Sten Malmquist 1920–2015
Sten Malmquist levde under åren 1920–2015. Han var född i Malmö men flyttade sedermera till Tomelilla som ettåring.
Hans far (Olof Malmquist) fick anställning som kamrer vid Tomelilla jästfabrik. Familjen bodde i andra huset på höger sida på Adelsbergsvägen i ett av de sk. Tre visemän husen. Detta var hus som uppfördes och var avsedda för jästfabrikens tjänstemän. Familjen bestod av fadern Olof Gustaf Fritjof Karl Malmqvist, modern Gertrud, Viktoria, Charlotta f. Åkesson samt systern Ulla Viktoria Gertrud (avliden Omander). Fadern var för övrigt en duktig roddare i Malmö roddklubb och var med och vann Nordiska mästerskapspokalen samt Langebropokalen år 1915.
Malmqvist växte upp och avlade realexamen i Tomelilla. Under uppväxten och skoltiden umgicks han bland annat med Truls Andrén vars far Yngve Andrén var järnhandlare i kommunen men också känd som mecenat för många yngre konstnärer. I det Andrénska hemmet grundlades Malmqvists konstintresse. Sin första anställning fick han som banktjänsteman på en bank i Tomelilla. 1943 flyttade Malmqvist till Trelleborg då han fick anställning på Trelleborgs Gummifabrik AB. Han avancerade inom koncernen och arbetet förde honom till nya bostadsorter som Stockholm och därefter Basel. Innan han lämnade Sverige så träffade han sin blivande hustru Gladys (Pat). Karriären avslutades som finansdirektör 1984 på företagets Londonkontor.
När paret Malmqvist flyttat till England, vilket var Gladys hemland, och bosatt sig i London skaffade sig paret ett litet sommarhus i Sandbanks på Englands sydkust. Sedermera blev Sandbank även deras permanenta bostadsort och här kom Malmqvist att tillbringa återstoden av sitt liv. Hans fru avled i sjukdom (cancer) 1999.
På sin ålders höst ägnade sig Malmqvist mycket åt sin stora hobby, amatörradio. Han var medlem i amatörradion Poole Radio Society där han fick använda sina goda kunskaper i att kommunicera via morse. Innan han hade en permanent radioantenn monterad på sitt hus syntes han ofta längs kusten parkerad med sin Renault som hade antenn på taket. Vid havet fanns alltid bäst mottagning därför hade också amatörradion sina träffar på det anrika hotellet The Haven som ligger alldeles vid kusten. Genom att använda sig av morsealfabetet kunde Malmqvist prata med människor ifrån hela världen och på så sätt skaffa vänner och utveckla sina kunskaper.
Malmqvist var också en hängiven seglare och företog sig ofta utflykter till öarna utanför Sandbanks. Dessa låg på lagom avstånd för dagsseglatser för honom och hans lilla segelbåt.
Malmqvist var mycket intresserad av litteratur, konst och klassisk musik. Han var ingen samlare däremot besökte han gärna konstutställningar m.m. Hans favoritkompositör var den italienske Mantovani och favoritstycket var Charmaine från 1958.
Sten och Pat Malmqvist fick inga barn och således fanns det inga biologiska arvingar. Trots att Malmqvist inte bott i Sverige på flera decennier så följde han utvecklingen i Sverige och i Tomelilla. En anektod delgiven av hans närmsta vänner Gerry och Pauline Smith är berättelsen om när Malmqvist i England skakade hand med den svenske kungen Carl XVI Gustaf under hans statsbesök.
Hans vänner porträtterar honom som en man med hög integritet och beslutsamhet. En man med karaktär som syntes i samhället såväl som på den dagliga promenaden i Sandbanks, som i sociala sammanhang som t.ex. amatörradion och den lokala hälsoklubben.
Sten Malmqvist avled i stillhet omgiven av sina vänner lyssnande till sitt favoritstycke Charmaine.