens bostad och verksamhet har han markerat som ”3 Målare-Werkstad”.
Kartans sista numrerade objekt, då Knut ritade kartan 1892, tycks vara den ursprungligen ”Bestämda” men senare ändrad till ”Påtänkta” järnvägen, nummer 47. År 1892 fanns ännu inte banan mot Malmö och Österlin kan har varit osäker på dess blivande sträckning in mot Tomelilla. Tydligen talades även om en ny station för linjen på nuvarande kyrkogården. I kartans övre vänstra hörn syns Malmö-Tomelilla Järnväg som ett senare gjort tillägg på kartan.
Lägg också märke till att Österlin i efterhand reviderat/kompletterat vägsträckningarna för Malmövägen och Tomegatan. För att kunna rita in poststationen i rätt läge vid stationsparken behövde han räta ut Malmövägen (och som ett resultat av det även rita in Banmästaregården en gång till). Tomegatans norra del tycks ha funnits på kartan redan från början medan den södra (som dragits över texten ”Åker”) lagts till vid den senare revideringen. Som ett resultat av detta blev den i verkligheten helt raka gatan något böjd på kartan.
Knut Esbjörn Österlin eller Axel Florentin Olsson? Vem uppdaterade kartan?
Men är det verkligen Knut Esbjörn som gjort tilläggen på kartan? Frågan känns befogad med tanke på att handstilen skiljer sig åt mellan de 47 ursprungliga objekten och de senare gjorda. På kartans baksida finner vi faktiskt ytterligare ett namn i svag blyerts ”Axel Florentin Olsson 4/12 1893”. Vilken anknytning har han till kartan? Är det han som gjort de senare revideringarna? Inte heller hans handstil liknar dock den piktur som sista gången, strax före sekelskiftet, ”uppdaterat” kartan.
Österlins gamla originalkarta bär spår av tidens tand men tack vare att någon tidigt förstod dess värde som tidsdokument blev den bevarad och lagd i förvar i Tomelillas kommunala arkiv. Tack vare det kan vi i dag följa med ynglingen Knut Esbjörn Österlin på hans ”stadsvandring” i Tomelilla en dag 1892, förmedlad till oss genom hans ögon och bläckpenna.
Carl-Henrik Andersson
Kommunarkivarie