Tomelilla byagård

Före järnvägens tid var Tomelilla en liten by med några få gårdar belägna längs Bygatan. En av dessa gårdar var Byagården.

Det har legat en gård här på platsen sedan 1600-talsets mitt, men sitt nuvarande utseende fick gården i början av 1800-talet. Byagården utgörs av en sluten fyrkant runt en kullerstensbelagd innergård. Taken är täckta med långhalm och väggarna är uppförda i korsvirke med klineväggar vilket är en relativt virkesbesparande byggnadsteknik som var vanlig på den skånska slätten.

Den västra längan utgör gårdens äldsta del. Här bodde gårdens grisar, kor och hästar. Längst i norr låg svinkätten och kostallet, med plats för fyra kor. I längans södra del fanns plats för tre hästar.

Den södra längan utgör gårdens boningshus. Här bodde bonden Per Jönsson och hans hustru Hanna Nilsdotter fram till dess att gården 1926 köptes in av föreningen Tomelilla Byagård för bevarande för kommande generationer. Den utstickande delen på fasaden är bakugnen. Till höger om den ligger stuan som var familjens samlingsrum i huset. Här finns sängar bäddade långhalm och ett bord att samla familjen kring vid måltider.

Bänken längs väggen som vätter mot gårdsplanen är en gåsabänk. I den låg gåshonorna och ruvade äggen. På den bänken fick ibland tiggarna slå sig ner när de kom och bad om mat. Den kallas därför stackjalebänken.

I den östra längan finns vedbod, torvhus, fårhus och huggebod. Den lilla porten mellan boningslängan och östra längan kallas luggan och leder in till gårdsplanen.

Tomelilla byagård ligger i Tomelilla tätort vid korsningen Byavägen/Västerleden.

Vitt korsvirkeshus med svarta bjälkar och stråtak. Framför huset finns en trädgård med buxbom planterat i ett korsmönster, på ytorna mellan buxbomen växer andra blommor och örter.