Vad betyder orden?
Vid kommunfullmäktiges sammanträde, andra möten, i protokoll, i handlingar och i andra sammanhang i kommunen används en del ord som kan vara svåra att förstå. I den här ordlistan förklaras en del av dessa ord.
Ajournera betyder att man tar en paus eller skjuter upp ett ärende till senare tidpunkt eller sammanträde.
En allmän handling är en handling (brev, e-brev, fax, protokoll, beslut med mera) som har kommit in till kommunen eller som kommunen själv har tagit fram. Allmänna handlingar kan vara offentliga (tillgänglig för alla) eller sekretessbelagda (hemliga). Alla allmänna handlingar som är offentliga har du rätt att ta del av.
Att bereda ett ärende, till exempel en motion, kan innebär att faktaunderlag tas fram och frågan diskuteras bland tjänstemän och politiker. Kommunala nämnder som har ett särskilt intresse i fråga som ska avgöras av fullmäktige ska yttra sig. Kommunstyrelsen bereder ärenden som kommunfullmäktige beslutar om.
Bordläggning innebär att fullmäktige/nämnden skjuter upp beslutet till nästa sammanträde. Under tiden får inte någon ytterligare beredning av ärendet göras.
Dagordning – Föredragningslistan innehåller alla de ärenden som ska behandlas på mötet. Kungörelse till fullmäktigesammanträde ska innehålla alla ärenden som ska behandlas. Handlingarna till sammanträdet innehåller underlag som behövs för beslutet.
Att delegera innebär att man överlåter arbete och beslutanderätt till någon annan.
Delgivning betyder att du har tagit emot ett beslut eller handling. Det har betydelse bland annat när det gäller tider för att svara eller överklaga. Besluten du kan delges är exempelvis bygglov, förhandsbesked eller olika tillstånds- eller tillsynsärenden inom miljö- eller livsmedelsområdet. Förenklad delgivning innebär att kommunen skickar beslutet/handlingen du ska delges antingen med brev eller e-post.
En interpellation är en omfattande fråga från en kommunfullmäktigeledamot. Frågan ska vara skriftlig och lämnas in senast vardagen före det sammanträde vid vilket ledamoten avser ställa den. Svaret kan leda till en diskussion i fullmäktige. Interpellationer leder inte till beslut. En enkel fråga är en enklare form av interpellation. Vid en enkel fråga är det bara den frågande och den svarande som får debattera. En enkel fråga leder inte till ett beslut.
Ett protokoll ska justeras av ordförande. Vid varje sammanträde med kommunfullmäktige utses dessutom två ledamöter att justera protokollet (vid nämndssammanträde en ledamot). Dessa skriver sina namn på det färdiga protokollet för att godkänna att protokollet korrekt återger det som sammanträdet handlade om och de beslut som fattats.
Jäv är när någon av ledamöterna är personligen berörd av ett ärende. I en nämnd måste en ledamot som är jävig gå ut när det ärendet behandlas och får inte delta i beslutet. I kommunfullmäktige är jävsreglerna något annorlunda.
Kommunalråd är anställd politiker. Kommunstyrelsens ordförande kallas ofta kommunalrådet.
Att kungöra är detsamma som att offentliggöra att exempelvis ett sammanträde ska hållas. En kungörelse om fullmäktiges sammanträde måste göras minst en vecka före sammanträdet. Kungörelsen ska skickas till ledamöterna, ersättarna och sättas upp på kommunens offentliga anslagstavla (i medborgarkontoret), finnas på kommunens hemsida och annonseras i den dagstidning som kommunfullmäktige beslutat om (YA). Kungörelsen behöver bara innehålla tid och plats för sammanträdet.
Ett medborgarinitiativ är en möjlighet för kommunens invånare att komma med förslag eller lämna synpunkter på kommunens verksamheter. Medborgarförslagen är något av medborgarnas motsvarighet till politikernas motioner och din möjlighet till ett ökat deltagande i den lokala demokratin. I Tomelilla finns också företagarinitiativ som fungerar på liknande sätt.
En motion är ett förslag till Kommunfullmäktige från en ledamot. En motion kan bara lämnas av ledamöter i fullmäktige. Ett ja till motionen betyder att kommunen ska göra så som motionären föreslår. En motion måste alltid beredas innan den kommer upp för beslut.
Offentlighetsprincipen innebär att alla svenska och utländska medborgare har rätt att ta del av allmänna, offentliga (tillgänglig för alla) handlingar hos myndigheter och förvaltningar. Syftet är att ge dig insyn och möjlighet att kontrollera hur politiker och tjänstemän sköter kommunens angelägenheter.
Omröstning (votering) innebär rösträkning. I första hand röstar fullmäktiges ledamöter genom att rösta ja, nej eller avstå från att delta i beslut om det förslag man röstar om. Fullmäktiges ordförande avgör vilket förslag som fick flest ja-rop. Det kallas att besluta genom acklamation. Om någon begär votering ska varje enskild ledamot muntligt eller digitalt avge sin röst. Därefter räknas rösterna samman.
Ett presidium utgörs som regel av den som är ordförande samt 1:e och 2:e vice ordförande.
Proposition är ett annat ord för förslag. Ett förslag till beslut vid omröstning framställt av ordföranden (i fullmäktige, i kommunstyrelsen eller i nämnderna). En propositionsordning är det sätt som ordföranden lägger fram förslagen till omröstning på. Om det finns mer än två förslag till beslut i ett ärende kan det ha stor betydelse i vilken ordning förslagen ställs mot varandra.
En remiss är synpunkter från andra i ett ärende. Myndigheter, organisationer eller personer som får säga vad de tycker om nya förslag.
En reservation innebär att en ledamot anmäler att han/hon är mot ett beslut som fattats. En reservation kan lämnas antingen skriftligen eller muntligen och tas med i protokollet.
En särskild lag, offentlighets- och sekretesslagen, anger vilka uppgifter som är sekretessbelagda. Det innebär att kommunen, med stöd av lagen, avgör vad som ska sekretessbeläggas. I dagligt tal säger vi ”hemliga handlingar” när vi menar sekretessbelagda handlingar. Syftet med sekretessen kan till exempel vara att skydda enskilda människor i ärenden som rör socialtjänsten. Så om du skickar ett brev till kommunen och skriver ”hemligt”, ”förtroligt” eller ”konfidentiellt” på brevet blir det ändå inte sekretessbelagt, om inte lagen medger det.
Återremiss innebär att fullmäktige/nämnden skickar tillbaka ärendet för ny beredning. Ärendet ska då beredas ytterligare innan ett nytt förslag kommer tillbaka för beslut.
Ett beslut i fullmäktige och av nämnder kan normalt överklagas. Ett annat ord för detta är att medborgarna i kommunen har besvärsrätt. Ett beslut som inte kan överklagas enligt annan lagstiftning överklagas till Förvaltningsrätten, som gör en laglighetsprövning.
Ett beslut kan upphävas bara om:
- det inte har tillkommit på rätt sätt; ”i laga ordning”
- det gäller något som kommunen inte kan besluta om (ligger utanför den kommunala kompetensen)
- kommunen har överskridit sina befogenheter, eller beslutet strider mot någon lag.